POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS
ALLSVENSKAN
1v

SvFF misstänker klubbar och agenter för regelfiffel: ”Pågår utredningar”

Foto: Bildbyrån

Det råder, trots Fifa-krav och flera års arbete, oklarheter kring de siffror som SvFF presenterar rörande agentarvoden som betalas ut i Sverige.
Ett problem? Vissa klubbar och agenter misstänks undanhålla information.
- Vi är inte så naiva att vi tror att det inte görs affärer som inte redovisas till oss, säger SvFF-juristen Tobias Tibell till Fotbollskanalen.

2015 fattade det internationella fotbollsförbundet Fifa beslut om att samtliga nationsförbund, årligen, ska redovisa vad klubbar och spelare i respektive land betalat ut i agentarvoden. Första gången som en sammanställning över den totala summan som spelarna betalat till agenter, varje enskild klubbs totala agentkostnader och varje enskild affär som innehållit en agent skulle publiceras var våren 2016. Då var det tänkt att information om 2015 års affärer skulle presenteras av de olika förbunden.

Det första året offentliggjorde Svenska Fotbollförbundet sitt dokument rörande arvodena flera veckor efter att Fifas deadline passerat, och dessutom var listan långt ifrån komplett. Mycket information saknades. Och det har upprepat sig flera gånger om.

SvFF har tidigare hävdat att den bristfälliga presentationen beror på att svenska klubbar varit dåliga på att rapportera in information om arvodena i samband med affärer. När en spelare tagit hjälp av en så kallad förmedlare i samband med en affär (övergång eller kontraktsförlängning) ska förmedlaren i fråga skicka in det förmedlaravtal som personen skrivit med spelaren som den biträtt tll SvFF. På samma sätt ska klubbarna skicka in ett förmedlaravtal om de biträtts av en förmedlare i samband med en affär (värvning, försäljning eller kontraktsförlängning). Inblandade parter ska helt enkelt delge förbundet information om involverade agenter så att SvFF sedan kan sammanställa allt och skapa en översyn kring vem som gjort vad på marknaden under ett år.

I maj 2017 sa Svenska Fotbollförbundets chefsjurist Anders Hübinette till Fotbollskanalen att han trodde att det varit mer ”okunskap” och ”bristande rutiner” än ”ovilja” som legat bakom fläckarna i rapporteringen. Då sa han också att förbundet hellre jobbar med ”påminnelser” till de berörda än anmälningar till disciplinnämnden för brott mot reglerna. Redan då var ett nytt agentregelverk på gång i Sverige, vilket förbundet hoppades skulle ge ett lyft även när det gäller frågan om redovisning av arvoden.

När SvFF våren 2018 återigen publicerade en ofullständig lista lovade man bättring på området i och med att det nya regelverket klubbats och skulle börja gälla från och med den 15 juni.

- Vi har pratat om att det sakta men säkert blivit bättre och bättre, men det är fortfarande inte hundraprocentigt och kommer sannolikt inte att bli det i år heller. Vi får dock ett nytt reglemente från och med den 15 juni, vilket kommer att göra redovisningen betydligt bättre, sa Christer Witt på SvFF:s övergångsgrupp till Fotbollskanalen i april i fjol.

Det nya agentregelverket innebär att agenter som vill vara verksamma i Sverige måste registrera sig hos SvFF, och godkännas av förbundet. I och med det nya upplägget infördes också en regel om att agenter senast den 1 mars varje år ska informera SvFF om samtliga uppdrag som de haft året innan. Förbundet valde också att uppmärksamma agenterna på det kravet inte bara i själva regelverket, utan också på sin hemsida, när de nya reglerna trädde i kraft.

”Förändringen görs då det i det nuvarande systemet identifierats svårigheter att till fullo leva upp till de redovisningskrav som Fifa ställer på medlemsförbunden”, skrev förbundet i ett tillägg som fortfarande står kvar på hemsidan.

Hur den senaste listan, från i år, ser ut? På den som rör klubbarnas användning av agenter går det snabbt att konstatera att många elitklubbar har rapporterat in att man gjort väldigt få utbetalningar till förmedlare under 2018. Vissa klubbar finns inte alls med på listan, till exempel allsvenska nykomlingen AFC Eskilstuna (klubben har redovisat att de inte betalat ut pengar till agenter under 2018). Örebro har rapporterat in om utbetalning till en agent, men där fattas belopp helt. I årets superetta finns det nio lag som det saknas uppgifter om på listan. De kanske inte hade några utbetalningar till agenter under fjolåret, och lyser i sådana fall med sin frånvaro på ett korrekt sätt, men listans innehåll ger tydliga signaler om att viss information som borde finnas på den uteblivit.

Ser man till de allsvenska klubbarnas årsredovisningar för 2018 specificerade elva av dem hur mycket pengar man lagt på agentarvoden under fjolåret, enligt EY:s rapport ”Hur mår svensk elitfotboll?”. Sammanlagt uppgick de elva klubbarnas agentkostnader till 37 miljoner kronor under 2018, att jämföra med de 25,7 miljonerna som samtliga svenska föreningar (inte bara i allsvenskan) betalade ut till agenter under 2018 enligt Svenska Fotbollförbundets lista.

- Den information som finns på listan är fullständig i den bemärkelsen att den innefattar alla de affärer som redovisats till oss, under den här mätperioden. Om det finns affärer som inte har redovisats till oss, då finns de heller inte på listan. Primärt är det förmedlarnas och föreningarnas skyldighet att redovisa affärerna för oss, säger SvFF-juristen Tobias Tibell.

Så det kan finnas affärer som inte syns på den här listan på grund av att föreningen inte rapporterat in om den?
- Så kan det vara. Det kan också förekomma oredovisade affärer till följd av att förmedlarna brustit i redovisningsskyldigheten. 

Hur tänker ni kring att siffrorna skiljer sig åt jämfört med vad klubbar uppgett i sina årsredovisningar, till exempel?
- Ja, vi har också noterat det. Men det kan finnas redovisningstekniska skäl bakom det. Det kan finnas ett förmedlaravtal som ingåtts under 2018 men där klausuler gör att viss betalning kan falla ut till förmedlaren under 2018 och ytterligare betalning under 2019. Det är massa sådana aspekter att ta hänsyn till också.

- Det är faktiskt genomförda utbetalningar under 2018 som visas på listan. 

Så kan man göra en affär med en agent under 2018 men betala den personen under 2019 och då syns den informationen på er årliga lista först 2020?
- Ja, det redovisas våren 2020 i sådana fall. Helt rätt.

Hur har ni resonerat kring varför ni redovisar som ni gör?
- Vi har lagt oss på den redovisningsnivå som föreskrivs i Fifas regelverk. Det är primärt därför vi gör den här redovisningen, för att vi har ett krav att uppfylla från Fifa.

I exempelvis Danmark och Norge listas varje enskild affär som en agent varit involverad i, och det presenteras vilken eller vilka förmedlare som haft med den att göra. Men i Sverige redovisar man, på klubbsidan, bara vilka olika agenter/agenturer som klubbarna anlitat och hur mycket pengar som betalats ut till de aktörerna. Någon insyn i enskilda affärer ges inte.

- Det här är den redovisningsskyldighet vi har gentemot Fifa. Den ser ut som så att vi ska redovisa på det här sättet.

Men i ert regelverk står det ju att ni ska redovisa "namnen på samtliga förmedlare som under det gångna året registrerats hos SvFF och alla transaktioner som dessa förmedlare biträtt vid".
- Det kan man ju läsa på flera sätt. Men det är så här vi var valt att göra med redovisningen, utifrån det krav vi har på oss från Fifa.

Är er uppfattning att ni följer kraven från Fifa?
- Ja. Det är vår uppfattning.

Varför redovisar ni inte de affärerna där avtalen kom till under det berörda året, istället för genomförda utbetalningar till förmedlare under den perioden?
- Det handlar om hur vi tolkar Fifa:s regelverk. I det står det att vi ska redovisa "the total amount of all remunerations or payments actually made", det är de faktiskt genomförda betalningarna. Så läser vi det kravet vi har på oss. 

Vore det inte bara enklare att vända på det och lista affärer utifrån när avtalet skrivs?
- Ur ett redovisningsperspektiv skulle kanske det vara enklare, ja. Sen finns det parametrar och variabler i de här överenskommelserna som är beroende av olika saker, hur många matcher som spelaren startar etc, som inte går att känna till när avtalet ingås. 

Vore det inte bättre om man ser till transparensen och den möjliga insynen att dels redovisa vilken eller vilka förmedlare som varit involverade i enskilda affärer, samt lista alla affärer som slutfördes under det berörda året?
- Vår utgångspunkt är kraven vi har på oss utifrån Fifas regelverk. Det har vi tolkat på det här sättet. Men det är inte omöjligt inför framtiden att det blir ändring. Det är inte så att vi är emot att vara transparenta på det här området, vi vill dock känna att vi har täckning för att vi får publicera uppgifter som vi hämtar in på den detaljnivån. Det är inte omöjligt att vi gör en annan bedömning framöver, att vi vill vara mer transparenta på det här området, om vi får stöd att lämna ut den typen av uppgifter. Men just nu tolkar vi Fifas regelverk att det här är skyldigheterna vi har, säger Tibell.

Förbundsjuristen är medveten om att det finns en risk att klubbarna och förmedlarna inte rapporterat in allt som borde rapporteras in, och att agenter således utför arbeten på marknaden utan att SvFF har koll på det.

- Det förekommer säkert affärer inom svensk fotboll som inte redovisas. Det skulle jag misstänka att det gör. Men när vi får kännedom om den typen av affärer så sitter vi inte nöjda med det utan då inleder vi en disciplinär utredning. Sen har inte vi alla uppgifter om varje affär som sker ute i fotbolls-Sverige varje dag, det måste vi vara ödmjuka nog att säga, säger Tibell. 

Är det vanligt förekommande att det rapporteras in att det inte varit någon förmedlare som biträtt någon part i en affär?
- Ja, det är ganska vanligt förekommande. 

Hur tolkar ni det?
- Jag måste ha som utgångspunkt att vi har utbildat de här förmedlarna och informerat om att de ska redovisa de affärer som de gör till oss, och då måste vi tro på att de gör det. Sen är inte vi så naiva att vi tror att det inte görs affärer som inte redovisas till oss. Det förekommer säkert. Men som jag sa, i de fall som vi får kännedom om det så utreder vi det och är det så att någon brutit mot regelverket blir det en disciplinär prövning av det.

Hur många misstankar om regelbrott finns det, hur många utredningar pågår just nu?
- Det pågår ett antal utredningar. Jag kan inte svara på exakt hur många det är, det varierar lite från dag till dag. Men alla de misstankar som når oss om att det finns en förmedlare, förening eller spelare som inte förhåller sig till vårt regelverk tittar vi närmare på. 

AIK:s sportchef Björn Wesström är kritisk till hur förbundets arbete runt redovisningen av agentarvoden fungerar. Han ser brister i det som rapporteras in från klubbar.

- Det finns ju en önskan från Svenska Fotbollförbundet om att vi ska redovisa till exempel förmedlararvoden per år och jag har inte gått igenom vad som gäller för alla Sef-klubbarna men jag skulle bli förvånad om alla har gjort det. Det blir lite tandlöst när man skickar ut saker som ska göras utan att det blir en konsekvens om man inte gör det (redovisar arvodena fullt ut), säger Wesström.

- Om vi bestämmer saker och ting, då kanske det är så att det ska kopplas till elitlicensen. Vad vet jag? Men om det finns ett redovisningsintresse från någon part som är med och bidrar till svensk fotboll och vi sedan inte följer det? Vad blir det av det då? Vi får ju böter i dag om vi inte går in i nummerordning innan avspark, men jag tror inte att vi får några böter om vi inte redovisar rätt. Det kan jag tycka är ett lite skevt sätt att hantera fotbollen och vad fotbollen är för något. För fotbollen är en stor och samhällsengagerande kraft som på något sätt borde redovisa vad man gör med de medel som man faktiskt får eller skaffar sig. Det känns rimligt. Det är egentligen inga konstigheter.

Böter kopplat till nummerordningen fattar ligaorganisationen Svensk Elitfotbolls disciplinutskott beslut om, medan frågan som rör redovisning av agentarvoden ligger på Svenska Fotbollförbundets bord. Klubbar kan anmälas till SvFF:s disciplinnämnd om de inte följer reglerna och riskerar då bland annat att straffas med böter.

Tobias Tibell om Wesströms uttalande:

- Utgångspunkten är att alla affärer som görs av svenska föreningar med förmedlare ska redovisas till oss. Det har de en skyldighet att göra. Om det är så att de inte gör det, utan bryter mot regelverket, då kan det föranleda att vi inleder utredningsåtgärder och disciplinära ärenden till följd av det. Det bygger på att vi har uppgifter om vilken affär det är som är gjord men som inte är redovisad till oss. Där finns det utmaning rent utredningsmässigt för oss, att leda en regelöverträdelse i bevis.

Då ska ni kunna bevisa att en agent varit delaktig i affären trots att det rapporterats in att det inte varit det?
- Ja. Om vi påstår att någon har brutit mot våra regelverk så måste vi också bevisa att det är på det sättet för att det ska kunna bli några konsekvenser. 

Hur ser konsekvensen för ett regelbrott ut, arbetar ni med påminnelser till klubbarna som gjort fel eller kommer ni vara mer stränga än så?
- Det beror lite på. Gäller det en stor affär? Gäller det flera affärer? Är det mycket pengar som är oredovisade? Då kan vi hamna i ett läge. Är det någon enstaka affär som man har missat men gjort vad man ska kring de övriga affärerna då kan det vara så att vi påtalar vikten av att redovisa fullt ut. Det beror lite på hur situationen är. Om någon klubb systematiskt åsidosatt regelverket under en säsong då skulle det kanske inte landa i en påminnelse utan ett ärende.

Vad har ni dragit för slutsatser eller vad har ni för tankar runt det faktum att det finns en hel del klubbar som har redovisat bara enstaka affärer under 2018 och till och med klubbar som inte redovisat någonting alls?
- Jag har flera gånger varit ute och informerat, bland annat i Sef:s sportchefsforum, om vad som gäller enligt regelverket. Men det finns även föreningar utanför Sef-kollektivet som kan beröras av det här regelverket, om de gör affärer med förmedlare. SvFF har därför genomfört ett flertal informationsutskick där vi informerat om innehållet i regelverket samt vilka rättigheter och skyldigheter man har som spelare och förening. Vi försöker på olika sätt tydliggöra vikten av att man ska förhålla sig till det här regelverket, inklusive redovisningsskyldigheten.

Ett möjligt sätt att gå runt regelverket är att rapportera in att ingen agent biträtt någon part i samband med en affär och därefter skriva upp ersättningen till mellanhanden som en ”scouting-fee”.

- Om en förmedlare varit inblandad i en transaktion men det rapporteras att så inte varit fallet, och föreningen i stället betalar vederbörande som ett scoutinguppdrag… då får man ställa sig frågan vad det de facto är som den berörda personen gjort åt föreningen. Är det arbete som enligt regelverket definieras som förmedlarverksamhet så utgör det ett kringgående av regelverket som inte är okej. Om SvFF får kännedom om en misstänkt överträdelse av regelverket i en sådan situation har vi en utredningsskyldighet. Då ankommer det på oss att leda i bevisning att det faktiskt varit en förmedlare inblandad i affären och att vederbörande utfört uppgifter som är att definiera som förmedlararbete. Först där är vi framme i ett läge som gör att vi kan vidta disciplinära åtgärder, avslutar Tobias Tibell.

Se hela SvFF-listan nedan.

FAKTA

Så står det i SvFF:s regelverk

Artikel 6.6:
"När en spelare ingått ett anställningsavtal med en SvFF-ansluten förening och i samband med avtalsförhandlingen biträtts av en förmedlare, ska förmedlaren till SvFF ge in förmedlaravtalet med spelaren. Förmedlaravtal ska även ges in när spelaren och föreningen, efter omförhandling, ändrat i befintligt eller träffat ett nytt anställningsavtal och förmedlare biträtt spelaren vid förhandlingen".

Artikel 6.7:
"a) När en SvFF-ansluten förening ingått ett anställningsavtal med en spelare, ska föreningen till SvFF ge in förmedlaravtalet med den förmedlare som biträtt föreningen vid avtalsförhandlingen. Förmedlaravtal ska även ges in när föreningen och spelaren, efter omförhandling, ändrat i befintligt eller träffat ett nytt anställningsavtal och förmedlare biträtt föreningen vid förhandlingen".

"b) När en SvFF-ansluten förening ingått avtal om spelarövergång till eller från föreningen, ska föreningen till SvFF ge in förmedlaravtalet med den förmedlare som biträtt föreningen vid avtalsförhandlingen".

Publicerad 2019-05-14 kl 15:50
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå