Helsingborgs IF har fortfarande chans att nå allsvenskan 2018. Laget har fyra poäng upp till Trelleborgs FF på kvalplats med fem omgångar kvar av superettan. Oavsett hur det går så är ordförande Krister Azelius tydlig med sina egna ambitioner i en intervju med Fotbollskanalen.
Föreningen ska vara tillbaka i allsvenskan senast 2019, och tränarstaben ska få en trupp som är stark nog att klara av både uppflyttning och att stanna kvar.
- Mitt synsätt snarare än förväntning är att om vi inte går upp, vilket just nu ligger i farans riktning, så måste vi bygga en trupp där ”Peo” (Per-Ola Ljung), ”Chris” (Christoffer Andersson), och grabbarna får möjligheten så stark att vi faktisk kan säga ”nu ska vi gå upp”.
- Vi kan inte parkera oss på den här nivån, vi måste satsa.
- Det är viktigt, väldigt viktigt för mig att vi tänker i de termerna.
- Nu tänker jag inte i första hand på supportrarna och de som verkligen förväntar sig att vi ska gå upp, utan jag tänker på föreningen. Vi måste positionera oss och göra bra saker för att säga till oss själva ”blir det inte 2017, då blir det 2018”. Vi måste betrakta 2018 som ett misslyckande om vi inte går upp, och i min värld då på en av två platser utan kval. Slippa lotteriet med kval.
Att komma upp till allsvenskan är ett av delmålen för Azelius. Klubbdirektören Mats-Ola Schulze har tidigare sagt att han vill skapa Sveriges bästa fotbollsgeografi i nordvästra Skåne. Azelius har också stora ambitioner, även om han säger att resan kan ta ”många år”.
- Uppdraget är att göra Helsingborgs IF till en storklubb i allsvenskan igen. Första steget i det är att ta oss upp till allsvenskan när vi är redo för det. När vi väl är där blir nästa steg att inte åka ur allsvenskan och det är oerhört viktigt. Att inte gå upp och åka ner. Att åka ner igen tror jag är jättejobbig företeelse. Att hänga kvar och jobba upp till topp 5, eller topp 3, eller hur vi kommer att klä det efterhand.
Azelius är också noga att påpeka att det här är hans egna idéer, där han tror att han har medhåll från fler i föreningen. Det finns bland annat tre delar där HIF ska diskutera i vinter hur de ska agera: kansliet, sportchefsrollen, och truppens uppbyggnad.
Efter förra säsongen gjorde sig Helsingborg av med åtta spelare, även om Darijan Bojanic återvände i somras, och ytterligare fyra spelare under sommaren. Det lär inte bli lika stora förändringar den här vinter, även om det blir skarpare läge vid uppflyttning.
- Jag tror det är viktigt med kontinuitet, och vi måste bygga den och inte stirra oss blinda på det ena eller andra läget.
- Nu har vi fått ett år på oss att bygga detta. Nästa år får vi bygga en trupp som kan ta upp oss, om vi inte gör det nu, och spetsa den ytterligare när vi går upp så att vi tar oss bort från bottenträsket så att vi inte åker ur igen.
Helsingborg har i år ingen anställd sportchef, men det kan vara en av sakerna som de väljer att lägga pengar på.
- Just nu tycker jag nog att det funkar ganska bra med den sammansättningen vi har, men i min värld med det jag tycker vi ska åstadkomma med Helsingborgs IF så tror jag man måste ha en tydlig sportslig organisation med då en sportchef.
Även generellt ska det funderas på vilka roller som behövs på kansliet. Under 2017, som Azelius kallar för ett ”kaosår” med ”enorma förändringar”, har många saker monterats ner, men det är tänkt att vara tillfälligt.
- Vi tänker i bredd och inte det här med att göra det smalast möjliga hela tiden.
- Fotbollen är vår kärnverksamhet. Punkt slut. Det är klart att den måste stå i fokus, men det räcker inte med att ta in några schyssta spelare utan vi måste bygga trappan hela vägen.
Det ekonomiska ska ha fungerat under det här året i superettan, enligt Azelius. Kostnaderna verkar vara på förväntad nivå, inkluderat personalkostnader på 25 miljoner kronor. Det som kan ha påverkat ekonomin mot det röda hållet är värvningarna av Pär Hansson och Edwin Gyimah.
- Över tid tror jag att de besluten var förnuftiga, men det vet man ju aldrig förrän man gör bokslutet.
- Kostnadssidan känner jag att där är kontroll, det är mycket hög kvalitet på de ledande tjänstemännen i föreningen. Kostnadssidan är att räkna, räkna, räkna. Räkna på löner, räkna på arenakostnader. Det är inte den stora puckeln.
- Intäktssidan är alltid det som är bekymmersamt. Kostnaderna är lätt, intäkterna svårare.
Publikintäkterna kanske når de budgeterade tolv miljoner kronorna, även om det påverkas av hur det går i de avslutande omgångarna. HIF hade budgeterat för 24 miljoner kronor i sponsorintäkter, där 22 miljoner var tidigt säkrade.
- Jag tror att de där sista två miljonerna kanske kan fallera lite, men det är inte sånt som avgör resan på något vis. Det funkar, det är bra. Centrala pengar är hyggligt förutsägbara.
Om inga siffror sticker iväg så verkar budgetens totala siffra hamna på förväntad nivå, eller eventuellt med någon röd siffra.
- Vi budgeterade plus minus noll. Det kan vi hålla. Vi kan komma lite under.
Även ett litet minusresultat hade kunnat bli jobbigt då Helsingborgs egna kapital inför året låg på 800 000 kronor. Att sponsorer och privatpersoner investerade tolv miljoner kronor i Olympia Invest har dock underlättat, även om pengarna är tänkta för annat.
- Frågan hade varit mycket större om vi inte hade landat ett Olympia Invest. Det gör att vi har lite kraft att vara lite sämre än plusminusnoll. Kapitalmässigt är vi jättehemma nu. Vi har inga risker i elitlicensen och sådana saker.
- Men vår idé är inte att använda Olympia Invest-kapitalet för att täcka underskottet i rörelse, även om det kan bli så till viss del i år.