Många föll, en står kvar. Det har blivit ett stort utbyte av tränarna i allsvenskan, och en stor mängd nya och unga tränare har anställts. Bara en av tränarna i årets allsvenska är äldre än 50 år: Nanne Bergstrand, 62. I en lång intervju med Fotbollskanalen är det kring det ämnet som han är snabbast att ge svar, nämligen vad han faktiskt tycker om "den nya tränargenerationen".
- Det är bra. Det gör matcherna intressantare och det är utvecklande att det finns så mycket fler spelsystem och spelmodeller i dag. Det har växlat tidigare, men nu är det en kraftig förändring. Det är också en kraftig förändring i åldersstrukturen på tränarna. Det är nyttigt för svenskt fotboll.
Min känsla är att flera av de nya tränarna jobbar mer detaljstyrt än vad du gör?
- Det kan stämma. Min upplevelse är att vi har en renässans kring människorna. Det är väldigt mycket i vänster hjärnhalva. Det är mycket detaljer, intellekt, statistik. Jag jobbar mer med höger hjärnhalva, med helhet och intuition. Jag går mycket på det.
- Men det är svårt att komma till en spelare och säga "det är min magkänsla". Som när man har ett laguttagningsproblem, då är det klassiska "man sover på det" och det handlar mycket om magkänsla.
Medan andra lag jobbar mer specifikt på vilka rörelser som ska göras så pratar Bergstrand om synergieffekter som växer fram. Att se spelarna hitta träffpunkter med varandra, och att de börjar träna mer på det när de väl har visat sig vilka spelare som har sådana samarbeten.
- Vi hade väldigt många sådana kopplingar 2007-2008. Vi gjorde mål på hiskeligt många sätt. Vi gjorde 70 mål år 2008, inget lag har slagit det i 16-lagsserien.
Andreas Alm tog upp att det också måste finnas balans bland tränarna, annars försvinner för mycket erfarenhet. Håller du med?
- Det är nackdelen. Om man inte hittar någon annan position för de här tränarna, då kommer vi att tappa erfarenhet, men det ligger lite i att erfarenhet inte har så hög status längre.
KFF har annars valt att ta just erfarenhetsvägen. De gäller inte bara valet kring Bergstrand som huvudtränare, utan truppen är en av de mest meriterade i i allsvenskan. KFF:s spelare har fler allsvenska matcher än vad samtliga spelare i Gif Sundsvall, Dalkurd, Trelleborg, och Brommapojkarna har.
Förutom det har KFF också valt andra spelvägar. Allsvenska klubbar pratar allt oftare om taktisk flexibilitet och bollinnehav. KFF vill också uppnå de sakerna, men den tydligaste delen i spelet är pressen.
Sedan Nanne Bergstrand kom tillbaka i somras så har laget gjort 28 mål, varav tre straffmål och några mål på individuella prestationer från Jonathan Ring och Rasmus Elm. Övriga 20-talet mål är jämt fördelade på fasta situationer och hög återerövring, alternativt direkta anfall. När KFF slog Malmö FF med 3-0 senast så gjordes två av målen på fasta situationer och ett på kontring. De två fasta situationerna hade dessutom skapats med hög återerövring.
- Men det går ofta lite för fort. Man ser bara förstarörelsen istället för andrarörelsen. Man spelar på en forward när man kunde ha spelat på en rättvänd mittfältare så man får med fler spelare i anfallsspelet.
Efter matchen mot MFF var Bergstrand delvis missnöjd, just för att anfallsspelet ibland gick för snabbt. Det pratades om att få fler anfall som åtminstone var mellan 5 och 15 sekunder långa.
- Vi ska inte gå för hastigt framåt, men det kommer att ta tid.
Vad tycker du om bollinnehavsdiskussionen som finns inom svensk fotboll?
- Jag tror för många fastnar i den statistiken, för det måste leda till något. Vilka anfall är de bästa? Är det de som är 45 sekunder eller 15 sekunder? Det är inget som säger att 45-sekunders ger fler målchanser. Bollinnehav kopplas till offensiv fotboll. Det behöver det inte göra. Det kan bli ineffektivt, för att du släpper in många mål på kontringar för du överdriver possession.
- Det intressanta är: hur många procent av det har du på motståndarens planhalva? Ofta är det matcher när det är väldigt högt bollinnehav på egen planhalva. Det säger inte mycket. Leder det till bara att man har bollen för att man tror att motståndaren då har mindre boll och då skapar färre målchanser?
- Jag tror det har blivit en possessionsjuka som man inte riktigt tänker igenom, men som sagt, vi i KFF har nog haft för korta anfall.
Under tiden i Hammarby pratade Bergstrand ofta om visioner med framtidens fotboll och manualen, vilket började redan under sista tiden under förra sejouren i Kalmar FF. På en fråga om han har nämnt samma eller liknande termer sedan han kom tillbaka till KFF blir det en kort paus för att fundera.
- Nej. Jag är inte där på samma sätt som jag varit tidigare. Jag är mer i nuet för att hjälpa Kalmar FF.
- Man spände ju bågen högt med att gå ut med en sådan grej. Det var också att jag ville få lite debatt. Vilken fotboll ska vi spela? Just då var ju den tyska fotbollen på väg. Det var mycket kring hög hastighet och presspel. Det har jag gillat hela tiden och förstått betydelsen av. Det fanns också med som en väldigt viktig faktor.
- Men ibland går vi tränare kanske för många steg före jämfört med kvaliteten vi jobbar med. Det har man upplevt genom åren, även här i KFF. Man tog två steg framåt och ett bakåt. Spelarna hängde inte med. Du är ofta före i huvudet själv som tränare. Jag känner ingen tränare som inte vill stå för någon offensiv fotboll, men du måste ta poängen. Det måste finnas en balans för annars överlever du inte i den här branschen.
Du har fått ett rykte om dig att du kan växla om och spela en fotboll som ger poäng, men som inte ser ut som du vill att laget ska spela. Hur började du få till den fotbollen?
- Det har att göra med min bakgrund, mina sju år i Markaryd. En ort med 5000 personer som klättrade upp till motsvarande superettan. Då var vi tvungna att hitta vägar för att skapa resultat. Då fick man lära sig hur man gör det svårt för motståndarna.
Är du rädd att få någon stämpel för att spela en viss typ av fotboll som är poänggivande, men inte så attraktiv?
- Det kan man ju få, men tittar man tillbaka så finns exempel på hur Kalmar FF byggdes upp till att göra flest mål i allsvenskan. Det är ingen tillfällighet, och vad andra tycker ska man inte tycka för mycket om.
Efter sex spelade omgångar i allsvenskan har KFF tagit tio poäng. Det är fler poäng än vad laget hade tagit efter halva serien förra året (åtta poäng). Faktum var att inget lag, sedan 16-lagsserien startade, hade tagit ensiffrigt antal poäng efter halva serien och ändå klarat sig kvar.
- Vi gjorde en väldigt bra uppryckning förra hösten. Det var kanske tur att vi inte visste att inget lag hade lyckats med det tidigare, men det gällde att få ut max av laget i den fasen. Inte minst fysiken, det var en av de viktigaste delarna. Man hade haft så många skador att man dragit ner lite grann på allting, och då blev det skador på matcherna istället.
Du har rekordet med att vara den tränaren som varit längst utan avbrott i samma allsvenska klubb. Hur länge stannar du den här gången?
- Det vet jag inte. Jag tar ett år i taget. Jag är 62. Man vill göra något sista fjärdedelen av livet också. Frågan är när känslan kommer att göra något annat?
Vill du ha någon övergripande roll?
- Nej, jag tror inte det. Jag vill inte sitta som sportchef. Det kan jag märka på Thomas (Andersson-Borstam) ibland, att han är nerkörd i allt agentsnack och liknande. Jag tror att den dagen jag slutar kan jag kanske bli rådgivare eller liknande, men inte anställd i andra roller.
Blir Kalmar FF det sista tränarjobbet?
- Det ska man aldrig säga för det kan komma något intressant utmaning. Förr hade man kanske kunnat vara mer kategoriskt, men nu förstår jag att det kan öppnas dörrar. Men det ska till något speciellt i så fall.