Villkorstrappan har skapat en stor splittring mellan klubbar, supportrar och polisen. Den har varit på tapeten de senaste säsongerna och fungerar som ett bestraffningssystem för när ordningen på en fotbollsarena inte kan efterföljas.
Metoden har fått kritik från olika aktörer inom svensk fotboll som menar att den inte ger någon effekt.
Nu slopas den, meddelar Mats Enquist, som är generalsekreterare för Svensk elitfotboll på Twitter.
Han skriver:
"Möte med Polisen i dag om den nya nationella idrottstrategin. Villkorstrappan försvinner och ersätts av en strukturerad och långsiktig samverkan mellan polis/idrott/förening.".
När Fotbollskanalen senare under onsdagen når Enquist utvecklar han beskedet som han tidigare skrev om. Han berättar att en dialog med polisen under flera år ligger bakom att parterna fått mer förståelse för varandra.
- På hösten 2019 fick vi upp dialogen igen för att reda ut vad som hänt, vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det här har fortgått nu och under hösten och vintern har det blivit en bättre diskussion med polisen, samtidigt som de internt fångat in våra synpunkter och från andra idrotter. Sedan hade man en intern tankesmedja kring vad som fungerat och som inte fungerat. Det presenterades för oss i dag. Jag hade inte klart för mig vad som skulle komma och det här är en ganska stor strategisk grej som är underskriven av rikspolischefen själv. Det är ganska viktigt för sådana här saker. Det var väldigt bra grunder och precis det vi fört fram och säkert en massa andra också, säger Enquist och fortsätter:
- Överlag säger man att i stället för att ha en statisk villkorstrappa med repressiv ton så ska man ta bort det begreppet och utgå från en proportionalitetsprincip. Det ska helt enkelt vara proportionerliga och relevanta åtgärder utifrån vad som har hänt. I grundfallet ska klubbarna sköta det själva, man (polisen, reds. anm) ska ta fram en egen uppföljningsmetodik för det har funnits en problematik kring att vi inte sett samma saker. Där ska polisen och vi tillsammans kunna resonera utifrån hur det ser ut på matcherna och varför.
Enquist berättar också att den direkta nedskärningen av publik från match till match inte är att vänta. I framtiden vill polisen i stället arbeta mer långsiktigt.
- Man ska ha mycket trögare rörelser om det nu skulle behövas villkorsskärpning, det kan komma att behövas även i fortsättningen. Men inte sådana här samma som: "sköter ni er inte drar vi in 3000 från läktaren" utan mer i dialog med arrangören och utifrån ett långsiktigt perspektiv. Man ska också jobba mycket tydligare med lagföring av individer som begår de grövre brotten och man har satt som bas att man ska ha en systematiserad samverkan mellan idrotten och polisen för att ta fram de här åtgärderna. Jag tror inte att det var något mer som jag skulle önska än det som står här, säger Enquist och fortsätter:
- Det här är naturligtvis bara starten och från det här ska vi också utforma fotbollens handlingsplan. Och det ska vi göra med klubbarna och förhoppningsvis med våra supportrar.
Rent praktiskt, hur kommer den nya strategin att te sig?
- Jag hoppas att den bygger på att man inte bara får ett besked från en rättsavdelning om vad som ska gälla för fotbollen oavsett vad som hänt. Förut var det utskickat att om det skedde någon form av ordningsstörning ska man åtala arrangören och dra ner publiken. Det har man sagt att det inte ska ske. Nu ska det komma utifrån samma principer men det ska tas fram proportionerligt och lokalt eller regionalt. Det ska sättas i ett större sammanhang så man ser mer långsiktigt på det. Och det är kanske det viktigaste, det här är en samverkansprincip, den förra var precis det motsatta, säger Enquist.
I debatten kring villkorstrappan har klimatet varit särskilt tufft i Stockholm där klubbarna tydligt uttryckt en besvikelse över bristen på kommunikation. Nu hoppas Enquist att den nya nationella strategin ska göra att dialogen mellan polis och klubbar fungerar bra i alla delar av Sverige.
- Jag kan inte lova för mycket, men med den här utgångspunkten i vår samverkan öppnar man möjligheten att få en bättre dialog i respektive region, säger han och fortsätter:
- Det här gäller nationellt. Det är en överordnad strategi, men sedan måste vi utforma fotbollen i stort och sedan ska varje region utforma sitt arbete med föreningarna. Det är många steg som ska fungera, men om man börjar med det här öppnar man dörren vidöppet för att hitta lösningar. Ett steg i taget, men som nationell strategi var det här precis vad vi önskade oss.
SFSU vill också bli inbjudna i diskussionen, när blir de det?
- Jag hoppas att de får bli det och jag tycker de förtjänar det. Sofia Bohlin med flera kan hålla en höjd att sitta med i de diskussionerna. Vi pratar ständigt med varandra så det är inga konstigheter, men det vore kanske ännu bättre om vi satte alla tre parter vid bordet samtidigt.
Har ni pratat med polisen om det här?
- I den gamla världen var det blankt nej, men kanske i den nya världen att det går.
Det är inte bara supportrar och klubbar som engagerat sig. I slutet av februari gick också flera kända fotbollsprofiler, bland annat spelare som Pontus Jansson och Ola Toivonen ihop och skrev ett öppet brev.
"Vi vet att det finns problem inom den svenska supporterkulturen. Vi försöker absolut inte sopa något under mattan. Polisiära ärenden kommer alltid att vara polisiära ärenden. Vi menar bara att de tänkta brotten inte står i proportion till åtgärderna. Och vi tror nog att det svenska fotbollsälskande folket håller med oss när vi säger att polisens resurser gör sig bättre på andra, betydligt mer kriminella, ställen", gick det bland annat att läsa.
Just Jansson gläds också över Enquists besked under onsdagen.
"Otroligt besked!", skriver han på Twitter.