POPULÄRA LIGOR

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Någonstans i München ritas det på en Heynckes-staty 

Följ mig på Twitter: @atnilsson

När Jupp Heynckes återkom till München efter att ha njutit av pensionsåren på sin gård i mellersta Tyskland var det många, inklusive jag, som kände att det var ett tappert försök av Bayern München att försöka skapa en känsla av 2013. Som om klubben behövde hitta tillbaka till vad som varit, snarare än att försöka bygga något nytt och spännande som skulle radera ut tankarna på att 2013 var peaken.

Minst lika många var som också kände att det var ett tafatt försök att försöka återvinna kredibilitet. Carlo Ancelotti gjorde inga större fel i den bayerska storstaden, men han lyckades aldrig få fansen att omfamna hans italienska kynne. Fotbollen var varken bu eller bä, vilket var just problemet. Det var en känslolös tillvaro som Bayern inte var vana vid.

Enklast sätt att återställa det på var genom att ta tillbaka trotjänaren Heynckes som var så älskad när han lämnade Bayern som ensam trippeltränare genom klubbhistorien. Ett drag som absolut ingen förutsåg, som möttes med viss skepsis med tanke på att 72-åringen hållit sig långt borta från proffsfotbollen sedan just den där sommaren 2013.

Heynckes har själv vittnat om att Bayern i oktober 2017 hade större problem än vad han hade räknat med. Ett lag som saknade lagkänsla, fysik och taktiska riktlinjer. En tränarstab som kantats av interna bekymmer. En klubb som så smått började tvivla på sin egen förmåga, började se slutet på en storhetsperiod och planera för en framtid där man inte längre var i Europatoppen, utan behövde utmana den.

Det är alldeles för enkelt att säga att Jupp Heynckes, 72, löst allt på egen hand – men han varit en katalysator till allt som gjort att Bayern står där klubben står idag. För utan Jupps mästerliga Fingerspitzengefühl att hantera Bayern München precis som klubben behövde hanteras, hade Bayern aldrig stått inför möjligheten att faktiskt kunna vinna trippeln igen.

Många är vi som kan se Heynckes imponerande förmåga som tränare, men jag tror det är få som någonsin egentligen haft honom som en topp 3-tränare i Europa (bortsett från sommaren 2013). Han är inte erkänt bäst på någon av de egenskaper som vi ofta förknippar tränare med. Han är inte en lika högt aktad taktiker som Pep GuardiolaJosé Mourinho eller Jürgen Klopp. Han tar inte plats på sätt så många andra kollegor. Han har inte haft en enastående tränarkarriär med massvis av titlar. Men i Bayern har han nästan alltid hittat rätt. Vilket är långt ifrån enkelt.

På drygt ett halvår har han lyckats ingjuta en sanslös vi-känsla i laget. Han har fått en bespottad Sven Ulreich att se ut som en av världens bästa målvakter. Han har fått spelare som Arjen Robben och Franck Ribéry att inte gnälla över att sitta på bänken. Han har manövrerat Real Madrid-rykten kring Robert Lewandowski och fått Ancelottivärvningen James att blomma ut. Det är svårt att nämna en spelare som inte blivit bättre sedan Heynckes tog över.

Samtidigt har han lyckats med det konststycket att få Karl-Heinz Rummenigge och Uli Hoeneß att anpassa sig efter tränarens agenda, inte deras egna. Vilket i Bayern är motsvarigheten till att bestiga Mount Everest, hur trött den klyschan än kan låta. Lyckas man få Rummenigge och Hoeneß att följa sin egen trumma, då har man mycket vunnet i München.

För att ha varit borta från proffsfotbollen i fyra år, så känns det inte som om en dag har passerat. Och däri ligger en stor portion av Heynckes storhet. Efter segern mot Bayer 04 Leverkusen igår är finalen i DFB-Pokal säkrad. Dubbeln ligger inom räckhåll. Resultatet, 6-2 till Bayern efter bland annat ett hattrick av Thomas Müller, inger också hopp om att en Champions League-final är långt ifrån en utopi.

Från att ha jagat Dortmund är Bayern på väg mot ytterligare en riktigt bra säsong. En säsong som mäter sig med de bästa Guardiola hade och som slår Ancelottis enda. Någonstans i trakterna av München ritas det på en staty föreställande Heynckes, för han är på god väg att befästa sin roll i modern tid som den bäste tränaren just Bayern har haft. Inte för att han är den erkänt bäste tränaren i världen av de alla, utan för att han är den bäste genom tiderna på att hantera Bayern.

Publicerad 2018-04-18 kl 08:34

Senaste tweets

Arkiv

Annons
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
NYHETLigor & turneringar
NYHETBloggar & poddat
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto