Det var under 2019 som det uppstod en konflikt mellan polisen, supportrar och klubbar. Polisen började då arbeta mer aktivt än tidigare, utifrån den så kallade villkorstrappan som funnits sedan 2016, för att stävja brott och bland annat få bort pyroteknik från svenska fotbollsläktare.
Supportrar och klubbledare har sedan dess protesterat mot polisens vägval, samtidigt som även flera svenska landslagsspelare engagerat sig i frågan i år med en vädjan om att få bort villkorstrappan. Spelarnas uttryckta önskan var att ”dialog och samarbete” ska vara ledorden inom fotbollen, samtidigt som de menade att brotten inte står i proportion till åtgärderna.
På onsdagen meddelade Svensk Elitfotbolls (intresseorganisation för klubbarna i allsvenskan och superettan) generalsekreterare Mats Enquist att villkorstrappan försvinner och ersätts av ”en strukturerad och långsiktig samverkan mellan polis/idrott/förening”.
Enquist förklarade även senare, för Fotbollskanalen, att han ser polisens beslut och nya inriktning som ett resultat av att polisen och fotbollen fick upp en dialog igen hösten 2019. Sef-basen menar att man nu ska utgå från en ”proportionalitetsprincip”, som innebär att det kommer att vara proportionerliga och relevanta åtgärder utifrån vad som hänt. Klubbarna ska i grunden få sköta det själva, samtidigt som polisen kommer att arbeta mer långsiktigt än direkt, som under 2019, med nedskärningar av publik, då det i stället kommer att finnas en dialog om nedskärningar och liknande framöver.
Vad är då polisens bild av detta och vilka eventuella påföljder kan det bli 2021?
Stefan Hector, chef för operativa enheten på Noa, förklarar polisens nya inriktning med att den ska vara enhetlig och upplevas vara likadan i hela Sverige. Den ska också vara förutsägbar i den mån att det ska finnas mycket dialog och kommunikation mellan alla parter, då ingen ska bli överraskad av det polisen gör. Vidare ska det polisen gör vara i proportion med evenemangets storlek och risk för ordningsstörningar och brott.
- Vi har en ny inriktning för polismyndighetens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet. Det vi vill uppnå är att vi ska vara helt enhetliga, förutsägbara och proportionerliga. Enhetliga i den bemärkelsen att man ska mötas på samma sätt i hela Sverige om man arrangerar ett idrottsevenemang. Förutsägbara på så sätt att dialogen och kommunikationen ska vara av ett sådant slag att ingen blir överraskad över hur polisen arbetar, vare sig operativt eller med villkor. Proportionerligt handlar det om att det vi gör står i proportion till arrangemangets karaktär, säger Hector till Fotbollskanalen.
Villkorstrappan slopas. Vad skulle du säga är den stora förändringen gentemot hur ni arbetade under 2019?
- Villkorstrappan, som begrepp, mönstrar vi ut. Det har varit ett begrepp som bitvis har missförståtts och vi antar en hållning i vår tillståndsgivning, där varje arrangör av ett evenemang för att få ett tillstånd måste uppfylla vissa villkor. Villkoren är proportionerliga mot arrangemangets karaktär. Det är skillnad på om det är en skidskyttetävling i Åsarna eller ett derby på Friends, säger Hector och fortsätter:
- Det är också så att dialogen ska vara av ett sådant slag att även villkoren förstås och inte kommer som en överraskning. Avslutningsvis ska det också vara enhetligt, man ska känna igen sig, så villkorsgivningen finns naturligtvis kvar, då det är en del av ordningslagen, som styr alla offentliga tillställningar vare sig det är en cirkus eller en hockeymatch. Villkorsgivningen finns kvar, men villkorstrappan som begrepp är utmönstrat.
Om inte arrangörer uppfyllde vissa villkor 2019, så kunde det bli olika påföljder i form av förbud mot tygstycken och flaggor, men även neddragning av publik på ståplats. Kommer den typen av påföljder även gälla 2021?
- Jag tror att vi ska skilja mellan villkor, som syftar till att skapa säkra arrangemang å ena sidan och å andra sidan påföljder och straff. Det är sådant som följer på ett begånget brott och det är inte brott vi talar om här. Villkoren syftar till att skapa säkra arrangemang och de är proportionerliga mot arrangemangets karaktär. Det kan vara antalet ordningsvakter, former för visitation, antal publikvärdar och liknande åtgärder. De absolut mest ingripande åtgärderna, som att reducera publik, är det som ligger längst bort på skalan, men som också skapat en del dramatik och missförstånd. Vår ansats är att använda de minst ingripande villkoren, som ger den effekt vi eftersöker, att arrangörer kan säkerställa ordning och säkerhet vid sitt idrottsevenemang.
Om det används pyroteknik på läktare under 2021, kommer det kunna leda till publikneddragningar och att exempelvis tygstycken förbjuds?
- Nu ska vi skilja mellan å ena sidan pyroteknik, som inte är tillståndsgiven och illegal. Det är dels ett brott och dels är det farligt. Det är en dimension och den förebyggs bäst genom arrangörens arbete med visitation, men också genom dialog med sina egna supportrar. Beträffande villkorsgivningen är det, som jag nämnde inledningsvis, att den kommer att vara proportionerlig gentemot problemen som är förväntade och vi kommer alltid starta med villkoren, som är minst ingripande.
Att det kommer vara mer proportionerligt framöver. Innebär det att det är längre ifrån i år att man gör publikneddragningar gentemot under 2019?
- Det går inte att svara på generellt, då varje arrangemang är unikt. Vi ska komma ihåg att det här rör alla tillståndsgivna evenemang, så att säga något generellt om hur saker och ting kommer utspela sig låter sig inte göras. Vi utformar villkoren utifrån dels vad vi förväntar oss vid ett evenemang och dels om vi tittar på vad som historiskt har utspelat sig. Vi kommer att arbeta med de åtgärder som har minst ingripande karaktär, men som ger en önskvärd effekt. Allt bortom det är spekulerande, och jag tror att det här området är så omgivet av spekulationer, gissningar och rykten, så jag vill inte bidra till det. Tillståndsprocessen regleras i ordningslagen och vi kommer att vara proportionerliga i vår tillståndsutformning.
Under 2019-säsongen såg vi flera fall av publikneddragningar och förbud mot flaggor. Tror du att vi kommer att se lika många fall av det under 2021?
- Eftersom att jag har oerhört svårt att förutspå framtiden är det en fråga som inte låter sig besvaras.
Hector menar vidare att polisen kommer att försöka identifiera de personer som orsakar problem på arrangemang.
- Vi avser också att försöka identifiera de som är drivande bakom ordningsstörningar och brott och i förekommande fall lagföra dem eller ge arrangören möjlighet att arrangörsavstänga de människor som driver ordningsstörningar och brott inne på arenan. Om det av något skäl inte skulle fungera kan polisen initiera arbete med ett så kallat tillträdesförbud det vill säga att exkludera människor som bidrar till ordningsstörningar och brott vid evenemang, säger han.
Vad innebär en ökad dialog och samverkan i praktiken?
- Det innebär att vi på nationell nivå kommer att träffa nationella företrädare för idrotten, som Riksidrottsförbundet, specialidrottsförbund och andra intresseorganisationer för att föra en tät dialog. På regional nivå kommer man att föra motsvarande dialog med arrangörer av olika evenemang. Detta för att vara både förutsägbar, transparent och proportionerlig.
Hur ser polisen på kritiken från supportrar, klubbledare/säkerhetschefer, spelare och även från politiker, som motionerat i riksdagen om en översyn av polisarbetet under 2019-säsongen?
- Det fina med idrott är att det är mycket engagemang och känslor, som väcks av idrott och det är bara positivt. Polismyndigheten arbetar med att upprätthålla lag och ordning. Lagstiftning och känslor är två storheter som inte alltid gifter sig bra, vilket gör att vi har ganska stora mängder missförstånd och oklarheter, men det finns också synpunkter, som vi tar till oss och i våra egna utvärderingar. I syfte att vara en lärande organisation, som utvecklar oss allteftersom tar vi naturligtvis intryck av relevanta uppfattningar och våra egna lärdomar och på så vis utvecklar oss. Den här inriktningen kan sägas vara en sådan del, en utveckling av polismyndighetens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet.
Tidigare har även specifika villkor i tillstånden, som klubbarna förväntas uppfylla, varit omdiskuterade. Djurgården fick under 2019 rätt av Kammarrätten efter ett överklagande om ett villkor, som gällde att Djurgården som anordnare ansvarar "för att pyrotekniska varor inte kan föras in på arenan/idrottsanläggningen".
Kammarrätten bedömde då att villkoret inte var tillräckligt tydligt, då det inte framgår vilka konkreta åtgärder som klubben förväntas vidta för att uppnå det förväntade resultatet. Polisen sa då att man var positivt inställd till domen och att villkoren därmed framöver behöver vara utformade med konkreta åtgärder, i stället för att ha fokus på ett resultat.
Magnus Roglert, enhetschef på enheten för förvaltningsrätt, berättar att det nu kommer att finnas en röd tråd i villkoren som skrivs framöver.
- Vi har nu arbetat med att författa en handbok just för att få en enhetlig villkorsgivning, att villkoren tar sin utgångspunkt i samma kriterier. Vi ger en ram för tillståndshandläggarna att förhålla sig till när man utformar villkor. Vi har också nya mallar för hur villkor ska utformas rent skriftligt, så att det ska finnas en spårbarhet, en röd tråd för arrangörer från ett arrangemang till ett annat arrangemang, så att man ska känna igen sig i texten. Det är inte tillräckligt att bara skicka ut dokument.
Han fortsätter:
- Vi har också samverkansforum, där vi kontinuerligt har samverkan mellan tillståndshandläggare inom hela polismyndigheten just för att det kan uppstå situationer som vi inte kan förutse. Just när det gäller förutsägbarheten har vi nya matchrapporter, som på ett mer träffsäkert sätt ska kunna följa upp hur arrangemanget har förlöpt ur ett ordnings- och säkerhetsperspektiv.
Villkor kan samtidigt förändras över tid.
- När det gäller proportionaliteten anpassas villkoren efter arrangemangets problembild eller efter den problembilden som förväntas eller varit tidigare och även arrangörens egna vidtagna åtgärder utifrån det enskilda arrangemanget. Det här kan innebära att ett villkor kan förändras, mildras och skärpas beroende på hur problembilden ser ut och vilka åtgärder som arrangören vidtar.