För ett antal år sedan startade polisen en ny aktionsgrupp. Ansvar: Idrottsrelaterad brottslighet. Gruppen är just nu helt upptagen enbart med fall som rör misstankar om riggade matcher.
För att få bukt med problemen och för att ge rättsväsendet möjligheten att lagföra fler personer för matchfixning infördes den 1 januari i år en ny brottsrubricering, som är en del av den nya spellagstiftningen. Spelfuskbrott skulle hjälpa till att ”röka ut” matchfixningen, som dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi uttryckte det.
Efter snart ett år med lagen i bruk finns fortfarande inte någon person dömd för spelfuskbrott. Faktum är att ingen ens blivit åtalad. Fredrik Gårdare, som leder polisens aktionsgrupp, menar dock att det har sin naturliga förklaring.
- Det är lite kort tid (sedan lagen infördes red. anm) och jag hade inte räknat med det heller. Svårigheten är tystnaden hos alla som på något sätt är inblandade. Man vill inte prata om sitt eget fusk eller om lagkamratens fusk. Det är idrotten själv som möjligtvis kan ha nytta av den här lagstiftningen och som på lite längre sikt kan upptäcka manipulation där det inte förekommer belöningar i form av pengar, det vill säga mutbrott. Det är oftast på mutbrott och hot vi hamnar, säger Gårdare till Fotbollskanalen.
Även om det inte kommit till åtalsnivån ännu, vilken är din reflektion kring möjligheten att få människor lagförda för det här brottet?
- Vi ska inte förvänta oss att det blir flertalet sådana, det ska vi inte. Det är spellagen i stort som är mer effektiv med mer ordning och reda bland spelbolagen och att bolagen själva efter lagen vidtar rätt åtgärder. Till exempel att de kontaktar polisen när man ser att det är en misstänkt manipulation. Det kan nog leda till att vi kommer vidare för att bekämpa matchfixning. Det är också så att bolagen lyder under penningtvättslagen och därmed är skyldiga att kontakta polisen då man ser misstänkta transaktioner. De är också skyldiga att ha en kundkännedom, veta vilka som använder deras tjänster och sätter in och tar ut pengar. På så sätt kanske de förebyggande effekterna kan bli bättre plus att vi kan bekämpa de organiserade nätverken effektivare, med den nya spellagen.
Spellagen i stort är du positiv till, men det går inte att dra för stora växlar av just spelfuskbrottet?
- Nej, inte för stora växlar men ändå ett steg framåt för samhället. Sedan är inte jag en polis som ber om nya lagar hela tiden. Mitt bekymmer som operativ polischef är att jag inte har sheriffer tillräckligt, för att utreda alla brott och misstankar.
Fredrik Gårdare överlåter den juridiska bedömningen till åklagarsidan och vill inte uttala sig om det kan finnas några luckor i lagen. Men polisens uppfattning är att en stor del av den organiserade brottsligheten kring matchfixning sker via spel på utländska, lite mindre nogräknade bolag.
- Ja, det är så vår uppfattning är. Men jag kan inte sätta några siffror på det. Den organiserade brottsligheten inom landet innefattar även svart spelverksamhet. Det vet vi också. En del pengar kanske också hamnar där. De går inte över landets gränser men det syns inte heller någonstans.
Att man inte ens spelar på ett spelbolag?
- Ja, det går direkt till de kriminella nätverken.
Kommer den här lagen får en stor effekt i kampen mot matchfixningen?
- Jag tror att det kan bidra till att alla inblandade, både idrotten och myndigheter/polisen, tar mer offensiva steg framåt för att bekämpa det här. Att det ändå blir jobbigare för de kriminella nätverken att syssla med matchfixning. Det är jag rätt så övertygad om. Men vi har lång väg att gå.