Senaste gången krispengarna från regeringen skulle fördelas landade till sist 74 av 500 miljoner hos elitklubbarna på herrsidan. En bit över 65 miljoner gick till klubbarna i allsvenskan och resterande till klubbarna i superettan.
Svensk Elitfotboll, intresseorganisationen för klubbarna i allsvenskan och superettan, kom sedan ihop med klubbarna fram till ett system för hur pengarna skulle fördelas mellan respektive klubb.
För resterande del av 2020 ska idrotten få ytterligare en miljard av regeringen. RF ansvarar för fördelningen och än är inte klart hur mycket som går till fotbollen och därmed inte heller hur mycket som går till klubbarna i de två högsta serierna.
Vad gäller de här pengarna vill både regeringen och RF att man ska ta hänsyn till de klubbar som skött sin ekonomi bäst. Med andra ord kan stora spelaraffärer gjorda under året komma att göra att man får en mindre del av potten. Det berättade RF:s ordförande Björn Eriksson för Fotbollskanalen tidigare i dag.
- De som är ansvarsfulla, undviker att hamna i ekonomiska trångmål och inte gör vidlyftiga affärer i största allmänhet, bör belönas. Det där tar sikte på en del förekommande stora spelarköp och annat som kanske inte riktigt uppfyller de här kriterierna. Då vill vi och när vi översätter regeringens riktlinjer, belöna de som vårdar sin ekonomi, sa Eriksson.
Mats Enquist, generalsekreterare i Sef, vill avvakta exakt hur kriterierna kommer att formuleras. Samtidigt menar han att man inte kan göra det så enkelt som att man drar alla olika klubbars användande av ekonomiska resurser, gällande exempelvis värvningar, över samma kam.
- Än så länge är det bara uttalanden så vi får se vad det innebär i slutändan. Jag vet ju mekanismerna bakom detta och det är inte alltid så att det handlar om klubbens egna ekonomi. Ibland kan det bli en del missförstånd runt det och det gäller att vi hittar regelverk runt det som faktiskt är både transparenta och accepterade av alla, säger han till Fotbollskanalen.
Enquist fortsätter:
- Vi har ett jobb att göra men vi ska inte falla i någon fälla som är populistisk. AIK exempelvis, de har ju lånat pengar av supportrar för att göra vissa förvärv och då är frågan om det ska vara graverande eller inte? Andra har externa finansiärer som hoppar in just bara för en spelaraffär. Det är inte alltid så enkelt som man kanske läser via rubrikerna. Jag tror inte att det är någon av klubbarna som inte är oerhört kraftigt påverkade. Det är inte så enkelt som att man använder det här (krispengarna) till spelarförvärv. Men vi får titta på det när det kommer. Det är lite för tidigt än.
Riksidrottsstyrelsen ska bestämma vilket system som ska användas för fördelningen av pengarna på onsdag nästa vecka.
- De medskick som kommer med pengarna måste vi följa naturligtvis, men inom ramarna för det kan vi hitta modeller som tillgodoser det på ett så schysst sätt som möjligt, säger Enquist.
Håller du med om att det finns en problematik i kopplingen statliga krispengar och att det trots allt gjort spelaraffärer för ganska mycket pengar?
- Jag har förståelse för att det blir debatt om det. Det är just därför vi ska hitta ett system som gör att det blir så transparent och tydligt så att folk inte missförstår vad pengarna används till. Vi har ett jobb att göra, det är ingen tvekan om.
AIK:s klubbchef Björn Wesström är i sin tur inte orolig över att AIK ska få en mindre del av kakan än andra klubbar med anledning av att AIK värvat spelare i år, däribland Sotirios Papagiannopoulos, Mikael Lustig, Filip Rogic och Bojan Radulovic.
- Vi har inte lagt en krona, av bidragspengarna vi fått, på spelarköp. Det har vi finansierat på andra sätt, så vi har lagt noll kronor på spelarköp av medlen som vi har blivit tilldelade. För oss är det därmed ingen fråga. Vi har en annan finansering på dem. Det handlar för oss om en överlevnadsfråga såklart. Om vi exempelvis inte skulle klara av att kvalificera oss för allsvenskan 2021, så kommer det slå väldigt hårt både mot vår ungdomsfotboll och mot vår damverksamhet, vilket gör att vi har ett ansvar att ta och då får vi se till att hitta finansiering för det, så att vi klarar av att överleva 2020 på ett sätt som gör att vi kan komma in i 2021 på ett hyfsat sätt, säger Wesström till Fotbollskanalen.
Wesström fortsätter:
- Jag har fullt förtroende för att de är seriösa i sin bedömning och gör jobbet grundligt. Jag har ingen oro över det överhuvudtaget.
Wesström menar vidare att det finns en bra dialog inom Sef kring den här typen av frågor.
- Vi har en jättefin dialog inom Sef kring alla de här frågorna, och både Lars-Christer (Olsson, ordförande i Sef) och Mats (Enquist, generalsekreterare i Sef) tycker att jag har skött den här perioden, så jag ser inte att det ska ske på något annat sätt den här gången.
Tycker du att det är rimligt att Amanda Lind och Björn Eriksson trycker på den här parametern?
- Alla har sina unika förutsättningar och det är svårt för mig att uttala mig om det, då jag inte har deras helhetsbild kring hur de tänker i detalj. Jag lämnar det åt de som har uppdraget att formalisera ett klokt stöd, så att de verksamheter som är drabbade, vilket är väldigt många, får stödet som de behöver.