När Robin Quaison igår pyttsade in två strutar för Mainz 05 var det många av oss som gladdes med den före detta AIK-spelaren. Quasions resa i Tyskland har långt ifrån varit en Eriksgata. Inte för att Quaison på något sätt varit dålig, tvärtom har han nästan uteslutande imponerat när jag sett honom spela, utan för att Mainz som lag haft stora problem att hitta balans.
Vinsten igår mot Hertha Berlin med 2-0 var utan tvivel den viktigaste för Mainz och Quaison själv på länge. De tre poängen som svensken ordnade betyder att Mainz just i detta nu har sex poäng ner till nedflyttning, något som sätter extrem press på ett annat lag med en Bundesligasvensk. Nämligen Albin Ekdals Hamburg.
När Die Rothosen kliver in på Volksparkstadion idag, utan skadade Ekdal, kommer det vara med enormt stort tryck på sina axlar. Efter nio raka matcher utan seger, med ett tränarbyte som ännu inte givit önskad effekt, kommer Hamburg allt närmare det omfamnade ödet av att Bundesligaklockan kommer att sluta slå.
Klockan har tickat sedan 1963 och har överlevt sin beskärda del av ansträngda dagar. Under de senaste åren har de varit betydligt fler, ingen annan klubb i Bundesliga har spelat så många måstematcher under de senaste åren som Hamburg, men frågan är om de kommande matcherna inte kommer att ta begreppet måstematch till nya nivåer.
Med 12 omgångar kvar finns det inte mycket utrymme för felbeslut för den nordtyska klubben. Varje match, varje minut som återstår av vårsäsongen kommer att vara ångestladdade i den natursköna staden. Spelare som under säsongen har varit frånvarande med sin kvalitet kommer att behöva kliva fram, ta ansvar och ha modet att driva på en positiv utveckling.
Frågan är om den kraften finns i truppen. För just nu finns ekar det tomt med führungsspielern i Hamburg. De inofficiella ledarna som aldrig slappnar av, som gormar och skriker på sina lagkamrater, som eldar på supportrarna tills dess att domarens sista signal har ljudit. Det är inte att Hamburg saknar de här spelarna, det är bara att de alldeles för sällan visar upp sig.
Den mentaliteten kommer behöva visa sig idag när Bayer Leverkusen kommer på besök. Motståndarna, som jagar en Champions League-plats till nästa år, är överlägsna rent tekniskt men kan utan tvivel utmanas genom att spela fysisk och intensiv fotboll. Något Hamburgs tränare Bernd Hollerbach är känd för att få sina lag att göra. Men ännu har vi inte sett tydliga tecken på den explosionsartade utveckling som krävs för att Hamburg ska lyckas.
Tre poäng är inte att räkna med idag, även om det vore nödvändigt. En poäng vore godkänt men framför allt behöver Hamburg en insats som får klubben, spelarna och fansen att tro på att det är möjligt igen. Något som har saknats sedan den tredje omgången efter att Hamburg inlett säsongen med två raka segrar. Håglösheten har tagit våld på Hamburg och klubben måste slå sig ur dess bojor.
För efter Leverkusen väntar de två klubbarna som just nu står ovan HSV i tabellen: ärkerivalen Werder Bremen och just Quaisons Mainz. I de två matcherna kommer det avgöras om Bundesligaklockan fortsatt kommer att ticka i Hamburg, just nu är den inne på sina sista självande minuter. Igen. Tidigare gånger har Hamburg löst det. Den här gången är jag inte övertygad om att historien kommer återupprepa sig själv.