Den allsvenska säsongsinledningen har haft publiksuccéer och ett massivt intresse som kännetecken. Men debatten kring bengaler och pyroteknik har, som vanligt de senaste åren, hamnat i fokus ändå. Det senaste exemplet är Stockholmsderbyt i måndags, matchen mellan AIK och Hammarby fick långa avbrott efter att mängder av bengaler tänds på läktaren vid flera tillfällen.
Trots att det debatteras i var och varannan allsvensk omgång så är frågorna fortfarande många kring fenomenet. Vad får du egentligen göra som åskådare på och utanför en svensk fotbollsarena i dag?
Fotbollskanalen har pratat med en rad experter, allt från jurister till brandskyddsenheten och vi försöker här ge svaren på de vanligaste frågorna kring bengaler och pyroteknik.
Finns det ett tillstånd att söka för att elda med bengaler på en arena i dag?
Ja, det är dock på speciellt utvalda områden som blivit godkända. Långt ifrån klackens epicentrum. Gais är den enda klubben i Sverige som har ansökt om sådant tillstånd idag.
Vem får ansöka om att få använda bengaler?
Arrangören ansöker om det. Det går inte att ansöka för enskilda personer eller fler än en person/arrangör då det endast ska finnas en ansvarig.
Knallskott eller bangers, är det någonsin tillåtet?
Det får aldrig användas och det finns inget tillstånd att söka för användning av det på ett idrottsevenemang.
Vad händer om du blir dömd för att ha kastat t ex ett knallskott inne på en fotbollsarena?
Så säger lagen: "Pyrotekniska varor utan tillstånd av polismyndighet får inte innehas eller användas på en idrottsanläggning när idrott pågår."
Straffbestämmelsen: "Den som bryter mot detta kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader."
Får du bränna av en bengal på din egen tomt?
En bengal på din egen tomt kan vara okej enligt ordningslagen om det inte finns en lokal ordningsföreskrift som säger annat i din kommun. Givetvis får det inte utgöra risk för fara för person eller egendom vilket i så fall regleras i den vanliga brottsbalken.
Det finns med andra ord inte tydlig lagtext på vart gränserna går. Om du vill använda pyrotekniska varor ska du först kolla i ordningslagen och sedan i de lokala ordningsföreskrifterna i den kommun du ska tända bengalen i och till sist höra med polismyndigheten om du behöver tillstånd.
Så säger ordningslagen: Ordningslagen, bestämmelsen om Pyrotekniska varor: "Pyrotekniska varor får inte användas utan polistillstånd om användning med hänsyn till tidpunkt, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada för någon annan person eller egendom."
Det innebär att ska du hemma skjuta av ett större fyrverkeri, på till exempel en 50-årsfest så måste du ha polisens tillstånd men ett knallskott eller en bengal på din tomt är helt okej. (Raketer & pyroteknik på till exempel nyårsafton är okej då det anses lyda under särskilda omständigheter, då behövs inget tillstånd.)
Bryter du mot den här ordningslagen eller den lokala ordningsföreskriften stannar straffet vid penningböter.
Vad finns det för faror med bengaler?
Två olika typer av faror/risker med bengalbränning – Hälsorisken: ingen ordentlig forskning har gjorts på exakt hur och vad som händer på lång sikt när du andats in de gifter som finns i en bengal. De allra flesta innehåller dock giftiga ämnen. Det andra är brandrisken: en bengal blir upp till 1000 grader varm när den brinner. Mycket människor, tyg, plast och annat brandfarligt på små, trånga ytor skapar säkerhetsrisker.
Maskeringsförbudet på fotbollsarenor, vad gäller?
Det finns i dag ingen lag som säger att maskering är förbjudet på en fotbollsmatch. Detta räknas som en ”offentlig tillställning”. Där skiljer det sig mot till exempel en demonstration, som faller under ”allmän sammankomst” och då råder maskeringsförbud. Det ligger dock ett lagförslag under utredning nu för att se över ett maskeringsförbud även på idrottsevenemang.