Exakt så viktig är il calcio för mig

Solen som ett löfte.

Vi stannar till i Söderhamn och det är verkligen hemskt. Nerlagda affärer, stängda butiker, igenbommande hus och trasiga persienner på trekvart. Vi äter lunch på en sylta där köttet smakar död råtta och efteråt är vi nära på att åka på stryk av en skrämmande nykter man som retar sig på mina bruna, italienska kängor.

Vi flyr Söderhamn och Tommy trimmar bilen i 170 kilometer i timmen i en hel timma innan vi vågar börja andas normalt igen.

Krisen i Milan roterar ett varv till och det är ungefär samma tre frågetecken som rassalar upp på maskinen.

Tid, tålamod och ett gott humör är medicin för alla i krislägen.

Jag tog en promenad genom Norrköping igår, strök förbi vackra Idrottsparken där strålkastarna var tända, och jag trodde nog inte det skulle kännas så mycket som det gjorde.

Men man går inte oberörd genom en stad som man älskade en gång.

Om en dryg vecka lyfter världens vackraste plan mot Rom med mig och familjen. Jag längtar dit.

Men innan dess fortsätter min turné en veka till. Och dessutom är det Club Calcio i morgon.

Vi känner inte varandra men jag tröstar mig just nu med dig ändå. Hoppas det är okej. Vi är syskon i vår kärlek till il calcio.

Jag fick frågan igår: Hur stor betydelse har den italienska fotbollen i ditt liv?

Mitt svar?

– Patetiskt mycket. Den betyder alldeles för mycket för att det ska vara hälsosamt för mig. Men samtidigt är det så att kärleken till Roma, till serie A, till Italien, fyller på med ljus, silar mörkret, sorterar undan mycket av svart rymd, så på det sättet är det nog riktigare att skriva att min kärlek till serie A ger så oändligt mycket mer än den tar ifrån mig.

Den läker mig. Den stärker mig. Den gör mig mindre egocentrisk. Den gör mig värdigare. Den gör mig stolt och stark. Den skänker innerlig mening åt ett ihåligt och overksamt liv.

Exakt så viktig är il calcio för mig.

Jag inser att det är rätt fånigt.

Men jag kunde faktiskt inte bry mig mindre…