Bristol City värvar Gustav Engvall - och ett par stora frågetecken

Det är nära nu.

Jag och kollegan Andreas Sundberg skrev om Championship-klubbens köpsug redan i samband med IFK Göteborgs möte med Helsingborg i söndags. De skulle ha varit på plats då, men strök sig i sista stund.

Kanske för att Engvall satt skadad på läktaren. Kanske för att de redan hade bestämt sig för att köpa.

– Halv tre i söndags togs första kontakten. Det var konkret direkt. Bud från första början, säger sportchef Mats Gren.

Om det är en logiskt utveckling? Både och.

Stoke var länge på tapeten och den klubb som kändes “ämnad” för Engvall. Även om steget från allsvenskan till Premier League är milslångt att ta.

Annars har rykteskarusellen knappt snurrat alls. Inga holländska klubbar har nämnts. Inga italienska eller tyska heller.

Klart är dock att en flytt har hängt i luften ett tag nu.

Kontraktsförhandlingarna med IFK Göteborg (hans avtal löper ut efter nästa säsong) har i stort sett varit obefintliga.

Enligt Engvall för att sportchef Mats Gren har varit tyst.

Enligt Gren för att Engvall och hans agenter har bestämt sig för att avvakta.

20-åringen har också varit tydlig med att han vill testa vingarna. Att han vill flyga ut i Europa och se hur långt han kan ta sig.

Nu ser han alltså ut att nå Bristol i sydvästra England. En stad som röstats fram som “det bästa stället att bo på i Storbritannien” av Sunday Times.

Inte fy skam.

Staden ska tydligen ha en av de lägsta arbetslöshetssiffrorna i landet, varierade och vackra bostäder, anständiga skolor, aktivt kultur- och nattliv och tillgång till en fantastiskt landsbygd”.

Dessutom har de en gammal och anrik fotbollsklubb som inlett säsongen med tre segrar på de fem första matcherna och ligger sexa i The Championship.

Det är väl framförallt det Engvall lockas av…

Klubben har även sålt anfallaren Jonathan Kodjia (19 ligamål i fjol) till Aston Villa för 15 miljoner pund (Ca. 160 miljoner svenska kronor). Det finns med andra ord en (enorm!) lucka för Engvall att fylla.

Om han kommer lyckas? Hm… Jag är tveksam.

Visst har han mycket talang och utvecklingspotential i kroppen. Och visst har han under perioder visat att han kan prestera på en hög nivå.

Men det finns frågetecken.

Hans knän är ett. Skadorna och problemen där har varit många.

Hans jämnhet och målsnitt är två andra.

Ska vi vara helt ärliga så har han ännu inte riktigt slagit igenom och etablerat sig på den stora allsvenska scenen.

Han hade en magisk höst 2014 med åtta mål på de sista 13 matcherna. Bra.

Han hade fint slut på fjolåret med tre mål på de sista tre matcherna. Bra det också.

Men vad hittar vi däremellan? Inte mycket.

Förutom målen mot Djurgården och AIK (2) i slutet av förra säsongen gjorde Engvall bara två mål. Båda i 6-0-segern hemma mot Örebro.

Totalt alltså fem mål på 25 matcher 2015. Inte speciellt bra.

Och i år har det bara blivit tre på 13 matcher. Inte heller speciellt bra.

Allt som allt har Engvall gjort 16 mål på 64 allsvenska matcher. Det ger ett snitt på ett mål var fjärde match.

Tillåt mig att tvivla på att det räcker i The Championship 2016.

Kanske borde han ha stannat ytterligare någon säsong i Blåvitt och blommat ut på riktigt.

Men vad vet jag. Bristol City kanske lyckas förvandla råämnet till en dödlig skyttekung som gör dundersuccé och skjuter upp dem i Premier League.

Bara framtiden har svaret.

***

Just det:

Ryktas från olika håll att IFK Göteborg får över 20 miljoner för Engvall.

Om det stämmer har de gjort en väldigt bra affär.

Kanske innehåller nästa blåvita årsredovisning inte lika mycket röda siffror som den förra?

***

Till sist:

Hur tänkte Stoke?

Premier League-klubben har länge kopplats ihop med Engvall. De bjöd in honom på provspel, träffade honom under Europa League-kvalet i Wales och var på plats när Blåvitt mötte Karabach hemma.

Varför slog de inte till? 20 miljoner (eller vad övergångssumman nu landar på) är ju kaffepengar för dem.

Tycker de inte att han är redo? Eller var det Engvall själv som tackade nej?

– Det var aldrig något konkret. Det kom aldrig så långt att de velat förhandla, säger Mats Gren.

Hur som helst ska han till Bristol City nu. En flytt som ska bli otroligt intressant att följa.

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: l.petersson@outlook.com

Viðar Örn Kjartansson – Hade alltid raka svar, och hade bra förklaringar till saker. Har förstått det som att vissa anser han är butter i intervjuer, men så skulle jag inte definiera det utifrån känslan att intervjua honom. Snarare en lugn, rak, ärlig stil.

Vladimir Rodić – Ville verkligen vara i Malmö FF, och gav intrycket av att vara självkritisk. Kunde, precis som Viðar Örn, ta sig bort från klyschor och istället ge mer genuina svar.

Zlatan Azinovic – Lättillgänglig, uttömmande svar, avslappnad, rolig.

***

Viðar Örn Kjartanssons Allsvenska statistik

65 avslut (klart flest i Allsvenskan), varav 54 i straffområdet.

38 avslut på mål (klart flest i Allsvenskan)

14 mål (klart flest i Allsvenskan)

Enligt @zorba138 och hans ”förväntade mål”-statistik så ”borde” Viðar Örn ha gjort 13,44 Allsvenska mål på sina 65 avslut.

Gjorde 34% av MFF:s mål. Bara Pawel Cibicki (37,5%, J Södra) och Marcus Antonsson (37%, KFF) har en högre andel för sina klubbar.

Av hans 14 mål, så assisterades åtta av Magnus Wolff Eikrem. Övriga: Lewicki, Árnason, Rosenberg, Svanberg, Tinnerholm, Safari.

Hur Viðar Örn gjorde mål:

Höger fot: 6
Vänster fot: 3
Huvud: 5

Samtliga i straffområdet.

***

Efter att Viðar Örn lämnat Island har han gjort 61 mål och 13 assist på 94 klubblagsmatcher.

***

En ska vara försiktig med medieuppgifter, men den här israeliska sajten skriver att Viðar Örn tjänar €800 000 per år i Israel, som med bonusar kan bli €1,3 miljoner per år.

***

Bara en tanke om Viðar Örn: det går inte en intervju utan att Allan Kuhn pratar om presspel. Även om Vidar Örn gjorde det bra där, så är det väl ingen som har en annan åsikt än att Jo Inge Berget har ännu bättre löpkapacitet? Om en nu vill överanalysera varför Berget testades som anfallare mot BoIS.

Även om nu Jeremejeff har gjort fler poäng (1 mål, 1 assist) på sina 23 minuter i Malmö FF, än vad Jo Inge Berget har gjort på sina senaste 1250 Allsvenska minuter (15 matcher, 1 mål, 0 assist).

***

Finns en liten kulturell språkkrock mellan svenska och isländska. På Island skulle man nog aldrig endast säga en spelares efternamn, utan vanligare att en i så fall bara säger förnamn. Pratade med Viðar Örn Kjartansson om det:

– Så är det. Säger du “Kjartansson” så tänker jag på att du menar min pappa.

Men. Ändå klart accepterat, på grund av svenska skrivregler, att endast säga de isländska spelarnas efternamn.

***

Angående Mattias Andersson och hans Juventusflytt: Allan Kuhn har sagt att MFF funderade på att flytta upp en ung mittback i A-truppen som lärling, men att de hade svårt att bestämma vem (Mattias Andersson, Hugo Andersson, Dennis Hadzikadunic). Därför var tanken att rotera på träningarna, även om Mattias Andersson nu fått mest förtroende.

@jonas_hansson

Gustav Engvall har kopplats ihop med Stoke och i mars var han där och tränade med laget. Om tre dagar stänger transferfönstret och nu erfar Fotbollskanalen att en engelsk klubb vill köpa loss Engvall, men inte Stoke utan ett lag från The Championship.

– Det har gått lite rykten. Men inget konkret. Jag har hört lite på lite olika håll, men jag tror inte så mycket på det eftersom han inte spelat på ett tag, säger IFK Göteborgs sportchef Mats Gren.

Gustav Engvall var på grund av skada inte med när IFK Göteborg spelade mot Helsingborg. Inför matchen var det en klubb från The Championship som hade ackrediterat sig och det var Bristol City, men klubben dök inte upp på Gamla Ullevi.

– Klubben var uppsatta på listan men kom inte, säger Mats Gren som hävdar att inte har hört något om att det skulle vara den klubben som vill ha Engvall.

– Nej, det är inget som jag hört.

Spelar Gustav Engvall kvar i IFK Göteborg när transferfönstret har stängt?

– Jag vet inte, det blir bara spekulationer. Jag har inget konkret nu men jag har hört massa rykten, men eftersom han inte spelat på så länge så tror inte jag att det blir någon flytt. Om vi ska sälja nu måste det vara något bra. Framför allt att spelaren också verkligen vill iväg.
Andréas Sundberg
Linus Petersson

Nu är han inte lagpoängmässigt sämst i Allsvenskan 2016.

Lägst poängsnitt per spelad match
Minst fem matcher

Basit Adam (0 poäng/match)
Anton Lans, Jesper Karlström (0,44)
Dioh Williams, Emil Hedvall (0,50)
Jens Portin (0,53)
Lumala Abdu (0,56)

Tio Falkenbergsspelare (0,07-0,50)

Högst poängsnitt per spelad match
Minst fem matcher

Franz Brorsson (2,80 poäng/match)
Marcus Falk-Olander, Eric Smith, Oliver Silverholt (2,60 poäng/match)
Pa Konate (2,46 poäng/match)
Christos Gravius (2,38 poäng/match)

***

Spelarna som har spelat samtliga minuter 2016

Utespelare: Ismael (Kalmar FF), Adam Eriksson (Helsingborgs IF), Elliot Käck (Djurgårdens IF), Andreas Johansson (IFK Norrköping), Marcus Danielsson (GIF Sundsvall), Eric Larsson (GIF Sundsvall)

Målvakter: John Alvbåge (IFK Göteborg), Peter Abrahamsson (BK Häcken), Ögmundur Kristinsson (Hammarby IF), Johan Wiland (Malmö FF), Tommy Naurin (GIF Sundsvall), Kevin Stuhr Ellegard (IF Elfsborg)

***

Nordin Gerzic (ÖSK) har åtta varningar i år. Rekordet i Allsvenskan i modern tid är 11 varningar på ett år (Ivan Ristic 2011, Anders Augustsson 2008).

***

Mest utbytta spelarna 2016

Alex (16)
Johan Oremo (15)
Pa Dibba (13)
Gustav Engvall, Dzenis Kozica (11)

Mest inbytta spelare

Imad Khalili (15)
Shpëtim Hasani (14)
Romulo, Jacob Hjelte, Jesper Svensson, Erdal Rakip, Per Frick (11)

***

Flest nickmål i Allsvenskan 2016

IFK Norrköping 11
AIK 10
Malmö FF 8
IFK Göteborg, Djurgårdens IF 7
*
GIF Sundsvall 0

***

Allsvenskt rekord för flest använda spelare på en säsong är 31 stycken (MFF 2006, AIK 2010). Helsingborgs IF har använt 28 spelare år 2016.

14 olika spelare har gjort mål för IFK Norrköping i år. Allsvenskt rekord är 17 olika spelare (Helsingborgs IF 2011). Ännu inga mål från Holmberg, Eliasson, Tekie, Smith, Dagerstål…

***

Kalmar FF, Gefle IF, och Falkenbergs FF är de enda lagen som har misslyckats med att vinna två matcher i rad i år.

***

Mahmoud Eid gjorde mål i sin seriedebut för Kalmar FF (1-0 mot Helsingborgs IF). Den tredje spelaren att göra mål i sin Allsvenska debut i år, efter Alexander Isak och Saman Ghoddos.

@jonas_hansson

Det är fullt förståeligt att IFK Göteborg går all in på bortamatchen mot Karabach i nästa vecka men när Albaek, Hysén och Rieks bänkades blev det för svårt, framför allt blev offensiven lidande mot Hammarby. Man klarade inte av att låsa fast bollen högt upp och flytta fram sina spelare.

Sebastian Eriksson och Tom Pettersson på det centrala mittfältet var inte tillräckligt konstruktiva, hamnade för långt ner och hade problem.

Johan Persson, Erik Israelsson och Philip Haglund vann dueller och Kennedy Bakircioglü samlade upp och fördelade. Som i den 20:e minuten när han fick tid på sig och lyfte in bollen i IFK Göteborgs straffområde. Bortalagets mittbackar Mattias Bjärsmyr och Thomas Rogne gick upp men förlorade duellen mot Erik Israelsson som starkt nickade ner till en fristående Philip Haglund som petade in 1-0 på sitt förra lag.

Innan dess hade IFK Göteborg startat matchen bäst och framför allt Jakob Ankersen såg pigg ut i början och hittade ytor. Men efter tio minuter tog Hammarby över. Den brasilianska anfallsduon med Romulo och Alex visade prov på bra samarbete och gjorde livet svårt för motståndarnas försvarare och två gånger om var det nära att bli mål bakom John Alvbåge.

Om IFK Göteborgs försvar hade det jobbigt så var det desto stabilare för hemmalagets. Efter uppehållet har Nanne Bergstrand satsat på Joseph Aidoo och David Boo Wiklander som mittbackar och det har varit ett framgångsrikt recept. På fyra matcher har laget bara släppt in ett mål och mot IFK Göteborg släppte man inte till något.

Bortalagets nyförvärv Elias Omarsson försökte några gånger och gjorde det ofta bra i första momenten men hade det svårt i de avgörande.

På kanterna spelade Hammarby med Philip Haglund och Erik Israelsson som hellre nickar än dribblar förbi sina motståndare och med den laguttagningen var det upplagt för kamp. Det hade IFK Göteborg svårt med.

I mitten av den andra halvleken borde Hammarby fått straff när IFK Göteborgs vänsterback Scott Jamieson hindrade bollen från att gå i mål genom att använda armen. Men domaren Johan Hamlin friade och matchen levde.

Jörgen Lennartsson tog ut två anfallare i Omarsson och Mikael Boman, skickade in en anfallare i Tobias Hysén och offensive mittfältaren Sören Rieks och 4-4-2 blev 4-2-3-1. Men trots att man fick in piggare ben och förändrade taktiken lyckade man ändå inte skapa några farliga chanser.

I stället blev Kennedy Bakircioglü matchhjälte. Philip Haglund fick frispark strax utanför motståndarnas straffområde och med Kennedy på plan är det lika med en farlig målchans. Bollen lades upp, mittfältaren stegade fram och smällde upp den i krysset. 2-0 och avgjort.

Tre väldigt viktiga poäng för Hammarby som nu är fem poäng före Helsingborg som är på kvalplats och Djurgården. Lägg där till tre segrar och en oavgjord på de fyra senaste matcherna.

Tyngre för IFK Göteborg som är utan seger i de fyra senaste bortamatcherna. Faktum är att man bara har tre segrar på säsongens tio bortamatcher.

Det var som sagt förståeligt att IFK Göteborg vilade viktiga spelare för att gå all in i den viktiga Europa League-returen, men om man inte går vidare där så ser man nog tillbaka på 0-2-förlusten mot Hammarby med en del irritation.

Allan Kuhn om processen att bygga ett lag, då främst kring hur laget ska pressa motståndarna

Allan Kuhn om varför han gör sena bytena

Han sa även mer, inkluderat:

Om hur han ser på centralmittfältets konkurrens, och vilka han väljer.

– Vilken typ av match jag tror på, vad de andra är bra på. Det har ingenting med ”Nu spelar du istället för honom”, jag försöker få ut så mycket som möjligt av alla.

– Mitt jobb är att skapa en balans i laget, som jag tror kan vinna matchen, men det har ingenting med Adu att göra. Det har jag också berättat för Adu. Adu är jätteprofessionell, och det har inget med Rakip att göra.

– Adu har gjort riktigt många fina matcher för mig, och det kommer han göra i framtiden också. Det gör Oscar (Lewicki) också, det gör AC också, det gör Rakip också.

– Jag förstår att de (supportrarna) har frågor, och det tycker jag är skitkul.

Om det är någon spelare som kan skolas om till en annan position än idag.

– Nej. Yoshi har jag använt på alla möjliga positioner, för han är otroligt duktig fotbollsspelare. Vi försöker bygga en trupp där man har en eller två positioner man spelar på. Är man anfallare, då är man anfallare. Om man är ytter eller centralt beror på vilka typer man spelar med. Vi vill att våra yttrar ska komma in i plan.

– Annars är det inget jag tänker på. Det är om vi kommer i bekymmer, som att Oscar spelade högerback mot Hammarby på bortaplan. När man måste hitta en ny lösning. Anton (Tinnerholm) var avstängd, Vindheim skadad. Då skulle vi hitta ett tredjeval. Då var det bara att hitta den bästa lösningen för dagen.

Sedan frågade jag om Jens Fjellström gör att det blir några rollförändringar. Det blir det inte. Olof Persson har fortfarande samma arbetsuppgifter, och är den närmast Kuhn, och Jens Fjellströms huvudroll är att vara analytiker. Det enda som har hänt är alltså att det är en person som sysslar med att på heltid analysera motståndarna, det egna laget, och de individuella spelarna.

***

Pratade med Åtvidabergs FF:s Roar Hansen igår, som hade en viss irritation över Mahmoud Eid-situationen (såld till Kalmar FF). Åtvidabergs FF hade länge bara hört om intresset utan att få bud, och de konkreta förhandlingarna började först igår runt lunch, vilket gjorde att de inte hann att ersätta.

Samtidigt var Hansen rätt  säker på att KFF skulle vara en mellanstation till något större utomlands för Eid.

Eid har tidigare varit i Hammarby IF:s ungdomsorganisation, och provspelade för Falkenbergs FF i januari 2015. Annars hade han poängrika år i Nyköpings BIS, där han kombinerade fotboll med att vara lärarassistent.

Noterar också att han är A-landslagsspelare för Palestina. Var med i Asiatiska mästerskapet förra året, ett inhopp och en start. De har nya landskamper i början på september och oktober. Tadzjikistan hemma är fyra dagar innan IF Elfsborg, men Tadzjikistan borta är dagen efter IFK Göteborg. Om nu Eid måste åka på de landskamperna så missar han åtminstone IFK Göteborg-matchen.

***

På tal om byten, hur många som är genomförda av respektive lag i år (max 51):

AIK 51
BK Häcken 51 (spelat en match mer, så max 54)
GIF Sundsvall (50)
Örebro SK, Östersunds FK 49
IFK Norrköping 49 (spelat en match mer, så max 54)
Falkenbergs FF 48
Hammarby IF 47
Kalmar FF, Jönköpings Södra 46
Malmö FF, IFK Göteborg, Djurgårdens IF 45
Helsingborgs IF 44
IF Elfsborg, Gefle IF 42

AIK är det enda laget som har använt alla tre byten i alla matcher. Magnus Haglund är Allsvenskans mest återhållsamma i det här perspektivet, förra året använde han bara 67 av 90 byten och i år 42 av 51.

@jonas_hansson

Rent truppmässigt tycker jag också att värvningen passar in ganska bra. Kenneth Höie, 36, sitter på ett utgående kontrakt och jag skulle bli förvånad om Djurgården förlänger med honom. Speciellt efter värvningen av Isaksson. Höie har varit nyttig för blåränderna, men han är inte någon supermålvakt med allsvenska mått mätt och i höst är det nog dags för parterna att gå skilda vägar.

Den här värvningen skulle utan tvekan kunna innebära att Djurgården täpper till defensivt framöver och det kan bli väldigt viktigt i kampen om överlevnad/jakten på lagen ovanför. Det som Isaksson kommer in med, kvalitet kryddat med enorma erfarenheter sett till allsvenskans nivå, gör att blåränderna höjer sig flera snäpp jämfört med Höie/Nilsson. Isakssons rutin och det namn han har tror jag framför allt kan leda till ett större lugn i backlinjen, för vilken allsvensk försvarare skulle inte känna sig trygg med Isaksson i målet bakom sig?

Ekonomiskt då? Han lär få en bra allsvensk lön, men det är knappast för pengarna som han vänder hem. “Isak” är ju självklart medveten om att det var i Turkiet som han skulle tjäna sina sista stora cash. Kontraktet är skrivet över två och ett halvt år, men det är ingen vild gissning att Isaksson skulle kunna spela längre än så.

Jag ser faktiskt inte särskilt många frågetecken kring den här affären. Ett är dock det som förre Djurgården-keepern Rami Shaaban tog upp på Twitter. Shaaban skriver:

“Kul med Isak till Allsvenskan. De som talar för är hans grymma inställning och hunger. Det som talar emot är konstgräset”.

Och ja, det där konstgräset i kombination med att Isaksson inte blir yngre (även om han inte är särskilt gammal för att vara målvakt) skulle kunna ställa till saker och ting. Sliter det för mycket på kroppen finns risken att det inte blir den fina återkomst som det här har möjligheten att bli.

Men återigen – det mesta talar för att det här blir en perfect match. Och då har jag inte ens gått in på vad den här värvningen innebär känslomässigt för Djurgården som klubb. Den lär ge en boost för så väl supportrarnas tro på laget som klubbens biljettförsäljning.

Mejl: martin.petersson@tv4.se

Twitter: @mpetersson

Sedan kommer inte alla intäkter att gå till Allsvenska klubbar. Solidaritetsersättning till föreningarna som har utbildat spelarna och vidareförsäljningsklausuler gör att totalsumman sjunker.

Överoptimistiskt/överpessimistiskt att därför tro på försäljningsrekord?

Sommarförsäljningar 2016
Siffrorna är ungefär och i kronor

Sam Johnson (Djurgårdens IF till Wuhal Zall, ~20-30m)
Marcus Antonsson (Kalmar FF till Leeds United, ~23m)
Arnór Ingvi Traustason (IFK Norrköping till SK Rapid Wien, ~20m)
Haitam Aleesami (IFK Göteborg till US Palermo, ~11,5m)
Jacob Rinne (Örebro SK till KAA Gent, ~8m)
Emir Kujović (IFK Norrköping till KAA Gent, ~5m)

De Allsvenska klubbarna gjorde också vinterförsäljningar som bokfördes för 2016, exempelvis:

Alexander Fransson (IFK Norrköping till FC Basel, ~18m)
Emil Bergström (Djurgårdens IF till FC Rubin Kazan, drygt 10m)
Mohamed Bangura (AIK till Dailan Yifang FC, ~10m)
Gustaf Nilsson (Falkenbergs FF till Brøndby IF, ~6m)
Sebastian Holmén (IF Elfsborg till FC Dynamo Moskva, ~5m)
Gustav Svensson (IFK Göteborg till Guangzhou R&F FC, ~5m)
Lars Cramer (Kalmar FF till Aalesunds FK, ~1m)

Till detta finns det även övergång mellan Allsvenska klubbar och även några mindre övergång. Joakim Nilsson från GIF Sundsvall till IF Elfsborg ska ha kostat fem miljoner, plus:

Pa Dibba (drygt 1m), Alexander Jeremejeff, Victor Sköld, Alhassan Kamara, Sebastian Andersson, Linus Hallenius, Karl Holmberg, Måns Söderqvist, Michael Omoh, Monday Samuel, Lars Fuhre, Stefan Karlsson.

Jag är osäker för vilket år Simon Kroon (knappt 4m), Tor Øyvind Hovda, Ema Boateng, Jere Uronen, Robin Simović, och Ronald Mukiibi bokfördes.

Hur är det annars i ett 2000-talsperspektiv? Förra året sålde Allsvenskan spelare för 206 miljoner kronor, men där stod Malmö FF för nära hälften. Kanske ändå är enklare för Allsvenska klubbar att sälja spelare nu, än 2010-2013?

Blå graf exkluderar Malmö FF, där två saker sticker ut: pengar för Zlatan Ibrahimović, och över hundra miljoner i spelarförsäljningar efter Champions League.

@jonas_hansson

Det var då. Nu är nu.

Och någonstans på de finaste sidorna i den blåvita historieboken ska torsdagens 2-0-seger borta mot HJK Helsingfors tryckas in. Om så bara på en pytteliten rad längst ner i notisspalten.

Inte för att segern i sig var speciellt speciell. IFK Göteborg är i grunden ett bättre fotbollslag än HJK.

Men att samla ihop allt som har hänt under den senaste veckan och koka ihop det till en 2-0-seger smakar… guld och gröna skogar. Typ.

Vi minns att laget förlorade det första mötet med 2-1. Att de slarvade vid båda målen, att de brände i stort sett alla målchanser och hade mer fokus på domaren än på det egna agerandet.

Inte mycket talade för en vändning där.

Lägg sedan till:

* Det tunga 1-1-resultatet borta mot Jönköpings Södra i helgen där spelet (förutom under slutforceringen) fortsatte att hacka.

* Frånvaron av Gustav Engvall och Tobias Hysén. Den ena på grund av en knäskada, den andra på grund av ett barnafödande. Tungt med vetskapen att de behövde åka till Finland och göra minst två mål.

* Frågetecken kring statusen på Mikael Boman och Mattias Bjärsmyr efter lårskador.

* Det faktum att HJK inte förlorat en enda hemmamatch under säsongen.

* Och att endast 5,4 procent av lagen som förlorat hemmamatchen med 2-1 gått vidare till nästa omgång (Infostrada).

IFK lyckades dock samla kraft och energi i allt det där. De lyckades kliva ut på Sonera Stadium, spela hem en seger och se till så att jakten på de försvunna miljonerna fortsätter.

För det är ju där vi landar tillslut.

IFK Göteborgs ekonomi är usel. IFK Göteborg behöver pengar.

Ett sätt att cascha in är att traska långt i Europa League.

De har redan gått plus tre miljoner (en miljon per omgång) och kommer tjäna ytterligare en nu när det blir play-off.

Men det är gruppspelets miljoner som kan fylla kassakistan ordentligt. Ett deltagande där ger garanterat 2,4 miljoner Euro (typ 23 svenska miljoner). Sedan kan det spetsas till med pengar för vinster och oavgjorda matcher samt fina tabellplaceringar.

Skulle IFK Göteborg ta sig dit skulle de rädda ekonomin. Och på köpet förbättra den sportsliga statusen med ett par hack.

Med det sagt är det lätt att inse betydelsen av Jakob Ankersens 2-0-mål under torsdagskvällen. Det var blytungt.

Även fast det såklart inte betyder speciellt många gram om laget ryker ut i nästa omgång.

Men det kan vi diskutera en annan dag.

Play-off-lottning i morgon kring lunch.

***

Till sist:

Haitam Aleesami lämnar alltså IFK Göteborg. Klubben bekräftade flytten till Palermo en kort stund efter segern mot HJK.

Prislappen landar runt 13 miljoner.

Det har egentligen känts som en tidsfråga innan han skulle lämna. Så bra har han varit.

Från norska andradivisionen till Serie A på i runda slängar två år. En fantastisk resa.

Viktiga pengar in för Blåvitt också som bör investera en liten del i en ny vänsterback och en fjärdeanfallare. Truppen behöver breddas.

Det mesta ska dock rakt in på banken. Eller läggas under Mats Grens madrass.

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: l.petersson@outlook.com

Djurgården är tafatta framåt och utan Sam Johnson ser det inte bra ut. Men man har ändå ett spelarmaterial som ska räcka längre än vad det gjort hittills i år, även med Kerim Mrabti och Haris Radetinac på skadelistan. Dock kan det så klart ställas frågetecken kring vilken kvalitet truppen egentligen håller – och hur moralen är när spelarna inte verkar klara av att spela i underläge.

Pelle Olsson har kört fast. Kanske är det så enkelt som att en tillräckligt skicklig och kreativ innermittfältare saknas (läs Kerim Mrabti) och att Mathias Ranégies misslyckande har kostat för mycket med nuvarande trupp. Men likväl har det tagit stopp, och när det gör det i en Stockholmsklubb kan det gå riktigt illa. Det är kanske tjatigt att hela tiden prata om skillnaden på klubbar som Djurgården och Gefle, men lik förbannat är det skillnad.

Att man har kört fast innebär dock inte per automatik att man inte kan ta sig ur situationen. Jag tror till exempel inte att Djurgården kommer åka ur allsvenskan 2016 om Olsson får vara kvar. Någonstans finns ändå en grundnivå som jag tror att Pelle kommer att kunna få fram.

Olsson är en skicklig taktiker och draget att spela 5-3-2 mot Kalmar under måndagen var nog klokt. Djurgården släppte inte till mycket bakåt och som tränaren själv sa i C More-intervjun efter matchen gjorde laget i mångt och mycket en väl genomförd bortamatch. Ändå var det, i situationen som Djurgården befinner sig i, en oacceptabel bortamatch med tanke på resultatet.

I grund och botten tror jag att det kommer att komma en vändning. Det finns som sagt saker som pekar på det, speciellt efter värvningarna av Magnus Eriksson, Othman El Kabir och Kebba Ceesay. Men när kommer vändningen, och hur stor vändning kommer det egentligen bli? Högst, högst oklart med tanke på läget i klubben och det stora missnöje som finns bland de blårandiga supportrarna.

För klarar nuvarande tränare och organisation av att vända det här i det klimatet som råder? Nej, inte i längden.

I en klubb som Djurgården kan man inte alltid se till “i grund och botten”. I det här läget måste man ta in supporterkraven på Pelle Olssons avgång i ekvationen – och då ser den helt plötsligt mycket mer svårlöst ut.

Det ska inte ses som kritik mot supportrarna, för det är bara så det fungerar i de stora klubbarna. Supportrarna har i högsta grad rätt till att ha höga krav och uttrycka sitt missnöje. Det är inte så lätt som att säga att om supportrar slutar “sätta press” på laget så vänder det, även om det säkert är enklare att få till en vändning om supportrar inte sätter den pressen. Komplexiteten i en klubb som Djurgården är enorm och man ska ha den största av respekt för hur de stora klubbarna är uppbyggda. Det är inte alltid bara en fråga om en tränare eller spelare är bra eller dålig som avgör hur stora framgångarna blir.

I mångt och mycket är det de aktiva supportrarna som får klubben att leva och andas. Passionen och engagemanget som de står för är rytmen, pulsen och hjärtat i det som bygger verksamheten. Så det går inte att säga att de som skriker på Olssons avgång och säkerligen gör hans jobb tuffare “förstör” för klubben, eller sätter krokben på laget när de är på väg mot en vändning.

Det är bara så det är och det måste man leva med i en roll som Pelle Olssons.

Sportchefen Bosse Andersson gjorde det svårt för sig när han nyligen förlängde kontraktet med Pelle Olsson. Jag förstår kontinuitetstanken, för just kontinuitet har inte Djurgården badat i de senaste säsongerna. Jag tror också att Pelle Olsson fortfarande skulle kunna vara rätt man för Djurgården, men tiden håller verkligen på att rinna ut. De närmaste matcherna blir, som vem som helst kan räkna ut, extremt viktiga. Det är bara vinster som krävs från och med nu. För i det här klimatet kommer inte Pelle vara rätt man.

Jag tycker att han har hanterat motgången och avgångskraven på ett bra sätt i sin kommunikation utåt, men det betyder så klart inte att han inte påverkas av situationen. Och det är just det som talar för att Djurgården borde göra sig av med honom för att ta in en ny tränare. Inte för att Pelle Olsson är en dålig tränare, men för att få till en klassisk nytändning som förändrar känslan kring klubben.

För att supportrarna ska kunna tro på sitt eget lag igen. De är hjärtat – och vi vet alla vad som händer när det slutar slå.

***

Mejl: martin.petersson@tv4.se

Twitter: @mpetersson