Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

I den gulröda solens rike

Sitter i min arbetslägenhet och ser snön falla.

Jag fyller 42 år i år. Det är overkligt. Jag tänker tillbaka på 1990, när jag var 18 och firade min pappa som då fyllde 50. Han kändes evinnerligt gammal. Nu är jag själv snart där. Åren rasar undan så fort, som stormbyar mot mitt fönster.

Jag slinter ibland på tio år när jag tänker tillbaka på mitt liv.

Samtidigt måste jag bli bättre på att kravla mig upp ur det förflutnas sörja. Det är fegt att stanna där. Det är bekvämt men klibbigt och ovärdigt att värdesätta döda dagar mer än nuet eller framtiden.

När man ser unga spelare födda på åttiotalet försöker jag städa undan min inre blick och fokusera på Javier Zanetti. Vi är nästan lika gamla, han är ett år yngre.

Han är en av de spelare i världen som älskas tvärs igenom alla lojaliteter. Kärleken till hans värdiga sätt att vara, både på och utanför planen, är inte enbart svart och blå, utan röd, gul, ljusblå, svartvit.

Genom att vara konsekvent och lojal har han lyckats vinna sympati i alla läger, på samma sätt som Alessandro Nesta, Totti, Paolo Maldini och Del Piero.

Det ska bli riktigt intressant att se hur Milan reagerar på tränarbytet. Är Seedorf mer än en osedvanligt sympatisk gentleman? Har han det taktiska kunnande som krävs för att nå framgång i serie A?

Låt oss ge honom en ärlig chans. Låt oss ge honom en chans till om han snubblar. Få spelare har förtjänat sina chanser bättre än den gode Seedorf.

För egen del har jag börjat skriva på del 2 av Calcio Amore. Det är extremt trivsamt att i hjärta och skalle checka in på  tanke som i ljusets hastighet drar iväg med mig till Italien, till solen, gränderna, dofterna, fotbollen, barerna, restaurangerna, torgen, gränderna, kyrkorna.

Skrivandet är den ultimata friheten. Språket har tagit mig till ställen och världar som jag aldrig annars aldrig hade fått chansen att uppleva.

Det blåsiga januarifönstret har iså här långt mest virvlat runt en massa rykten. Osvaldo till Inter? Lamela till Inter?

När ska spelare från serie A lära sig att Premier League och England inte är ett land att utvecklas i.

När allting vacklar i ens liv blir grunden livsviktig. Det vi byggt våra liv på, det som vardagen ibland hindrar oss att se för att det ligger för nära, som familjen, yrket, Gud, vännerna, klubbben, blir i svåra tider välsignade gläntor att vila ut i.

De riktigt värdefulla gläntorna kan bara hittas av oss som går vilse ibland.

Där möts vi oavsett färger på halsduken, oavsett klass, bakgrund eller historia. Där är vi solidariskt lika. Som när blod blandas med blod i gångbron under vägen i förorten när vi var små och svor att aldrig bli som de andra.

Vi behöver varandra som mest när vi tror att vi klarar oss själva.

Just nu behöver jag mer än någonsin få vara en del av en kurva, den gulröda solens rike, och jag behöver känna att jag som människa och supporter har ett värde som inte bestäms av andra eller av mitt yrke eller av mig själv.

Snön faller långsamt och tyst. Som kallt konfetti efter en seger mot ärkerivalen.

 

Publicerad 2014-01-17 kl 12:49
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER