Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

ANNONS

Foto: Scanpix

Anders Grönhagen

FREDAGSFOKUS: Grönhagen om cancern, karriären - och hur han upptäckte Brolin

Fyra år har gått sedan det skrämmande cancerbeskedet. Nu är Anders Grönhagen friskförklarad - och återvänder äntligen till fotbollen.
- Jag har verkligen saknat den, säger han.

Fredrikstads svenske tränare låg sömnlös den där vårnatten 2009. Han vred kroppen oroligt mellan lakanen och ansträngde sig för att styra undan tankarna från det som gnagde inombords. Tyvärr gick det inte alls. När solen steg utanför fönstret reste sig Anders Grönhagen ur sin säng, utan att ha fått en blund i ögonen.

ANNONS

- Allt snurrade runt i huvudet. Vid det här laget hade jag bara berättat om sjukdomen för min närmaste familj. Inte ens släkt och vänner hemma i Sverige visste något. Nu skulle omgivningen få reda på sanningen, men det var svårt för mig att formulera känslorna. Cancer är så ofattbart. Man tror ju att det bara drabbar andra människor och aldrig en själv, säger han.

Fyra decennier inom elitfotbollen hade lärt "Grönis" att klara press och utmaningar. Han hade gjort 18 landskamper och öst in mål i allsvenskan. Sundsvalls fans hade prisat honom som klubbens bäste tränare någonsin, och han hade lotsat Elfsborg till cupguld. Såväl Tomas Brolin som Samuel Holmén pekade ut honom som den viktigaste ledaren de mött under sina karriärer.

Men nu var han mer nervös än någonsin. Ända sedan doktorn ringde på försäsongen hade han lagt locket på. Låtsats som ingenting och våndats inför den här stunden. Tillkännagivandet. Operationen var bara några dagar bort och korten måste upp på bordet. Han svängde in till Fredrikstads klubbhus, drog ett djupt andetag och öppnade dörren.

ANNONS


- Alla där inne blev tagna, naturligtvis. Både ledningen och hela laget. Spelarna hade väntat sig ett avslappnat träningspass dagen efter vår 2-0-seger mot Strömdsgodset, och så klev jag in och berättade om min prostatacancer. Det var  känslosamt för alla parter, men också skönt att klara av. En sten som föll från bröstet, säger Grönhagen.


Varför sade du inget tidigare?
- Det låter kanske dumt, men vi hade byggt upp en så fin stämning runt Fredrikstad och hela föreningen var på väg uppåt. Vi kom tvåa i tippeligan hösten 2008 och nu var vi på gång igen. Då ville inte jag sprida oro inför seriestarten och riskera att de sportsliga resultaten blev lidande. Istället väntade jag till efter två omgångar, då vi skulle ha ett uppehåll på ett par veckor. På så vis tänkte jag att alla skulle kunna smälta det här i lugn och ro, säger "Grönis".

ANNONS

Efter mötet med Fredrikstad for han direkt mot Stockholm och S:t Görans sjukhus. Ungefär samtidigt nådde nyheten Sverige och fotbollssfären tog emot den med ledsamhet. Anders Grönhagen var omtyckt i alla klubbar där han varit verksam - och åtnjöt kultstatus i Sundsvall och Djurgården. Kanske särskilt på Stockholms Stadion, där han först agerat teknisk ytterforward på 70-talet för att sedan ta klivet till tränarbänken, och sedermera även bli sportchef.

- Det var ju en lite märklig omständighet mitt i alltihop. När jag kom fram till sjukhuset för att göra ingreppet visade det sig att läkaren var djurgårdare. Han hade sett mig spela i allsvenskan och gillade mitt samarbete med Tommy Berggren i anfallet. Nu försäkrade han att jag var i goda händer, säger Grönhagen.

Själva proceduren gick mycket riktigt som planerat, utan komplikationer, men tillvaron efteråt blev turbulent. "Grönis" låg nedsövd uppochned i en sorts robot i flera timmar och vid uppvaknandet var huvudvärken sprängande på grund av allt blod som rusat till hjärnan. Han kände sig omtöcknad och desillusionerad. Precis som många andra cancerpatienter försjönk han i grubblerier kring hur alltsammans kunde ha slutat.
ANNONS

- Jag kan inte riktigt förklara hur man mår efter en sådan operation. Det är svårt att greppa. Jag hade ju aldrig känt mig sjuk och ingenting hade synts utåt. Dessutom gick allt som det skulle, men ändå grodde en rädsla för framtiden. Jag tänkte på min fru och mina barn och undrade hur kroppen skulle återhämta sig. Sådana saker. Men trots allt var jag inställd på att snabbt återvända till Norge. Jag ville komma in i gängorna så fort det gick, säger Grönhagen.

Sjukskrivningen varade bara i fyra veckor och med facit i hand var det i kortaste laget. Energidepåerna hade dränerats och operationen låg fortfarande färskt i minnet. "Grönis" var inte lika pigg och alert som vanligt, men det bortsåg han lite omedvetet ifrån. Fredrikstad hade dalat i tabellen under  hans frånvaro och därför kändes det extra angeläget att försöka bryta den negativa trenden.
ANNONS

- I efterhand har jag insett att jag nog stressade tillbaka lite väl mycket. Till en början var det väl inga problem, men successivt ebbade krafterna ur och jag tappade orken. Jag borde  ha väntat längre för att verkligen vara redo, säger han.

En annan aspekt var de norska journalisterna. I en tid när Anders Grönhagen försökte fokusera på fotbollen så gott han kunde kretsade deras nyfikna frågor kring helt andra saker. Hälsotillståndet stod alltid i centrum, och ingen tycktes vilja prata om sportsliga saker. Istället spreds osanna rykten om alltifrån nya sjukdomsutbrott till att "Grönis" skulle ha problem med alkoholen. Helt grundlösa spekulationer, men till sist blev det för mycket. Den assisterande tränaren Tom Freddy Aune fick ta över allt mer dagligt ansvar i FFK.

- Mentalt sett var det här ovant, en jobbig period, och jag kom ganska snabbt fram till att jag ville bryta. Det var för slitsamt. Först försökte norrmännen övertyga mig om att stanna kvar, i och med att allt fungerat så bra mellan oss tidigare. Men jag tog en ny timeout under sommaren och i oktober 2009 bestämde vi oss till sist för att gå skilda vägar. För mig var det den bästa lösningen, säger Grönhagen.
ANNONS

Plötsligt kom han hem till Täby igen utan någon direkt väg utstakad framåt. Han reparerade lite på huset och höll sig sysselsatt så gott det gick, men sett i backspegeln minns "Grönis" hela 2009 som ett mörkt år. Egentligen var det först våren därpå som livet långsamt hoppade upp på rätt spår igen.

- Jag hade ett återbesök på sjukhuset i april 2010 och var förstås skraj inför det. Men det blev klartecken direkt från läkarna. Jag var fullt frisk och än idag har jag inga bestående men överhuvudtaget, vilket är väldigt skönt naturligtvis. På sätt och vis har jag blivit starkare efter att ha gått igenom det här också.

Sedan tillfrisknandet har Anders Grönhagen arbetat med värdepapper och bara hållit en sporadisk kontakt med fotbollen. Ibland har klubbar ringt honom och bett om scoutningshjälp i Stockholmsområdet, eller så har han agerat bollplank till yngre kollegor i superettan och dess norska motsvarighet adeccoligan. Men något nytt heltidsjobb har 60-åringen inte sökt sedan Fredrikstadsvistelsen.
ANNONS

- Jag har inte känt det behovet. Visst har jag varit öppen för förslag, men jag har inte velat skicka runt min meritlista och aktivt ta kontakt med klubbar. Jag har resonerat som så att de vet vem jag är och hör av sig om de är intresserade. Att gå ner till de lägre divisionerna är ingenting som lockat heller. Då har jag prioriterat att må bra som person och med min familj, säger "Grönis".

Har du inte saknat fotbollen alls?
- Jo, det är klart. Särskilt det sociala, att man träffar så mycket folk. Det där surret i omklädningsrummet. Men det har inte funnits en skriande längtan efter att till varje pris göra comeback just som tränare. Jag har varit lycklig i alla fall.

Efter flera avfärdade förfrågningar dök ändå det rätta samtalet upp till sist. För bara några veckor sedan hörde Djurgårdens valberedning av sig - och det kittlade ordentligt. Från och med 7 mars är det tänkt att Anders Grönhagen ska jobba med sportsliga frågor för Blårändernas styrelse, vilket i så fall blir hans femte sejour i klubben.
ANNONS

- Riktigt skoj och utmanande. Styrelsen skulle vara något nytt och spännande för mig, även om det jag ska ägna mig åt förstås är kopplat till mina erfarenheter och kunskapsområden. Men jag vill betona att jag måste väljas in på årsmötet innan någonting är klart. Vi vet ju inte hur det går ännu.

Om Dif-medlemmarna röstar in honom får de tillbaka en verklig Järnkamin. Grönhagen har sett uppflyttningar och nedflyttningar, såväl från planen som från sidlinjen. Han minns glada segerfester och anekdoter av både tråkig och dråplig karaktär. Som när "Terror-Tommy" sparkade ner domaren Anders Frisk 1995 och försatte hela klubben i kris. Eller den udda seriefinalen mot Hammarby i division 1 norra - då ärkerivalerna gjorde ett mytomspunnet fjärde byte för att få nya krafter i slutet.

- I stunden var det inte så kul och vi satt ju i över en månad och skrev protester och överklaganden. Jag var sportchef då och fick ta tag i den biten. Det där grämde mig ganska länge för vi hade pressat på för en kvittering och fått övertaget, trots att vi var en man mindre än Hammarby. Då bytte de plötsligt in en fjärde rackare på planen! Men nu i efterhand kan jag dra på smilbanden över hela den där episoden, säger "Grönis".
ANNONS

I Sundsvall fick du kredd för att ha upptäckt Tomas Brolin, hur gick det till?
- Vi träffades när jag var instruktör på idrottsgymnasiet och jag såg tidigt hans potential. Han hade en otrolig vilja. Som 17-åring gjorde han debut i allsvenskan och maken till driv har man sällan skådat. Jag minns en bortamatch mot Norrköping när vi rest 60 mil i buss hem under natten. Vi kom väl fram klockan två eller tre ungefär och jag visste ju att Tomas hade skola dagen efter. "Ta ledigt från träningen imorgon", sade jag. "Du behöver inte komma in vid åtta", men det hjälpte ju inte.

Han dök upp i alla fall?
- Ja, varje gång. Om det så var ett gruspass i 15 minusgrader kunde man ge sig tusan på att Tomas skulle stå där på utsatt tid med mössan neddragen över öronen. Han var en extraordinär fotbollsspelare.
ANNONS

Vilka känslor har du för Djurgården i dag?

- De och "Giffarna" kommer alltid att vara klubbarna i mitt hjärta. Där har jag ju varit så länge och både tränat och spelat. Det är något väldigt speciellt.

Tittar man tillbaka har Grönhagen Djurgården att tacka för mycket, till viss del även för sitt tillfrisknande. När han hoppade in som tränarvikarie efter Kjell Jonevrets avgång hösten 2006 blev alla klubbens anställda skickade på hälsokontroll. Proverna som ”Grönis” lämnade ledde så småningom till att de förhöjda PSA-värdena i prostatan upptäcktes. Efter det kunde sjukvården gå vidare med cellprover och så kallade biopsider, för att slutligen stoppa förloppet.

- Om jag ska dra lärdomar efter allt som hänt blir det mitt främsta råd till alla män. Ta det här på allvar. Gå och undersök er när ni börjar närma er de 40 eller 50. Det kostar ingenting och man har rätt att göra mer grundliga tester också. De kan vara skillnaden mellan att cancern upptäcks i rätt tid eller inte. Så var det för mig.
ANNONS
Publicerad 2013-02-24 kl 10:58

Kommentarer

Visa kommentarer
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
NYHETLigor & turneringar
NYHETBloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto