Stämningsskapare eller trubbelmakare, det finns två sidor av det allsvenska supportermyntet, men vilken sida är det som oftast syns i svensk media? I kölvattnet av publikskandalen på Friends Arena har en kandidatuppsats om just det lagts fram vid Göteborgs Universitet med frågeställningen ”Tenderar svenska fotbollssupportrar att framställas negativt i pressen?”.
Och det korta svaret är: Ja. Undersökningen i uppsatsen kommer fram till att nästan varannan artikel som handlar om supportrar förmedlar en negativ bild av dem.
- Vi har över 700 artiklar med i vår undersökning, bara artiklar med någon form av supportervinkel, säger Fredrik Stjernström som tillsammans med Christian Naumanen har skrivit uppsatsen.
Undersökningen har gjorts utifrån tidningsartiklar som publicerats under 2011 och 2012 där rapporteringen under 2011 var mer negativ än under det mer balanserade 2012 då det dock skrevs avsevärt färre artiklar med supportervinkel.
- Det vi tycker sticker ut mest är, oväntat eller inte, att supportrar bara får komma till tals i fvar femte av alla artiklar som handlar om policyfrågor, lagfrågor, politik, kring supportrar. Och det är beklämmande med tanke på att de pressetiska reglerna ju stipulerar att båda sidor ska få komma till tals i en ”konflikt” om man ska använda det ordet, säger Fredrik Stjernström som menar att det faktum att man inte får komma till tals i kombination med att supportrar ofta klumpas ihop i ett skyldigt kollektiv skapar en klyfta mellan fansen och media.
Varför valde ni att skriva en uppsats på det här ämnet?
- Vi ville skriva om något som berör oss båda två, vi är fotbollssupportrar båda två, men är också journalister och har erfarenhet av sportjournalistik – och vi känner väl själva precis som många supportrar att vi inte känner igen oss i den bilden som förmedlas av supportrar i media.
Tror det att det är vanligt bland supportrar att känna så?
- Ja det tror jag, och det fick ju även stöd av Björn Eriksson, regeringens samordnare kring idrottsrelaterat våld, hans rapport. Det vi ville kolla var om det verkligen är så att supportrar baktalas av media, och det visade sig ju stämma om man förenklar undersökningen lite.
Vad ska vi i media tänka på när vi skriver om sådant som rör supporters?
- Man kan göra mer för att försöka prata med supportrar och supporterrepresentanter. Det handlar inte om att journalister inte ska rapportera om vad som händer, men man måste fundera på om bilden som förmedlas är motiverad, och framförallt nyanserad.
Fredrik Stjernström påpekar också att även om de ideella krafterna som verkar för en god supporterkultur gör ett jättejobb så kan man göra om inte mer, så i alla fall försöka nå ut med det man gör.
- Supportrarna måste själva inse att de har stor makt att förändra. Gamla inslagna medievägar är svåra att ändra på över en natt. Kanske kan fansen i de olika supporterorganisationerna bli ännu bättre på att se till att bli källor åt medierna och vara lätta att nå för att kunna bistå med information för att balansera upp bilden av fansen.
Hela uppsatsen hittar du på länken uppe till höger.