De kommande månaderna kommer det pratas mycket om (potentiell) förbättring för alla klubbar. Några testar tränare ur den nya tränargenerationen. Andra försöker investera sig uppåt. Nya spelare. Kanske mer pengar på fler ledare. Ny teknologi/bättre faciliteter. Femårsplaner.
Antingen stora nya byggstenar, eller marginalletande som kan få ut extra procent ur individer och samarbeten. Ändå tycker jag en billig och ”enkel” förbättring ofta glöms bort i tider när klubbar letar efter poängförbättrande knep: de fasta situationerna.
Tänk ett hypotetiskt scenario där ett lags anfallare byts ut mot en annan anfallare som ger 15 mål extra. Hur många miljoner kronor hade de allsvenska topplagen betalat för det? 10? 15?
Britten Ted Knutson (StatsBomb) har de senaste åren specialiserat sig på fotbollssiffror, och då framför allt på fasta situationer. Han har kommit fram till att ett normalt lag gör ungefär 0,3 mål/match på fasta situationer. Ett lag som utnyttjar det väl kan nå 0,8.
15 mål extra per säsong. Motsvarande en ny stjärnanfallare.
Men. När vi tänker på lag som är experter på fasta situationer i allsvenskan, hamnar vi ens på några enskilda lag då? Finns det något allsvenskt lag som är en kandidat?
Under de två senaste åren har Djurgården bäst statistik, men jag hade inte definierat dem som ett lag som maxutnyttjar fasta situationer. De två senaste åren: 0,48 mål/match på fasta. 0,58 om straffar inkluderas. De gör mål på ungefär var 25:e hörna, när snittet är drygt var 30:e.
Norrköping är också ett lag som har rätt bra siffror, men inte exemplariska. Några lag sticker upp enskilda säsonger. Malmö FF 2016 ett exempel. Med Rasmus Bengtsson och Kari Arnason bakåt, och Vidar Örn Kjartansson och Magnus Wolff Eikrem framåt, vann de SM-guld. Magnus Pehrsson året efter:
– Förra året kan man säga att det (fasta situationer) var en väldigt viktig del till att man vann guldet. Jag tror de hamnade på drygt plus tio mål.
Sedan lämnade två spelare, en blev skadad, en bänkad, och de fick jobba och ändra för att ens få plusstatistik på fasta situationer 2017.
De tappade poäng i elva matcher 2017. I sju av de matcherna gjorde motståndarna mål på fasta situationer (och i två av de övriga fyra matcherna berodde poängtappen snarare på att stjärnspelare vilades).
Även Kalmar FF 2016 var fina framåt. De fick mest beröm för sitt kortpassningsspel från Rasmus Elm och Ismael, men den stora poänggöraren var fasta situationer. De vann tolv matcher och gjorde mål på fasta i nio av dem. De gjorde även mål på hörnor och frisparkar i 1-1-matcher borta mot MFF, Elfsborg, och IFK Göteborg.
En tränare påminde mig också om ett lag i superettan 2017. Gais hade bara en poäng mer än lagen som tvingades kvala för att hålla sig kvar. Gais vann tio matcher under året, varav nio matcher med uddamålet. I åtta av vinsterna gjorde de hörnmål.
Men. Sedan handlar det inte bara om vara bra, utan också att undvika att vara dålig. Det har vi framför allt sett i botten av tabellerna.
Inget lag hade sämre statistik på fasta situationer än Gefle och Falkenberg år 2016. De åkte ur. Gefle hade en period där de förlorade tolv av 14 matcher. I nio av de tolv matcherna släppte de in mål på fasta.
Samma sak i år: lagen som slutade sist var också sämst på fasta situationer. AFC gjorde endast två hörnmål under året, där bägge målen faktiskt gav varsin uddamålsseger. AFC var seriens sämsta lag på hörnor, men tog ändå 50 procent av sina segrar efter hörnmål. Totalt hade de -10 på fasta situationer, vilket kan jämföras med exempelvis Gif Sundsvalls +-0.
HBK gjorde hörnmål i blott tre matcher och vann två av dem (övriga segrar: två individuellt briljanta mål av Gudmundsson och Haksabanovic, samt den så udda 6-1-vinsten mot J Södra). 40 procent av segrarna efter hörnmål, 40 procent efter individuell briljans.
Trenden finns även i Norge. 2016 åkte Viking och Sogndal ur. Seriens sämsta lag på fasta situationer med en plusminusstatistik på -9 respektive -10. Ut åkte också Aalesund, som försvarade sig bra men endast gjorde tre mål på fasta under hela 2016.
2017 upprepade det sig. Ligans tre sämsta lag på fasta situationer var också de tre som åkte ur: Start (-14), Stabaek (-9), Bodö Glimt (-7).
Något att tänka på för Dalkurd, Trelleborg, Gif Sundsvall, och några andra klubbar när de nu väljer hur de ska prioritera tiden och resurserna?
I andra grannländer finns det starkt fokus på fasta situationer, exempelvis Danmark. En viktig inspiration där var Midtjyllands säsong 2014/2015 (där nämnde Ted Knutson hjälpte till). De vann sin första ligatitel någonsin och nästan hälften av deras mål kom efter fasta. Det där med 0,3 mål/match i snitt? Midtjylland kom upp till 0,8.
De leder återigen serien i Danmark. Efter 19 omgångar har de gjort 17 mål på fasta situationer. En av lagets spelare, Filip Novak, hade till och med personlig träning med Stokes forna långkastare Rory Delap (numera inkasttränare).
Ändå är det Horsens som det pratas mest om. I somras var Thomas Grönnemark (världsrekordhållare på inkast) på besök. För ett år sedan värvade de också en 203 centimeter lång ytter från fjärdedivisionen (Mikkel Qvist) som tar långkasten.
Av Horsens 19 senaste mål har 14 kommit efter fasta situationer, varav fem efter Qvists inkast.
Jag tror heller inte att klubbarna måste välja trupper som klarar av antingen fasta situationer eller spela ett rörligt, snabbt, kortpassningsinriktat spel. Jag tror inte det måste var antingen eller. Jag tror mer det handlar om planering, kunskap, och kreativitet.
Real Madrid var La Ligas bästa lag på fasta situationer förra säsongen (och har många säsonger varit i topp i den statistiken), ”kortväxta och fragila” Arsenal har näst bäst siffror i Premier League under de senaste 18 månaderna, och jag har en personlig favorit i polska Gornik Zabrze.
Deras enda spelare över 189 centimeter är en mittback som aldrig spelar. Med ett förhållandevis normalväxt lag har de gjort elva hörnmål på de 16 senaste ligamatcherna, plus ett par frisparksmål och något mål efter inkast. De ligger två poäng ifrån serieledning. Som nykomlingar.
När jag pratar med klubbar i allsvenskan och superettan säger de ofta samma sak: det är en prioriteringsfråga. Fasta situationer är inte hög prioritet. Det är däremot alltid populärt att spara in pengar, samtidigt som flera av sparklubbarna ändå kollar efter en dyr stjärnanfallare som gör 10-15 mål extra. Några av de klubbarna kanske borde ändra sin prioritet?
Källor: StatsBomb, WhoScored, ESDF Analysis, Transfermarkt, BT.dk
@jonas_hansson