Häckens höstfärg är gul som guld.
-Vi njuter i varje match, säger Martin Ericsson och efter 1-1 borta mot IFK Göteborg har det trygga Hisingsgänget guldvittringen kvar.
Det där med storebrorskomplex och guldfrossa kan vi glömma direkt.
Och regnet och rusket och lersprutet och det bakhala och de allra vidrigaste yttre förhållandena tycktes inte heller störa de spelskickliga småbröderna från Hisingen särskilt mycket.
-Nja, jag vet inte det, planen var en katastrof, säger Martin Ericsson.
-Men det är ju inte Blåvitts fel.
Den offensive Häcken-mittfältaren satte sig allt som oftast över busvädrets trista närvaro och levererade passningsbollar som öppnade ytor som ingen visste fanns.
-Det gäller kanske att värdera passningarna bättre när det är sådant underlag.
-Vi vill ju ha mycket spel centralt men nu fick vi ta oss fram mer på kanterna, sade Martin Ericsson.
Just där kom Dioh Williams älgande efter drygt en halvtimmes spel och det långa inlägget från höger gick över alla och ut till minstingen och skytteligaledaren Waris Majeed som nickade ner bollen som gick bakåt till Martin Ericsson.
-Suveränt förspel.
-Jag försökte egentligen bara att trycka ner den och hålla den på mål, sade han om sin sträckta vristboll vars kraft lämnade John Alvbåge utan möjlighet.
Häcken behöll sitt initiativ och det var egentligen inte förrän Jonas Bjurströms två gula kort blev ett knallrött i 64:e minuten som matchens blöta ansikte fick en annan profil.
-Fram dit kände jag mig lugn, det kändes kontrollerat, sade Häcken-tränaren Peter Gerhardsson, som kanske var mest glad över att hans spelare lyckades klara av att ha ett så juste passningsspel som de hade trots det usla underlaget.
Men där och då tog IFK Göteborg över och Gerhardsson började att få det jobbigt där på kanten.
Hannes Stiller kvitterade och kvällen blev alltmer blåvit i regndisets Gamla Ullevi.
-Då gick vi för seger, men planen sög, sade IFK-tränaren Mikael Stahre på ett dubbeltydigt vis.
Slutet på matchen blev en krampaktig historia med slit och kamp och dramatik.
Häcken från Hisings-kvarteren är i allra högsta grad kvar i guldracet och Martin Ericsson förklarar hur just det känns:
-Vi njuter, vi har en massa energi på ett positivt sätt och jag tycker att vi hanterar det här bra.