U21-landslagsmannen Thomas Isherwood, numera i Östersunds FK, vände inför förra säsongen tillbaka till svensk fotboll efter två år i Bayern Münchens U19-lag, ett år i den tyska storklubbens B-lag och efter ett halvår med Bradford i England. Isherwood ville göra sitt första riktiga seniorår med speltid och fick i slutändan det, men glömmer heller inte i första taget vad tiden i Tyskland har gett honom.
- Första sex månaderna var det tufft mentalt eftersom att man saknade alla där hemma, men sedan blev det som en ny stor familj. Om jag skulle komma till Bayern München i dag skulle de välkomna mig med öppna armar och säga: ”Vill du ha biljetter till matchen? Vill du bo på det här hotellet?”. Jag vet att jag fortfarande kan ringa folk där och få stöd. Det är som en stor familj, berättar han.
När Fotbollskanalen träffar 22-åringen under ÖFK:s träningsläger i Moncarapacho, Portugal, har han just genomfört ett träningspass med övriga i laget och poängterar direkt att han i fjol, utöver lagets svaga andra halva av säsongen, fick just det han ville med hemkomsten till Sverige - regelbunden speltid i allsvenskan för att bli en A-lagsspelare på riktigt.
Isherwood gjorde totalt två mål på 18 matcher, varav 15 från start i allsvenskan.
- Jag utvecklades oerhört mycket. Jag fick tre år i Bayern München som lade min fotbollsgrund och nu har jag fått ett år i allsvenskan som gjort mig till en etablerad A-lagsspelare. Nu ser jag bara framåt och jag tror att det kan bli riktigt bra både i år och framöver, säger han.
22-åringen återkommer ofta till just Bayern München. Han lämnade sommaren 2015 Brommapojkarnas U19-lag för den tyska storklubbens motsvarighet och ser de tre åren i Tyskland, som det totalt blev, som ovärderliga, då han utvecklades både som spelare och människa på flera olika plan.
Isherwood minns samtidigt att det blev en omställning direkt.
- Jag flyttade från BP när jag var 17 år och första dagen jag landade i Tyskland var jag tvungen att bli en man. Det var ingen som skulle fråga mig hur jag mådde. Ingen spelare eller tränare kom till mig och frågade: "Hur mår du i dag, Thomas? Hur går det med tyskan? Hur mår din kropp?". Nej, nej. Man förstod att Bayern München är ett varumärke.
Isherwood fortsätter:
- Du ska vinna varje dag, du ska vara bäst varje dag. Det är det jag har tagit med mig till den här resan och det kunde jag hjälpa Östersund med i fjol, att få den vinnarmentaliteten och den drivkraften. Jag har också tagit med mig hur man försvarar och ska spela fotboll i Bayern München. Det är oerhört mycket jag har tagit med mig.
Men Isherwood menar också att första året i Tyskland var både känslosamt och tufft. Han saknade sin familj och sina vänner i Fruängen, som är en stadsdel i södra Stockholm. Han har också "Fruängen" tatuerat med stora, svarta bokstäver på vänsterarmen och berättar att flytten till Tyskland var speciell för honom och hans nära och kära.
- Jag var med mina kompisar 24/7 och de visste hur hårt jag jobbade i stället för att göra någonting annat och slösa bort min tid. De vet hur mycket hårt arbete jag har lagt ner och jag gör det fortfarande för min familj och för mina vänner. Det är det som ger mig kraft. Det blev en väldigt dramatisk grej när jag flyttade till Bayern München. Alla grät och sådär. Det betydde mycket. Sedan kom man dit och kände första dagen att tryggheten var borta. Jag fick då jobba med mig själv första tiden för att bli starkare mentalt, säger han.
Isherwood tänkte därmed inte där och då på om han i framtiden skulle få chansen att spela i Bayern Münchens A-lag. Han satte i stället upp kortsiktiga mål.
- När jag kom dit och var 17 år skrev Uli Hoeness (tidigare president i Bayern München) kontraktet med mig och jag träffade alla. Då kände jag: "Ouff, vilken resa". Jag vet att det är mycket hårt jobb och sådär, men när jag kom dit första dagen hann jag inte tänka så mycket på fotbollen och sådant. Jag tänkte först på att jag saknade min familj och mina vänner, då det blev så ensamt, säger han.
Isherwood fortsätter:
- Jag slogs med mig själv, ville klara av varje dag, vecka och månad och sätta upp nya mål, som att ta en startplats och vara bäst i U19-laget. Jag tänkte inte så mycket mer på det, men när jag sedan började komma in i allt förstod jag vad jag behövde göra för att ta nästa kliv. Det vore världens dröm om man hade fått A-lagskontrakt, men det är sådan fotbollen är och man måste göra sin egen resa. Jag har tagit med mig allting.
Hoeness förklarade också just det för svensken när han först kom till klubben.
- När man hälsade på honom blev man varm. Jag tänkte att det är här jag ska vara och att det är toppen, men det var också en känslig tid eftersom jag är uppväxt där jag är uppväxt (i Fruängen i Stockholm). Vi har inte fått något gratis och sedan fick man den chansen. Då kände man att alla kan lyckas. Det handlar inte om hur mycket pengar man har, det handlar om hur mycket jobb man lägger ner och när man kom dit kände man att man lyckats med det man gjort, säger han och fortsätter:
- Då förklarade också Uli Hoeness för mig att det riktigt hårda arbetet börjar nu och de var också tydliga och sa: "När vi värvar dig är det klart att vi tror att du kommer att komma till A-laget. Vi värvar dig för att du är en Bayern München-profil och vilken väg du än tar har du fått din utbildning av oss".
- Jag tror att det var det som gjorde att jag valde att ta den vägen. Det gav ett stort förtroende kring att om man inte kommer upp i Bayern Münchens A-lag, så är inte det hela världen. Det är bara att kolla på Hummels (Mats), som inte kom upp i A-laget och gick till Dortmund, men sedan kom tillbaka igen till Bayern München. Det var det som gjorde mig trygg med att välja Bayern München. Vad som än skulle hända skulle jag ändå att ha lärt mig allt det Bayern München vill att jag ska lära mig.
Isherwood berättar också att det på sätt och vis var tuffare att vara i akademin än när han vid olika tillfällen var med A-laget. Svensken gjorde ett par träningsmatcher med A-laget och blev då, till skillnad från i akademin, delvis omhändertagen på ett annat sätt av spelare.
- Mats Hummels tog hand om mig och började prata med mig när jag kom upp till A-laget och han är en förebild för mig. Jag fick också två matcher med A-laget på en försäsong och man lärde sig oerhört mycket. Jag bodde på ett internat då och tittade ut genom fönstret och såg när A-laget hade träning eftersom att internatet ligger på träningsanläggningen, säger han.
- Det känns mer tufft mentalt inom ungdomsfotbollen, då alla drömmer om att lyckas, även om ingen gjort det än. När jag kom till A-laget och tränade med dem var det en helt annan känsla. De hjälpte oss unga spelare. Bayern München har betytt allt för mig. Det var mitt sätt att bli en man och likaså fotbollsmässigt. Jag hoppas att jag kan ta med mig det hela vägen, fortsätter han.
Varför valde du att lämna?
- Jag fick en förfrågan om att stanna i B-laget, men jag hade gjort två år i U19 och ett år i B-laget och jag kände att jag hade gjort mitt på U23- och ungdomsfotbollsnivå och ville ta nästa steg. Sedan hade jag en dåvarande agent i England, samtidigt som Bradford hade en tysk ägare. Han (ägaren) övertalade mig om att jag skulle komma till Bradford, då jag inom några månader skulle börja spela och sådant, men fotbollen är som den är. När jag hade varit där och det samtidigt var lite turbulent i klubben var jag tvungen att ta ett snabbt beslut och kände då att jag ville komma tillbaka till allsvenskan.
Sedan började någon form av dragkamp. Isherwood bekräftade först intresse från IFK Göteborg och har även gått ut med att Hammarby ville ha honom vintern 2019, men att det till slut än dock blev ÖFK av olika anledningar.
Varför blev det då Östersund? Isherwood är trots allt uppväxt i Söderort, har Fruängen i fetstilt bläck på ena armen och medger att han har många vänner som är supportrar till Hammarby. Därmed borde möjligen mittbacken ha blivit lockad av att komma till Bajen.
- Jag tänkte att Östersund är en väldigt bra och familjär klubb, precis som Hammarby är. Hammarby ligger också mig varmt om hjärtat, då det är Söderort. Mina grabbar är bajare och sådant också, men om man gör en dålig match i Hammarby och inte är etablerad i A-laget kan man få sitta på bänken i 20 matcher, medan man inte får det om man gör en dålig match i Östersund. Jag skulle få mina chanser för att etablera mig. De tar en spelare för att den ska få sina matcher till den är etablerad, säger han och fortsätter:
- I dag hade det varit en annan fråga, då jag nu vet att jag är etablerad. Då hade det varit en annan grej. Nu vet jag att jag är redo om jag då hade gått till en större klubb eller en klubb utomlands. Jag visste att jag skulle få chansen igen även om det skulle gå dåligt och det var viktigt för mig förra säsongen.
Hammarbys och Östersunds säsonger skilde sig också rätt rejält åt. ÖFK hade en relativt bra inledning av säsongen, medan Hammarby hade en dålig sådan. Därefter gick det bra för Bajen och sämre för ÖFK, som under hösten hamnade i ekonomisk knipa och var nära att förlora elitlicensen.
Isherwood hängde med i processen och medger att det väckte tankar om framtiden.
- När jag kom till Östersund under vintern var det inget snack om det. Jag visste bara att det var andra grejer, men när man sedan satt där på vintern funderade man lite på vad man skulle göra då om man inte skulle få elitlicensen. Man kunde dock inte påverka det som skulle hända och om vi inte hade fått elitlicensen hade vi fått ta det därifrån. Nu fick vi den och då arbetar man därifrån.
Såg du dig något om efter en ny klubb?
- Nej, jag kan inte kolla efter en ny klubb om det inte är hundra. Man får vänta i fotboll. Jag fick också beskedet innan jul, så transferfönstret hade ju heller inte öppnat. Jag lade inte energi på det. Det var en bra julklapp för alla i klubben.
Nu har han siktet på att göra en ny bra säsong och låter sig drömma om en ljus framtid.
- Min dröm är att bli så bra som möjligt och att komma så långt som möjligt. I dagens fotboll är det ute i Europa som man kommer som längst och där man gör som störst karriär. Det är klart att jag siktar på att göra det bra i allsvenskan och sedan vill man ju komma så långt som möjligt. Då handlar det om att komma ut i Europa igen. Det är det man siktar på.
Möjligen blir det en dag comeback för svensken i Bayern München.
- Många spelare runt omkring i världen har varit i Bayern Münchens akademi. De lyckas kanske inte ta sig upp till A-laget, men går någon annanstans. Bayern München är ju en av topp 3-klubbarna, man är inte dum i huvudet. Alla kan inte bli Boateng (Jerome) direkt när man är 19 år, men man tar med sig det och förhoppningsvis kan man en dag komma tillbaka dit. Det vet man aldrig, men det handlar om att alla har sin egen resa.