Under de tio senaste åren har en stor mängd klassiska svenska arenor försvunnit från den allsvenska fotbollen. Råsunda, Stockholms Stadion, Söderstadion, Malmö Stadion, Strömvallen, och Fredriksskans är exempel på arenor som i många fall dessutom automatiskt höjde hemmalaget och sänkte motståndarna.
Istället har de ersatts med moderna nybyggen, men i en stad försöker man dock hålla borta moderniseringen i den grad det går: Trelleborg och Vångavallen.
- Tiden har stått stilla, säger Per-Anders Abrahamsson, tidigare ordförande och nu hedersordförande som har varit drygt 40 år i Trelleborgs FF.
- Det är en arena som i högsta grad inte har förändrats så mycket sedan den byggdes första gången på 1920-talet och omklädningsrummen ser likadana ut som på 70-talet.
Under 80-talet första halva var det en större ombyggnation, men efter det gjordes bara en större förändring: en ny läktare byggdes i början på 2000-talet, men den var bara byggd från skalet från den gamla läktaren. I övrigt är Vångavallen mest fylld med ”klipp och klistra”-lösningar. Mattias Kronwall, klubbdirektör, fyller i:
- Jag brukar hårdra det lite: jag kom in på TFF och Vångavallen 1998, och går man ner till omklädningsrummen i dag så är det som att gå in där 1998.
Det har länge varit en arena som inget lag ser fram emot att åka till. Smeknamnet ”Tjongavallen” etablerades i början på 90-talet. Tom Prahl var huvudtränare och använde en 4-4-2-taktik med defensivt balanserat mittfält. Det var starkt kontringsfokus med bland annat Mats Lilienberg på topp.
Efter det har ”Tjongavallen” passat bättre som smeknamn vissa säsonger än andra. Ibland har det strukits under säsonger där laget har spelat en kortpassningsorienterad fotboll, ibland har den snarare kallats för ”Betongvallen” under perioder där TFF knappt släppt in mål.
Prestationerna på hemmaplan har dock nästan alltid varit starka. Mellan 2008 och 2011 hade TFF 24 vinster (och sju oavgjorda) på 39 allsvenska hemmamatcher. De senaste tre åren har laget bara förlorat fem hemmamatcher, varav tre av dem var i slutet av 2016 när laget inte hade något att spela för.
För sju år sedan diskuterades det ett stort nybygge för att hänga med resten av utvecklingen, vilket inkluderade en arena med publikkapacitet på 10 000 och en konstgräsplan. Det förslaget ströks dock. Trelleborg har redan nu oerhört svårt att dra publik och har lagt en budget som ska ge ett publiksnitt på 3000 per match.
- Kapacitetsmässigt kan vi hårdra det med att det är en match där vi kan dra 10 000. Den matchen kan vi dra 15 000 eller 20 000 och det är mot Malmö FF, säger Kronwall.
Istället är förändringarna och moderniseringen i mindre delar. Zoran Jovanovic har varit där sedan 2009 och pratar om att laget alltid vill spela det poängmässigt bästa spelet, vilket inkluderar att kunna kortpassa sig fram till sista tredjedelen.
- Mina första år vattnade vi inte gräset, vi klippte inte gräset, men nu kör vi det vi vill ha. Vi vill ha kort gräs och vattnat.
TFF har ansökt om dispenser för att få spela på Vångavallen i år. De har varit vana att ibland betala sådana lösningar själva, trots att kommunen är ägare.
För fyra år sedan ville kommunen inte betala för en VIP-lounge, så Trelleborg finansierade det själva. De måste också ha ungefär tio kontorsplatser på kansliet, men i dagsläget finns det bara fem stycken.
- Vångavallen är så viktig för oss. Vi vill stå för värden som Trelleborg länge ha gjort, men också utvecklas både på och utanför planen. På planen har vi visat det och utanför planen har vi visat det. Det som inte har hängt med där är Vångavallen, säger Kronwall.
- Den måste förändras, men kanske med mindre medel. Man kan göra det med en viss smarthet. Det behöver inte stå något nytt Vångavallen.
Abrahamsson fyller i med en ännu tydligare ton:
- Det är lite nostalgi över det, men vi måste öka publikintäkterna. Då måste vi ha en modern arena, då räcker det inte med landets bästa grillspett och bästa korvar.