Alla vet att Sydamerika är en fantastisk fotbollskontinent. Det man kanske inte tänker på är att Brasilien dominerar kontinentens ungdomsfotboll, trots konkurrensen från stora fotbollsnationer som Argentina och Uruguay. Sedan 1985 har det arrangerats 15 stycken sydamerikanska U17-landslagsmästerskap. Brasilien har varit i final vi 13 tillfällen, och vunnit tio av dem.
1987 var ett gyllene årtal för sydamerikansk fotboll. Det var året då Lionel Messi, Luis Suárez, Edinson Cavani, Arturo Vidal, och Gonzalo Higuaín föddes. Även Brasilien låg bra till under den perioden. Deras 1986-generation vann U17-VM 2001, och 1988-generationen slutade tvåa i U17-VM 2003. 1987-generationen borde ha varit lika framgångsrik, men det är svårt att veta då de inte fick spela i något stort ungdomsmästerskap.
Argentina har Messi och Higuaín, Uruguay har Suárez och Cavani, och Chile har Vidal. Det är 1987-generationerna. Vem var då Brasiliens 1987-stjärna? Vem var det som var lagkapten för den generationen, vem var spelaren som i tre år tillhörde Manchester United och i fyra år tillhörde Inter, vem var han som kallades för den nya Cafu, vem var det som förutspådde att han skulle spela VM som 19-åring?
1987-brassestjärnan heter Carlos Eduardo de Castro Lourenço, men kallas för Rincón. År 2014 är Rincón en 26 år gammal allroundspelare som slängs in och ut från startelvan i mittenlaget Troyes i franska Ligue 2. Hur har egentligen historien sett ut för Rincón ut? Allting började 2003.
När Rincón var 15 år satt han på stranden när hans klubblag São Paulo bad honom komma till träningsanläggningen. Manchester United hade nämligen sett honom och lär ha slängt ut ett ”Honom ska vi ha!”. Rincón var ett kraftfullt och fullvuxet yrväder på ytterbacksplatsen, men han visade också mognad och spelsinne. Hans talang var omöjlig att missa.
United var så övertygade om hans storhet att de skrev ett kontrakt på fem år plus två optionsår. Rincón hade sin fotbollsframtid säkrad från 2003 till 2010 om allt gick rätt. Däremot sa regelverket att United inte fick värva en spelare yngre än 18 år från Brasilien, så därför gjordes det upp en plan.
Rincón skulle vara i São Paulo fram tills han var 18 år, sedan två år i portugisiska Sporting CP, och efter det skulle han gå till United sommaren 2008. United var så övertygade om att det här var ett bra sätt att fostra talanger på, att de trodde att det skulle revolutionera klubbens ungdomsarbete. Uniteds akademichef Les Kershaw kommenterade planerna såhär:
- Han (Rincón) är den första av många unga brassar som kan flyttas mellan de tre klubbarna.
Så blev det inte. Redan under 2005 började samarbetet med São Paulo att krackelera, men det gjorde inte Rincón så mycket. Kershaw menade att Rincón hade utvecklats bättre än väntat, och att man skulle förändra planerna då han var redo för europeisk fotboll fortare än vad man hade trott. Rincón hamnade på ett kort provspel i Sporting CP, men det slutade aldrig i något. United fick heller inget arbetstillstånd för att behålla honom i England, och trots att de lät Rincón träna med A-laget så släppte de istället iväg honom till Inter under sommaren 2006. På ett år hade United gått från att se supertalangen Rincón som bättre än vad de första hade trott, till att inte längre vilja ha kvar honom.
Sommaren 2006 spelades det också ett VM-slutspel där Brasilien var regerande VM-mästare. Rincón själv hade ett par år tidigare sagt följande om det slutspelet:
- Jag vill försvara Brasilien i VM 2006 i Tyskland. Om jag inte spelar år 2006, så kommer jag att spela i ett senare VM-slutspel.
Det blev självklart inget VM-slutspel 2006 för Rincón. Istället hamnade han i den klassiska italienska lånekarusellen under de fyra åren som han tillhörde Inter. Han var utlånad två år till Empoli, men fick bara spela ett par strömatcher i cuperna. År 2008, vid en ålder av 21 år, fick Rincón äntligen göra sin första ligamatch någonsin, då i Serie B-nykomlingen Ancona. Han hade även en period i Piacenza innan Chievo plockade upp honom från Inter på ett femårskontrakt under sommaren 2010.
I Chievo fick han återigen spela några cupmatcher innan han för tredje gången i sin karriär blev utlånad till ett Serie B-lag. Bara ett år efter det att femårskontraktet skrevs så gav Chievo bort Rincón gratis till franska Troyes. Rincón tillhörde Manchester United i tre år, Inter i fyra år, och Chievo i ett år. Det enda han gjorde för de tre klubbarna var att spela tre cupmatcher för Chievo.
Rincón tillhör fortfarande Troyes, som ligger på tionde plats i Ligue 2. Han flyttas mellan startelvan och bänken, och slängs runt mellan positionerna. Ibland är han mittback, ibland ytterback, ibland defensiv mittfältare. Han är 26 år och när supportrarna ska beskriva honom så blir det alltid i stil med ”Han är en rätt bra försvarare, men...”. Rincón har en del bra egenskaper kvar, men han gör alldeles för många avgörande misstag. Han kallas ofta för en typisk brassemittback, och skulle någon se honom så skulle de antagligen säga att han är sämre idag än vad han var för tio år sedan. Han får speltid i Troyes, men det beror snarare på skador och konkurrenssituationen än Troyes' hopp om hans framtid.
Rincón år 2005 var en av de mest hyllade talangerna, United verkade 100% säkra på att han skulle lyckas. För varje artikel som dyker upp blir lovorden ännu större, och han har genom alla år även fått beröm för sitt agerande vid sidan av planen. Han var så nära ett säkert kort som man bara kan komma med en 18-åring.
Rincón år 2006 skeppades iväg och sedan dess har ingen pratat om honom i supertalangstermer. Frågan är vad som händer under det året. Upptäckte United att de hade hittat en spelare som bara var fysiskt tidigt utvecklad, eller hände något annat?
Fotbollsvärlden visar gång på gång att du kan vara en monstruöst talangfull spelare när du är tonåring, så sent som när du är 18-19 år, men därefter börjar skörden av talangerna. Vissa hamnar i de låga divisionerna, medan andra får stora karriärer, och ibland har en spelare en så svår karriär att den inte kan definieras förrän den dagen som spelaren slutar spela fotboll. Det där VM-slutspelet som Rincón lovade kommer vi däremot aldrig att få se.
Källor: LFP, FIFA, ManUtd.com, Record, Sky Sports, Futbol: The Brazilian Way Of Life, Football Database, Il Tirreno