Det var i semifinalen av u21-EM på hemmaplan förra sommaren som olyckan inträffade. Den då 18-årige anfallaren var trött och småskadad, men skulle ändå fullfölja mötet med England. Då small det till i knäet. Ett korsband slets av och sedan dess har Söder fått ägna sig åt rehabilitering, vid sidan av den vanliga verksamheten.
- Allt har varit upp och ner. Men på det stora hela har det gått ganska bra. Det låter kanske konstigt men man vänjer sig vid en sådan här sak också. Att vara skadad blir liksom en del av vardagen, säger han.
Nu är det dock slut med den saken. Robin Söder ingår i Blåvitts trupp mot Trelleborg, där han börjar på bänken i kväll. Suget växer successivt inför avspark, berättar han.
- Formen känns helt okej med tanke på att jag varit borta så pass länge. Det man tappat är väl dels lite finmotorik, men den har man kunnat bygga upp på träningarna. Sedan är det ju tempot framför allt, och där vet jag inte riktigt var jag står. Det är väl den största skillnaden mot tidigare. Samtidigt är det ju bara under matcherna man kan komma igång ordentligt med den biten, säger Söder.
Nervositeten gör sig alltmer påmind i kroppen, men det brukar den å andra sidan alltid göra inför viktiga matcher.
- Klart att det är lite mer spänt än under de vanliga serieomgångarna förra året. Ungefär som innan jag gjorde min första allsvenska match. Men man har ju ändå lite mer rutin än då och det gäller att kunna slappna av också, även om man har förväntningar på sig själv.
Vad tänker du kring skadan, hur orolig är du att för något ska hända igen?
- Nej, den biten har jag kommit över tycker jag. Det var mer i början när man kom ut på planen, drog på sig skorna och skulle springa, skjuta och passa. Men nu har jag ändå varit med några veckor på träning och känt att det fungerar. Visst kommer man att ha respekt ett bra tag framöver, men rädd är jag absolut inte.
Vad har läkarna sagt nu på sistone?
- Bara att jag måste göra sex träningar i rad om jag ska vara aktuell för match. Och det har jag gjort, så där ska det inte vara några bekymmer.
Och tränarna, säger de något om ett inhopp för din del?
- Nej, men det brukar de inte göra heller. Allt beror väl på hur det går och ser ut under matchen. Men det är klart, nu sitter jag på bänken och då vill jag givetvis spela.