En historisk kväll i Solnahallen

Citatet här ovanför är hämtat ur videon som släpptes när AIK:s kampanj “Vi är inte ni” lanserades inför säsongen 2014. En av hjärnorna bakom den kampanjen heter Simon Strand.

AIK vill ofta hävda sig och slå på den stora trumman när det gäller sin egen status. Under många år har klubben dock varit sin egen största motståndare och när de svartgula gjort krokben på sig själva gång på gång är det nog ganska många supportrar till andra lag som haft svårt att inte hålla sig för skratt eller njuta en aning.

Men under måndagen visade AIK en ruskig styrka och ett rejält friskhetstecken, som bara kan härledas till den kraft och passion som gör klubben till en av Sveriges allra största.

I alla fall för en kväll var AIK “allsvenskans självklara mittpunkt”, och det utan att spela en toppmatch inför ett fullsatt Friends Arena.

Istället var det just medlemmen Simon Strand som såg till att hans klubb levde upp till orden i kampanjen från 2014. I Solnahallen.

Där höll AIK Fotbollsförening i ett historiskt årsmöte, med 924 röstberättigade medlemmar på plats. En siffra som resten av fotbollsföreningarna i Sverige borde blicka på med avund (även om situationen som föranlett den, med en maktkamp, inte lär locka).

Stora delar av den nu tidigare styrelsen röstades bort, däribland ordföranden Per Bystedt, och nu är det upp till Metros tidigare chefredaktör Eric Ljunggren att leda AIK vidare. Om det är rätt väg? Omöjligt att svara på i dagsläget när de nyvalda inte fått tid på sig att visa vad de går för i det här sammanhanget.

Det viktigaste beskedet som årsmötet gav var inte i grunden vem som blev ordförande eller att valberedningen byttes ut. Det var att AIK:s medlemmar tog det ansvar som följer med medlemskapet och väckte liv i klubbens föreningsdemokrati på ett imponerande vis.

Simon Strand såg problem i sin förening, en valberedning som fått in få förslag på personer lämpade för styrelsen och samlade då själv in tips som ledde fram till ett ett vinnande styrelseförslag. Han tog vara på möjligheten som han, och alla andra medlemmar i klubbar runt om i Sverige, har att göra sin röst hörd och skapade ett intresse som aldrig tidigare funnits (i AIK).

När 51-procentsregeln och svensk föreningsdemokrati fungerar på det sättet är det svårt att inte tycka att det är vackert. Men det är heller inte alltid så verkligheten ser ut. Det är inte alltid så att det där stora engagemanget finns, det är inte alltid så att valmöjligheterna är flera och det är inte alltid så att information om ett styrelseförslag presenteras lika öppet inför ett årsmöte som det gjorde i det här fallet. 924 röstberättigade medlemmar är inte vardag i AIK, men det är just det som det borde vara för att klubben ska kunna representeras av hela sin breda medlemsskara och få ut den enorma potential som man sitter inne på.

Det finns också fler ljusglimtar i svensk fotboll. Intresset för Landskrona Bois årsmöte var (med Bois-mått mätt) stort och till exempel Halmstads BK:s siffra (254) över röstberättigade medlemmar på sitt årsmöte imponerar. Men det gäller också att lågan hålls vid liv om 51-procentsregeln ska kunna stå för den funktion som den är tänkt att göra.

Så vad händer i AIK nu? Turbulensen i klubben lär inte vara bortblåst för evigt bara för det här. Att det finns splittringar i och runt föreningen är ingen hemlighet och viljorna är många. Eric Ljunggren och hans styrelse har ett sjuhelsikes jobb med att ena alla medlemmar framför sig, och räkna med att alla ord och steg från deras håll kommer att synas in i minsta detalj.

Snacket om en revolutionerande förändring går möjligtvis att underbygga, men det gör också att pressen på den nya styrelsen är enorm. Prestera eller dra (som det brukar heta i de stora klubbarna), helt enkelt.

***

Martin Petersson
Mejl: martin.petersson@tv4.se
Twitter: @mpetersson