Föreningars medlemmar ska alltså ha rösträttsmajoritet i idrottsaktiebolag. Det innebär att ingen enskild ägare, till exempel en privatperson eller ett företag, får köpa upp en fotbollsklubb helt och hållet. Kritiker hävdar att regeln i dess nuvarande form hindrar investorer att satsa pengar på svensk fotboll. Samtidigt oroar sig andra för att ett avskaffande av 51-procentsregeln skulle leda till att gräsrötterna förlorade sitt inflytande helt, och att allt i stället styrs av de som har mest kapital.
RF:s juridiska kommitté har föreslagit att 51-procentsregeln ska ändras till 34 procent, något som Svenska fotbollförbundet står bakom. I ett sådant upplägg hade de privata intressena kunnat styra den dagliga driften av fotbollsklubbarna, men de hade inte kunnat göra övergripande ändringar som att påverka bolagsordningen och annat.
- Det har varit ett svårt beslut eftersom trycket från de specialförbund som har de starkaste kommersiella intressena varit stort, säger RF:s ordförande Karin Mattsson Weijber till SVT Sport.
- Vi måste också ta andra hänsyn — det handlar om det idrottspolitiska "signalvärdet". Ett annat förslag skulle föra idrotten i en ökad kommersiell riktning.
Förslaget går nu ut till de 70 specialförbunden. Frågan ska sedan avgöras på Riksidrottsmötet i slutet av maj.
- Jag väntar mig en tuff debatt, säger Mattsson Weijber.
TT