Drömmen levde i drygt en kvart. Sedan var det över för Bayern. Neymars kvittering satte spiken i kistan – men Thomas Müller visade att så länge det finns en vilja så finns det en väg.
Det var väl egentligen inte snack om att Bayern faktiskt skulle kunna lyckas vända mot Barcelona. Även om många höjde rösterna om ett ”Wunder von München” när Benatia tidigt satte 1-0 till Bayern, så fanns det ingen realistisk chans för att tyskarna skulle kunna vända mot vad jag anser vara Europas just nu bästa fotbollslag.
Uttåget var lika väntat som tråkigt. Bayern gav verkligen allt och visade upp en fantastisk moral. Trots mer eller mindre obefintliga chanser till avancemang försökte Bayern gång på gång att komma igenom. Attack efter attack kom och jag imponerades någonstans av ivern att ge allt för sig själva och fansen in i det absolut sista.
Mest av allt imponerades jag av Thomas Müller eviga springande, kämpande och fäktande. Den spelare som har blivit en synonym med Bayern visade varför. Han gnetade på, slet sig fram och försökte hela tiden göra det svårt för Barcelona. Även när han var helt ensam om en handfull motståndare gav han allt för att skapa oreda.
Ännu har ingen expert riktigt löst den gordiska knuten som är Thomas Müller. Det slutar oftast med kommentarer som ”han ser inte ut som en fotbollsspelare” och ”han är egentligen inte särskilt bra på någonting” i vad man skulle kunna tro var ett avsnitt av ”Har du hört den förut?” när experterna ska beskriva honom.
Han må inte vara den utpräglade fotbollsspelaren. Han kanske inte är den bäste på något. Men han är banne mig sinnebilden för vad en bra fotbollsspelare ska ha innan för pannbenet och vad han ska visa på planen. Han är intelligent, rivig och slitig, egoistisk när det behövs men allt som oftast en lagspelare. I ena sekunden blir han nersparkad och ställer sig upp utan minsta min, i nästa sekund filmar han och ser ut som om han har brutit benet.
Han visar sina känslor öppet, helt ohämmat på fotbollsplanen oavsett om de är positiva eller negativa. Han är inte den mest tekniske spelaren på planen, långt ifrån. Samtidigt kan han stå för individuella prestationer av absolut världsklass utan att någon kan förklara hur. Han kan nicka in bollen, klacka in bollen och välta in med bollen i mål. För Müller är alla vägar möjliga. Han är två olika sidor av samma mynt.
Müller är framför allt en sådan där spelare som du kan lita på att han gör sitt jobb. För det gör han och han visar det om och om igen. Han ger alltid hundra procent. Du får inga dåliga insatser av Müller. Han är en given garanti på fotbollsplanen och det är något som många tränare skulle önska sig hos alla sina spelare.
Guardiola ska inte ha varit särskilt imponerad av Müllers kvalitéer till en början. Det gick så långt att det länge ryktades om att Müller skulle lämna klubben, speciellt då den tyske allt-i-allon inte kände sig värderad av spanjoren.
Den gamle Bayern München-tränaren Louis van Gaal hörde att Müller inte kände sig riktigt trygg hemma i Tyskland och ville ha honom till England. Det var under van Gaal som Müller fått sitt genombrott i Bayern och nu ville den holländske tränaren locka honom till de brittiska öarna i sitt nya lagbygge i Manchester.
Det fick den tyska styrelsen att agera med en nästan otäck snabbhet. Ett nytt kontrakt togs fram omedelbart och det var en av de hittills få gånger som ledningen faktiskt lagt sig i Guardiolas arbete som tränare. För Müller ska, åtminstone om man får tro framstående tyska medier, ha blivit garanterad en viktigare roll och mer speltid i laget. Något som har förverkligats denna säsong.
För Thomas Müller är mycket viktigare för Bayern än vad många ger sken. Hans varumärke värderas till högst av alla tyska fotbollsspelare, mycket tack vare hans varma och personliga stil som faktiskt är något ”o-bayersk”. Müller en spelare som Bayern vill förknippas med. För han står för värden som passar med klubben.
Ikväll visade han varför. Hans vilja och hans hjärta för klubben är unik. Hans kärleksfulla relation till fansen är ömsesidig. Och någonstans var det väldigt talande att det var han som till slut satte 3-2 för Bayern. För det var han som ville det mest av alla på hela planen.
Många är oroliga för vad som sker med Bayern den dag då Bastian Schweinsteiger och Philipp Lahm försvinner. Jag är mer orolig för vad som sker den dag då Thomas Müller försvinner.