Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

ANNONS

Foto: Bildbyrån.

Så jobbar elitklubbarna med psykisk ohälsa: "Svårt att se någon i hela världen stå redo för det"

Hur går allsvenska och damallsvenska klubbar tillväga när en av deras spelare drabbas av psykisk ohälsa?
Fotbollskanalen har varit i kontakt med ett antal föreningar som redogör för hur de arbetar med en fråga som blir alltmer vanlig inom elitidrotten.

IFK Norrköpings Simon Thern blev under hösten sjukskriven och missade en rad matcher med Peking. Skälet till sjukskrivningen var att han hade ångest och mådde psykiskt dåligt, något han i oktober berättade för Norrköpings Tidningar.

Thern gjorde senare samma höst comeback och i podcasten Lundh, tidigare i februari, berättade 27-åringen om den tunga tiden och att det periodvis fortfarande är tungt.

- Dagarna var så jävliga och hemska. Jag tror att om man inte har varit där själv så kommer man aldrig att förstå. Även om man försöker att berätta, har du inte varit där nere och vänt så är det svårt att föreställa sig. Jag önskar ingen människa i hela världen att må som jag gjorde. Du har en känsla av att det kommer vara så resten av ditt liv, sa Thern i podcasten. 

ANNONS

Simon Thern är inte ensam.

Hammarbys Aron Jóhannsson berättade tidigare det här året om hur nära han var på att sluta spela fotboll i fjol. 29-åringen hade mått dåligt efter år fyllda av skador - men tack vare hjälp från psykologer mår han i dag bättre.

Utöver Thern och Jóhannsson finns det flera spelare som har kommit ut och pratat om sin psykiska ohälsa. Tim Erlandsson, Richard Magyar, Ivo Pekalski och Matt Pyzdrowski är några av dem.

Fotbollskanalen har varit i kontakt med tre klubbar i damallsvenskan och med fyra i allsvenskan - för att höra hur de gör om någon spelare i klubben drabbas av psykisk ohälsa, vad de har för resurser och hur de hanterar det.

***

Björn Wesström, sportchef AIK.

Vad har ni för resurser om en spelare skulle drabbas av psykisk ohälsa?
- Vi har en medicinsk stab som innehåller två läkare och utifrån deras nätverk finns det resurser och kontakter att nyttja om det är bedömningen. Sedan är det ett steg man tar gemensamt med den som bedöms behöva det. Även om vi som klubb skulle tro att det är det som behövs, så görs det inte om det inte är i samråd med personen det handlar om. Men vad som är viktigt att understryka är att den som anses vara drabbad ser det som vägen framåt. Det spelar ingen roll vilken diagnos du ställer, om den personen som får diagnosen ställd inte anser att det är vägen framåt, då spelar det ingen roll vad du har för nätverk.

Om en spelare i AIK skulle drabbas av psykisk ohälsa, är ni redo att hantera det då för att kunna hjälpa den här spelaren?
- Jag har svårt att se att någon i hela världen står redo för det. Men det är klart, vi har en medicinsk stab och de har ett kontaktnät och utifrån det så är vi väl så redo som man kan vara som fotbollsklubb på vår nivå. 

Vad är dina egna erfarenhet kring detta?
- Jag tror man ska vara försiktig att generalisera och dra slutsatser. Det absolut bästa är nog att läkarkåren får göra jobbet.

***

Therese Sjögran, sportchef FC Rosengård.

Vad har ni för resurser om en spelare skulle drabbas av psykisk ohälsa?
- Vi har resurser som spelare kan vända sig till, med idrottspsykologer och så vidare. Och det har även att göra med om man får problem med andra saker, det kan vara vad som helst, ätstörningar till exempel. Där har vi ett nät kring de frågorna. Det svåra tycker jag är att spelaren uttrycker det som de känner i tid, att man inte hinner fånga upp det i tid. Det är lite som Simon (Thern) säger: hur ska man uttrycka det? Och är det ens tillåtet?

- Men vi har ingen person som är anställd, som är på träningar och så vidare. Utan det är resurser som vi i så fall får använda utanför organisationen.

Att fånga upp det i tid, går det? Går det att upptäcka signaler hos spelarna?
- Det är det som är det svåra, för alla spelare är ju olika. Har du en trupp på 20 så är ju alla olika. Det är jättesvårt att fånga upp något sådant i tid. Men om det är någon som känner så, eller vad det nu kan vara, så har vi resurser till det.

Pratar ni i Rosengård om de här frågorna?
- Det är klart att det lyfts, absolut. Men jag ska inte säga att vi pratar om det varje vecka, det kommer upp då och då. Det blir ofta när det händer någonting som det kommer upp.

Har det dykt upp någon situation nyligen i er klubb - och hur svarade ni då?
- Det är ingenting jag vill kommentera på det sättet. Det enda jag vet är att när saker och ting händer så har vi resurser för det. 

Ni känner er redo att hantera det om någon situation skulle uppstå?
- Jag hoppas det, så redo vi kan vara. Varje sådant här fall är unikt, även om man har policys eller vad det nu är så tror jag man måste ta varje sådant här fall och behandla det för det fallet det är. Inte jämföra med någon annan. Men skulle någonting hända tycker jag att vi har redskap för det. 

Vad är dina egna erfarenheter kring det här ämnet inom fotbollen?
- Inte jättemycket. Under min aktiva tid är det inga fall jag känner till så. Det är nog svårt, även om du mår dåligt, att våga säga det. Det är inget som är vanligt direkt när man är i en elitförening och ska prestera på max hela tiden.

***

Sonny Karlsson, sportchef BK Häcken.

Vad har ni för resurser om en spelare skulle drabbas av psykisk ohälsa?
- I dagsläget håller vi på och tittar på den frågan, hur vi ska ha det. I dagsläget har vi ingenting. Tidigare har vi, under en sju-, åttaårsperiod, haft en person som varit knuten till oss, men vi ville göra om och nu tittar vi på hur vi ska göra från nu. Tidigare har vi haft en idrottspsykolog.

- Nu vill vi kanske ha ett upplägg där vi har flera inriktningar på till exempel en idrottspsykolog eller en ren psykolog, eller sådant man kan vända sig till. Vi vill bilda en grupp kring det har vi tänkt men vi är inte framme. Vi hade vårt första möte förra veckan om detta. Självklart tycker vi det här är viktigt, men det är en del av allting som man tycker är viktigt. Det är en del av helheten.

Är det här frågor ni lyfter i er förening?
- Vi har haft prat om det med spelarna och sagt att vi hjälper till att ta fram personer om de vill det, vi har också varit ganska tydliga med det nyligen, då detta var något vi pratade om på träningslägret. Där talade vi även om att vi håller på och tittar på hur vi ska ha det, vad vi ska välja för väg. Det är bara frågan om när vi får till det.

Du har varit i Häcken under många år, vad är dina egna erfarenheter kring det här ämnet?
- Det är bra att psykisk ohälsa fångas upp. Vanligtvis fångas det upp av människorna runt omkring fotbollsstaben, hos oss i alla fall. Vi har haft två år där vi inte har haft någon utan funderat över hur vi vill ha det som sagt.

***

Lasse Svensson, sportchef Kopparbergs/Göteborg.

Vad har ni för resurser om en spelare skulle drabbas av psykisk ohälsa?
- Vi har väl inget speciellt sätt. Vi försöker förebygga det genom att ha så bra arbetsklimat som möjligt - och runt omkring. Jag har ju själv erfarenheter från att ha varit chef/ledare i många år. Man får ju prata med individen givetvis. Det är viktigt att tränare och ledare har en partisk förmåga och kan tolka olika signaler. Det gäller att ha bra relationer i träningsgruppen - inklusive ledare. Jag tror att det här är något som uppmärksammas mer och mer, man pratar mer öppet om det i dag än tidigare.

- Sedan använder vi oss av en kille som heter Rasmus, som jobbar med Peter Gerhardsson i landslaget, en form av idrottspsykologisk rådgivare, honom använder vi en del. Han har lite dialoger med laget, han kommer vid återkommande tillfällen. Tjejerna har möjlighet att prata med honom individuellt också. 

Är psykisk ohälsa något ni i GFC pratar om?
- Våra värdegrunder är väldigt viktiga, att vi har goda relationer och högt i tak. Ser vi eller hör någon som vi misstänker mår dåligt på något sätt kopplar vi alltid in vår lagläkare, det gör vi alltid. Sedan blir man inte fullärd på något sätt. Vi har haft några enstaka individer som har mått dåligt på olika sätt och då har vi alltid en dialog med vår lagläkare, Matilda, vi släpper aldrig något sådant. Det är Matilda som föreslår olika åtgärder, det är hon som har mest kunskap inom detta.

Vad är dina egna erfarenheter kring psykisk ohälsa inom fotbollen?
- Det kan inträffa allt möjligt, allt från ätstörningar och vad det nu kan vara. Självklart måste vi i klubben ställa upp och ta vårt ansvar.

***

Jörgen Petersson, sportchef Kalmar FF.

Vad har ni för resurser om en spelare skulle drabbas av psykisk ohälsa?
- Vi har en beteendevetare kopplad till truppen och det har vi till vårt U19, A-lag och även som ett stöd till ledarna om det skulle behövas. Beteendevetaren i sig jobbar kontinuerligt med hela truppen. Individuella samtal sker med jämna mellanrum med alla, annars tror jag man är lite farligt ute om man bara snappar upp något när det har hänt något. Vi försöker fånga upp det tidigare om det skulle vara något.

Hur ofta har ni sådana samtal?
- Det är lite olika. Nu har vi precis kört igång den här säsongen. Han (beteendevetaren) är även mer kopplad till A-laget nu än vad han har varit tidigare. Men om man tittar på akademin som jag har haft så var det åtminstone ett par gånger i månaden på en del spelare. I U19 var det så, vi såg det som en väldigt viktig del och vi tyckte det var värt att lägga den tiden på det. Dessutom för spelarna som kanske inte har vuxna runt omkring sig i det dagliga när de flyttar hemifrån, då tror jag att det är en stor trygghet. Det är givetvis valfritt, vi tvingar ingen, men de flesta samtalen går alla igenom.

Utöver samtalen, pratar ni i KFF om detta, om psykisk ohälsa?
- Helheten runt spelaren och människan pratar vi ganska ofta om. Nu har jag varit ganska länge i akademin och där har det varit ännu mer snack om det med tanke på att de här unga spelarna ofta kommer hemifrån för första gången. Det har varit en pågående dialog om det ganska länge, i alla fall så länge som jag har varit i klubben.

Om en spelare skulle börja må dåligt, är ni redo att hantera det i så fall?
- Det tror jag är omöjligt att svara på utan att man vet hur den situationen skulle se ut. Vi försöker att vara det, till slut är vi en fotbollsklubb, det finns experter som är bättre än oss när det kommer till de frågorna. Vi kan initialt gå in och hjälpa till via de kanaler vi har, men sedan måste man ibland slussa folk vidare.

Går det att se några signaler? Går det att märka om någon börjar må dåligt?
- Nu får jag berätta lite hur det har varit i U19 eftersom jag är ny i den andra rollen. Men i akademin har vi valt att ha de här samtalen. Sedan tror jag att det är väldigt tufft för en spelare att gå till tränarna, för då finns det här med laguttagningar och den biten. Självklart händer det att man pratar med spelarna själva om man känner att de inte mår bra. Det är inga maskiner som spelar.

***

Olof Unogård, sportchef och tränare, Linköpings FC.

Vad har ni för resurser om en spelare skulle drabbas av psykisk ohälsa?
- För att kunna snappa upp det tror jag att utbildning i staben är ganska viktigt. Både jag och min tränarkollega William Strömberg har en grund att stå på, dels från utbildningen på tränarprogrammet och dels från fotbollförbundets kurser där det har tagit en allt större plats de senaste åren. De har varit duktiga på att uppmärksamma den problematiken.

- Sedan har vi också en idrottspsykologisk rådgivare i staben, hon har en kombinerad roll av det men hon är även en del av medicinska teamet. Dels har vi den kompetensen ”inhouse”, för att snappa upp det, för att göra en första avstämning. Sedan, om vi känner att vi inte har den kompetens som räcker till, för det är nog ganska viktigt i det här också, att veta när man ska ta hjälp eller inte, där har vi det ganska väl förspänt. Vi vet var vi ska vända oss. 

Hur tycker du att förbundet har uppmärksammat det mer de senaste åren?
- Jag gick klart pro-utbildningen i november, där har vi återkommande berört psykisk ohälsa. Det har varit ett sådant mörkertal kring idrotten och så är det fortfarande, ett stigma som lever kvar, att elitidrottaren är som en renlevnadsmänniska som är perfekt på alla plan. Om psykisk ohälsa drabbar en viss procent av normalbefolkningen så borde det förhållandet se ganska likartat ut inom elitidrotten också - och det har förbundet uppmärksammat mer.

Vad kommer fram på de utbildningarna, när ni pratar om psykisk ohälsa?
- Dels vad det är för tecken man tittar efter, vilka olika uttryck det kan ta sig, Och enkla första steg, vad man kan göra för att hjälpa till, men även vad det finns för andra vägar att gå om vår egna kompetens inte räcker till.

Om en spelare i Linköping drabbas av psykisk ohälsa, känner du att ni har den kompetensen som behövs för att hjälpa den spelaren då?
- Jag skulle säga det. Jag tror det är ganska viktigt som ledare också, att ge sken av att det är inte så dramatiskt i sig, det är inte mer dramatiskt än att behöva göra rehab för en skada. Det tror jag också är ganska viktigt att förmedla. Det är inget fel på dig för att du lider av prestationsångest eller blir nervös inför matcher.

Pratar ni om det här ämnet i er klubb?
- Inte mer än när det dyker upp, då känns det som att vi har en plan för hur vi ska handskas med det. Vi stämmer alltid av internt hur våra spelare mår, både fysiskt och mentalt. 

Har det dykt upp någon situation nyligen i er klubb - och hur svarade ni då?
- Det hände under förra säsongen. Först hade vi en avstämning själv med spelaren, hur hon mådde och vilket typ av stöd hon ville ha. Framför allt om hon ville ha hjälp av oss eller någon annan, i det fallet ville hon gärna ha hjälp utifrån. Och det kan också vara skönt att prata med någon som inte är insyltad i vår dagliga verksamhet. Då tog vi hjälp externt vilket fungerade jättebra.

Vad är dina egna erfarenheter kring psykisk ohälsa inom fotbollen?
- Det har funnits ett stigma rätt länge, att det har varit tabubelagt, vilket jag tror att fler och fler klubbar börjar bryta just nu med stor hjälp av förbundet som gör ett bra arbete.

***

Bosse Andersson, sportchef Djurgårdens IF.

Vad har ni för resurser om en spelare skulle drabbas av psykisk ohälsa?
- Vi har en kvinna som heter Yvonne Strömberg som är mentor och som jobbar med de mjuka värdena och som har dialog med spelarna. Det är hon som egentligen har ansvaret för det. Det är den resursen vi har runt laget. Självklart tar vi in experthjälp om det är det som behövs. 

Hur ser själva processen ut, hur går ni tillväga om en spelare drabbas av till exempel ångest?
- Som arbetsgivare har vi ett ansvar över spelare och ledare. Vi hanterar det så att det finns en dialog och behöver vi sätta in någon resurs så gör vi det i varje specifikt fall. Vi har de senaste fem, sex åren inte varit så drabbade av det, däremot har vi haft andra saker och då har vi vidtagit åtgärder som är nödvändiga.

Pratar ni om det här ämnet i er klubb?
- Det är en ganska tuff miljö. Det gäller att prestera och det är en elitmiljö där det handlar om prestation. Då gäller det att se till att man mår så bra som möjligt även utanför fotbollen.

Hur jobbar ni för att man ska må så bra som möjligt även utanför fotbollen?
- Vi har ju personer som jobbar för att se till att vardagen fungerar. Det kan vara allt från boende, relationer och saker som inträffar.

Vad är dina egna erfarenheter kring psykisk ohälsa inom fotbollen?
- Det kan som sagt hända saker i livet som gör att man mår dåligt, men det är däremot inte direkt kopplat till psykisk ohälsa den senaste tiden. Däremot har det inträffat andra händelser, som har legat i närtid, där vi har satt in resurser för att det ska bli bra.

Publicerad 2020-02-27 kl 13:00

Kommentarer

Visa kommentarer
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
NYHETLigor & turneringar
NYHETBloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto