Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
ALLSVENSKAN
37v

Sef-partnerns uppmaning till allsvenskan: ta efter SHL

Foto: Bildbyrån

SHL kräver att klubbarna har fyra miljoner i eget kapital för att få licens.
Nu rekommenderar Sef:s partner, revisionsföretaget EY, att allsvenskan tar efter SHL i sin rapport om klubbarnas ekonomi.
- Skulle jag vara rådgivare är mitt råd att ta ansvar för det själv, säger Carlos Esterling, partner vid EY, till Fotbollskanalen.

Under torsdagen kommer rapporten om allsvenskans ekonomi som EY, ett globalt företag inom revision, ligger bakom. I den framkommer att allsvenskan i stort gör ett plusresultat på 90 miljoner kronor tack vare främst Östersunds framgångar i Europa och AIK:s försäljning av Alexander Isak.

Men däremot är det sju av allsvenskans klubbar som visade upp ett negativt rörelseresultat, vilket är en kraftig försämring jämfört med 2016 då det bara var två klubbar.

- Jag är inte orolig. Om tittar över hela linjen sker trots allt en professionalisering av klubbarnas verksamheter och det är inte längre så att man bara plockar in någon med stort klubbhjärta, säger Carlos Esterling som ligger bakom rapporten ihop med Mikael Bergsten.

- Sedan har vi ett kommande tv-avtal som kommer att höja intäkterna rejält och då är det viktigt att klubbarna gör rätt, att man ser till att skaffa sig en buffert ekonomiskt, att man använder en del resurser till att bli ännu mer professionella och sedan kommer det ändå finnas pengar att investera i spelare.

I rapporten skriver Esterling och Bergsten om att de allsvenska klubbarna bör följa SHL:s krav på eget kapital på fyra miljoner kronor eller på något sätt se till att man skaffar sig en större buffert.

”Klubbarna bör därför överväga att likt SHL ha ett "lägsta krav" för eget kapital eller soliditet. Ett sådant krav skulle göra det möjligt att tidigare upptäcka negativa trender hos klubbar som går sämre ekonomiskt. I SHL får klubbarnas egna kapital inte understiga 4 miljoner kronor. Det är en gräns som tre allsvenska klubbar inte klarar. En motsvarande nedre gräns i Allsvenskan skulle kunna bli svårhanterlig för mindre klubbar som precis avancerat till Allsvenskan. Ett förslag är därför att i stället sätta en nedre gräns för klubbarnas soliditet. En sådan gräns skulle göra det enklare att hålla koll på de klubbar som ligger dåligt till rent ekonomiskt.”

- Skulle jag vara rådgivare är mitt råd att ta ansvar för det själv, tar man chansen och stärker upp finanserna när intäkterna ökar så kan man satsa egna medel istället för öka på belåningen.

I rapporten framkommer hur viktiga spelarförsäljningarna är för allsvenska klubbar och där pekar EY på att det måste ingå i affärsmodellen för en klubb att utveckla och sälja spelare, men att klubbarna måste budgetera försiktigt när det gäller intäkter.

Rapporten är framtagen av EY på uppdrag av Sef för att klubbarna ska kunna jämföra verksamheter och ekonomi för att utveckla driften och skötseln men då pekar EY på att allsvenska klubbar måste bli bättre på att följa samma metoder. Bland annat pekar man på olikheter kring redovisning av agentarvoden. EY skriver kritiskt om att man inte använder liknande upplägg:

”De allsvenska klubbarna har många intressenter, allt från moderföreningarnas medlemmar till sponsorer av olika slag. Därför är det ytterst viktigt att årsredovisningen är upprättad på ett enkelt sätt, så att även lekmän kan läsa den och förstå hur verksamheten har gått under det senaste året. För att göra det enklare för läsarna av årsredovisningar finns därför olika standardutformningar som bestäms av bolagets eller förening storlek. Eftersom de allsvenska klubbarna är olika stora tillämpar de olika regelverk för hur årsredovisningarna ska utformas, vilket försvårar jämförbarheten. I dag finns en uppställning som vi väljer att kalla "UEFA-uppställning". Den har SvFF tagit fram i enlighet med riktlinjerna för UEFA-klubblicensbestämmelserna Vi anser att alla klubbar bör följa de ekonomiska riktlinjer som finns i dessa bestämmelser. Vi anser även att SEF skulle kunna kräva att klubbarna använder UEFA:s uppställningsform, dels för att öka transparensen i klubbarnas siffror, dels för att underlätta jämförbarheten klubbarna emellan. Detta skulle vara till fördel för samtliga av klubbarnas intressenter.”

I EY-rapporten har man även fokuserat på vad svensk elitfotboll bidrar med till samhället och man skriver:

”Det totala uppskattade värdet för svensk elitfotbolls bidrag inom områdena hälsa och välbefinnande, sysselsättning samt ideellt arbete uppgår till cirka 775 miljoner kronor under 2017. Av dessa 775 miljoner kronor står klubbarna i Allsvenskan för 485 miljoner kronor och klubbarna i Superettan för 290 miljoner kronor. De 485 miljoner kronorna i Allsvenskan fördelar sig enligt följande: Hälsa och välbefinnande: 198 miljoner kronor.
Inkludering genom sysselsättning: 77 miljoner kronor.
Ideella insatser: 210 miljoner kronor. Vi har dock bara skrapat på ytan av elitfotbollens betydelse för samhället genom att enbart titta på tre parametrar. Självklart är värdet av den nytta som elitfotbollen bidrar med till samhället större än uppskattade 775 miljoner kronor.”

Carlos Esterling tror att klubbarna kan bli bättre på att sälja in det till sponsorer.

- Då kan ett företag känna att sponsring av en klubb ger en massa positiva effekter för samhället som att man ordnar nattfotboll eller andra saker och dessutom får man gå på fotboll och får tillgång till allt som följer med i form av nätverk och annat, säger han.

Publicerad 2018-03-28 kl 20:15
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons