Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
ALLSVENSKAN

Polisens plan med pyrotekniken - så ska illegala bengaler bekämpas

Polisen vill bekämpa bengaliska eldar – med hjälp av säkrare pyroteknik.  En medelväg som banar väg för tuffare tag mot dem som fortsätter att bränna illegalt.

- Det ska leda till tydliga konsekvenser, säger intendenten Isabel Thorén.

Diskussionerna kring pyroteknik väcker starka känslor inom svensk fotboll. Vissa anser att nödbloss och rökbomber har en stämningshöjande effekt och att de utgör integrerade beståndsdelar i en levande läktarkultur, precis som tifoarrangemang eller klackarnas ramsor.

Något att värna om istället för att försöka lagstifta bort. Andra pekar på riskerna. Enligt kritikerna går det inte att bortse från farorna med brinnande föremål mitt i stora folksamlingar, särskilt inte när bränningarna sker spontant och utan förberedelser. Dessutom finns ett förbud mot pyroteknik i svenska fotbollförbundets tävlingsbestämmelser.

Under hösten har en potentiell lösning debatterats flitigt. Polisen, många av klubbarna, svensk elitfotboll och supportrarnas företrädare i SFSU (svenska fotbollssupporterunionen) ställer sig bakom förslaget om att testa legaliserad pyroteknik. Ett försök som skulle kunna leda till en kompromiss där de farligaste pjäserna sorteras bort och ersätts med godkända varianter som handhas av kunnig personal.

Men hur ska det egentligen gå till i detalj? Och vad händer om vissa åskådare ändå fortsätter att använda de nödbloss som polisen pekat ut som allra mest riskabla? I en lång intervju med fotbollskanalen.se berättar polisintendenten Isabel Thorén om arbetet som pågår och vad ordningsmakten vill att det ska mynna ut i.

- Grunden till alltsammans är ju att vi ser pyrotekniken som ett problem. Den brinner i uppemot två tusen grader och går heller inte att släcka med kort varsel. Det är ganska enkelt att föreställa sig vilka otäcka situationer som kan uppstå om någonting går snett uppe i en ståplatssektion exempelvis. För oss är inte frågan om en olycka ska inträffa, utan när den gör det. Det skulle kunna få förödande konsekvenser. Samtidigt vet vi att många tycker om de visuella effekter som uppstår av pyrotekniken, och vi inser att vägen framåt inte kan vara ett ensidigt totalförbud, säger Thorén.

Redan under hösten 2013 var hon med när polisen och totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) provavfyrade olika pjäser inne på Friends Arena i Solna. Syftet då var att ta reda på hur snabbt röken skingrades så att sikten klarnade, samt att mäta hur mycket giftiga ämnen, så kallade toxiner, som utsöndrades vid bränningarna.

Ganska snart stod det klart att de nödbloss som är mest populära i Sverige, de bengaliska eldarna, inte kan komma i fråga för en legalisering.

- Nej, de skapar alldeles för mycket rök, vilket irriterar den övriga publiken. Det sätter sig i kläder och luftvägar på ett sätt som är svårt att komma runt. När det gäller gifter var det nästintill omöjligt för oss att testa med tanke på att det inte är samma varianter som förekommer på arenorna från vecka till vecka. Det går trender i det där också. Ena gången kanske fansen har beställt bengaler via nätet från Polen, och nästa gång kan det vara Italien. Därmed kan vi inte kontrollera vilka ämnen som finns i bengalerna de använder, säger Isabel Thorén.

Vad har ni inriktat er på istället?

- Vi har sneglat på ishockeyn och på konserter där det används pyroteknik som inte blir ett störande moment. Exempelvis vid melodifestivalen nu senast fanns flammande eld med under vissa akter och det förekom andra pjäser som gav färgsprakande effekter. Men det handlar inte om några nödbloss. Det här försöket kretsar kring pyroteknik som är godkänd för bruk på inomhus- och utomhusarenor. Vi vill möta supportrarnas önskan om att få en stämningshöjning, men vi gör det på ett sätt som blir säkert för alla som går på offentliga tillställningar. Alla ska kunna tänka: "Det här är schysst, här känner jag mig lugn". Det ska inte vara så okontrollerat som idag.

Tanken i Sverige är att låta några klubbar agera testpiloter för projektet och både Djurgården och Malmö FF har anmält sitt intresse om att delta. Båda föreningarna signalerar dock att det kan bli svårt att få till ett test i skarpt läge under hösten. MFF:s VD Niclas Carlnén säger till fotbollskanalen.se att det är uteslutet för Skånelagets del med en eldning redan under årets allsvenska.

Tiden rinner ut och det återstår inte mer än ett par hemmamatcher under hösten, vilket innebär att möjligheten att få alla tillstånd på plats bedöms som liten.

Däremot kan MFF tänka sig att genomföra experimentet vid något annat tillfälle under hösten, kanske när ett ungdomslag spelar på Swedbank Stadion eller liknande.

- Det skulle kunna vara en framkomlig väg, men annars får vi helt enkelt inrikta oss på de första omgångarna nästa säsong. Men det vore bra om vi kunde göra någon form av test nu, så att vi kommit så långt som möjligt i förberedelserna inför 2015, säger Carlnén.

Isabel Thorén förklarar att det egentligen inte handlar om så många konkreta åtgärder som måste vidtas från klubbarnas sida.

Det handlar om att upprätta en säkerhetszon för att sedan, tillsammans med ett professionellt pyroteknikföretag, genomföra själva bränningen. Den centrala delen handlar om att förvissa sig om att ingen person riskerar att komma till skada.

- Arrangören anmäler att ett pyrotekniskt arrangemang ska genomföras. Sedan gör vi från polisens sida en besiktning och eventuellt en provskjutning på arenan beroende på vilka pjäser som ska användas. Ibland har vi hjälp av kommunen och räddningstjänsten också. Om allt ser bra ut ger vi tillstånd ganska omgående, säger Thorén.

Hur stor säkerhetszon måste upprättas framför klackarna?

- Man kan inte säga något generellt om det eftersom varje pyroteknisk pjäs regleras av särskilda säkerhetsföreskrifter som MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ansvarar för. Men det kommer aldrig bli tal om att elda i ett publikhav även om vi vill tillmötesgå supportrarna genom att ha arrangemanget så nära dem som möjligt.

Varför är säkerhetszonen så viktig?

- Pyrotekniken vi talar om har fortfarande samma gradantal som nödblossen. För att få de här färgerna och effekterna måste du komma upp i ett par tusen grader. Men genom det här tillvägaggångssättet slipper vi röken och brandrisken. Det är ju inte så kul att vara på plats, eller hemma i TV-soffan för den delen, och inte kunna se matchen ordentligt.

Kommer pyroteknikföretaget alltid att finnas med i bilden, eller är det bara vid första eldningen?

- Kravet är att man har utbildad personal som genomför eldningen. Det finns ingen regelrätt certifiering, men du måste ha en kunskap kring hur man hanterar och avfyrar pjäserna och om vilka säkerhetsavstånd som gäller. Den kompetensen finns hos pyroteknikföretagen.

Kan supportrarna själva lära sig det i ett längre perspektiv?

- Ja, allting är möjligt. Men det finns fortfarande en ansvarsfråga. För att det ska bli möjligt att elda måste man ha en så kallad ansvarsförsäkring som alla seriösa pyroteknikföretag har. Frågan är om en fotbollsklubb vill överlåta eldandet till supportrar som inte har den tryggheten i botten. Det skulle bli problematiskt om någonting hände, men det är egentligen en fråga vi lämnar till fotbollen.

Vad säger du om risken att de organiserade supportrarna tycker att charmen minskar när man måste söka tillstånd och arrangera bränningarna ihop med myndigheter och ett särskilt pyroteknikföretag?

- Ja, det finns en risk för det. Visst kan någon eller ett par handfull supportrar känna att det inte är någonting för dem, att de är där för att bränna själva. Men förhoppningsvis tycker den stora massan att det här är någonting positivt. I grunden tror jag att de flesta förstår hur riskabelt dagens brännande kan vara, och vi behöver hjälp av de goda supporterkrafterna om det här ska bli lyckosamt.

Vilken bedömning gör ni kring de illegala bengalerna, kommer folk att sluta köpa dem nu?

- Vi räknar med att vi parallellt med det här arbetet kommer att lagföra dem som fortsätter att elda på läktarna. Det ska vara en handling förenad med en tydlig konsekvens. Någonting som leder till en arrangörsavstängning, ett tillträdesförbud och även en anmälan om brott.

Innebär försöken med legal pyroteknik att ni skärper synen på de illegala bengalerna?

- Vi kommer att ha samma syn som tidigare, men vi hoppas ju att vi genom att tillmötesgå supportrarna kommer ner lite i antal, att det blir färre som bränner. När det gäller den lilla grupp som fortsätter ändå hoppas vi att vi, tack vare att vi bemött de goda supportrarna, kan komma in på läktarna för att lagföra dem.

Tidigare har det uppstått väldigt upprörda situationer de gånger polis och vakter velat gå in på klackläktare, men nu hoppas ni att attityderna ska förändras i och med det här?

- Ja, vi hoppas det och det handlar ju om en långsiktig dialog med supportrarna. Där har Mats Enquist på svensk elitfotboll huvudansvaret. Men redan nu ser vi ju på flera håll hur publiken vänder sig emot dem som bränner, att man inte gillar att matcherna bryts och att det uppstår klåda i luftrör och ögon. Så jag tycker mig kunna se något av en vändning faktiskt.

Vad gör ni om det här leder till konfrontation, att den grupp som eldar känner sig polariserad och onödigt provocerad av polisen?

- Ja, det åsterstår ju att se. Samtidigt finns regler att följa och vi vet ju att arrangörerna är måna om att genomföra så säkra evenemang som möjligt. Jag tror dessutom att supportrarna vill ha tillställningar som leder till att publiktillströmningen ökar. Det tror jag blir följden om alla känner en trygghet, där våld och illegal pyroteknik försvinner. Men det handlar om att hela tiden jobba med de mjuka värdena, att samtala med de goda krafterna och föra en dialog.

Både MFF och Djurgården är medvetna om att den pyroteknik som polisen sanktionerar kanske inte går hem i alla läger. Men bägge ställer sig ändå försiktigt positiva till att åtminstone prova på. Niclas Carlnén anser heller inte att tajmingen är olycklig, bara några veckor efter att Uefa straffat Malmö FF med böter och villkorligt spel inför tomma läktare, på grund av en eldning som genomfördes i Champions League-playoffen mot Salzburg.

- För mig är inte det konstigt, snarare tvärtom. Vi har ju signalerat tydligt att saker som skapar en otrygghet på läktaren, som inte uppfyller kraven, det kan vi inte acceptera. Däremot bidrar vi gärna till saker som är stämningsfulla, trygga och lagliga. Då har vi kommit dit vi vill, säger han.

Hur ser du på risken att det här ändå inte får stopp på de illegala bränningarna?

- Det är svårt att svara på. Det får de grupper som ägnat sig åt sådant svara på. Men kan vi hitta lagliga tillvägagångssätt är det dem vi måste följa. I slutändan handlar det om att vår arena ska vara trygg för alla. Det hoppas jag är någonting som ska vinna respekt från andra håll också.

Djurgårdens säkerhetsansvarige Mats Jonsson tror att den största utmaningen kring projektet handlar just om att bibehålla en god säkerhetsnivå, samtidigt som man genomför arrangemang som tilltalar supportrarna.

- Det ska vara fullgott i alla dessa delar om det ska bli bra. Men just nu ligger vi bara i startgroparna, vi har inte ens börjat planera det här på ett konkret sätt.

Hur agerar ni om supportrarna signalerar att det här inte är intressant för dem?
- Då får vi ta ställning till om vi ska genomföra ett testevenemang överhuvudtaget. Men i min naiva värld lever jag i föreställningen att vi kommer att hitta lösningar som tilltalar alla behov och som är legitima från myndigheternas sida också.

Publicerad 2014-10-02 kl 16:28
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons