Afonso Alves, Jari Litmanen, Ragnar Sigurdson, Ailton. Listan på profilstarka utländska spelare i allsvenskan under åren kan göras lång. Men faktum är att fram till och med 1973 så var det inte tillåtet för utländska spelare i allsvenskan. Brytpunkten kom efter att Brynäs säkrat sitt avancemang till den högsta serien samma år. I laget fanns engelsmannen Ronnie Powell (som för övrigt är far till Magnus Powell) som kommit till Sverige några år tidigare och Brynäs ville så klart ha med honom ett steg upp.
- Om man blickar tillbaka så fanns det innan det här en hel del utländska spelare i division 2 (dåvarande näst högsta serien), där fick alla vara med, men inte i allsvenskan. Så det var många spelare som fick lämna sina klubbar om de gick upp i allsvenskan, berättar Tommy Wahlsten, som är ordförande i organisationen ”Sveriges Fotbollshistoriker och Statistiker”.
Den första utlandsfödde spelaren att spela i allsvenskan blev finländaren Pekka Utriainen som 1966 var med och spelade upp Holmsund i allsvenskan. I Utrainens fall fick han dock svenskt medborgarskap vilket bäddade för möjligheten.
- Sedan fanns det sådana som kom efter andra världskriget som inte var svenskar, men de blev svenskar sen och kunde spela i allsvenskan på 50- och 60-talet. Många norrmän och finnar, berättar Tommy Wahlsten.
Men först ut var alltså Ronnie Powell. Och initiativ till att få reglerna ändrade tog distriktet som Brynäs tillhörde, Gästrikland.
- Efter att man diskuterat Utrianen som spelat i allsvenskan sex år tidigare så tyckte man det var konstigt att han skulle behöva byta klubb. Och det fanns spelare som behövde göra det både 1969 och 1970 - de fick inte vara med i allsvenskan. Men man tog upp det här på hösten och det var just Gästriklands förbund som kom med frågan om att ändra på det, säger Wahlsten.
Anledningen till förbudet var helt enkelt för att det i RF:s stadgar stod att man var tvungen att vara svensk medborgare för att kunna bli svensk mästare.
- Division 2 gick bra, men inte annars, och det var likadant i andra idrotter också. Det var just RF som hade beslutat det, säger Wahlsten.
Men Gästrikland fick gehör och efter att SvFF gett grönt ljus valde RF att göra samma sak.
- Sista beslutet kom den 12 mars 1974, utländska medborgare fick då spela i allsvenskan. Ett krav var dock att spelarna skulle ha bott i Sverige ett år och haft licens.
- Efter det här så är det ju många utländska spelare som kommit hit. Vid tillfället hade man pratat om det några år och nu var det dags för Ronald. Gästrikland kom med förslaget, SvFF tyckte det gick bra och sedan var det tvunget att bli klart hos RF, säger Wahlsten.