Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Konbärarna är borta – men ser vi smartare klubbar eller powerpoint-klubbar?

Allsvenska Bloggen

Det behövde kollas upp. Örebro och Hammarby sa liknande saker inför den här säsongen: de vill ha plattare organisation bland tränarna, de vill definiera det mer som tränarteam än att tydligt dela upp det i huvudtränare och assisterande tränare. Jag hörde viskningar från andra allsvenska klubbar som också försökte att gå mot det hållet och till detta blir ledarstaberna blir allt större.

Mycket i fotbollsvärlden går i cykler och klubbarna som får mest framgång betraktas ha otvivelaktigt bäst strategier, men jag undrar om vi åtminstone inte har sett (den efterlängtade?) döden för konbärarna. De assisterande tränarna som är där för att utföra beslut som huvudtränaren tar, utan input från övriga anställda.

Jag vet inte hur arbetssituationen ser ut för samtliga allsvenska klubbar, men majoriteten av de assisterande tränarna 2018 ser ut att vara anställda för att de är oerhört kunniga, har viktiga arbetsuppgifter, är ambitiösa, och påverkar. I det perspektivet så ser vi nog mer en utveckling mot tränarteamshållet, även om det kanske är som Alexander Axén säger. Att det bara är så att klubbarna nu äntligen har definierat och satt namn på vad som redan har gjorts i de flesta av klubbarna under de senaste åren.

Annons

Jag försökte att hitta motpoler till det här, men det var svårt. Det fanns tränare som var inte sugna på att prata om det i intervjusammanhang.

Eller så var det helt enkelt så att de inte var emot den förändringen. De var inte emot att de assisterande tränarna fick mer att säga till om, utan snarare att huvudtränarnas chefer tar för sig allt mer. Kanske är det förändringarna ovanifrån som är mer problematisk. Henrik Rydström pekade på det större perspektivet:

– Det är brottningskamp (i svenska klubbar) nu. Vem ska sitta på inflytande? Hur stort ska det vara, hur långt ska det sträcka sig?

När klubbar pratar om långsiktiga strategier, metodik, och annat så är det saker som är bra. Men det betyder oftast också att huvudtränarnas makt krymper. De får mindre att säga till om, fler beslut blir tagna av personerna som är över dem i hierarkin, och de kan bli arbetslösa av fler anledningar än tidigare. De kan få sparken för att de inte spelar ”rätt” fotboll, att de inte ger tillräckligt många spelminuter åt unga spelare, att de inte är bra språkrör, att de inte har tillräckligt med respekt hos spelartruppen…

Annons

Kontinuiteten kanske inte längre ska vara hos huvudtränarna, utan de ska kanske bara arbeta inom satta ramar och vara mer utbytbara när de ofrånkomliga formsvackorna kommer. Det finns fördelar med det. En tränare kan inte längre köpa tre dyra spelare för mångmiljonbelopp, bara för att tolv matcher senare få sparken och de tre spelarna sedan inte passar in hos nästa tränare som anställs. Det blir mindre ryckigt för klubbarna trots fler (?) tränarbyten.

Jag ser dock en stor problematik. Det har skapats miljöer inom svensk fotboll som får fram välutbildade och vettiga tränare. Den utvecklingen känns som den har kommit långt de senaste åren och jag är inte orolig över den svenska tränarkåren (även om svensk fotboll absolut inte får slänga iväg alla tränare som har lång erfarenhet, utan där måste det hittas sätta att förvara deras kunskap).

Annons

Men. Hur ska det komma fram ännu bättre sportchefer och klubbchefer? Personerna som nu ska stiga fram och i större utsträckning vara klubbarnas lokomotivförare. Hur utbildas de personerna? Vad har de för kunskap som gör att de ska ta ännu fler beslut? Hur blir man en bra sportchef som tar vettiga och långsiktiga beslut? De är de som står för kontinuiteten. Kontinuitet är bra och viktigt, i många fall avgörande, men kontinuitet utan kunskap och utveckling skapar stagnering istället för framgång.

I en kort diskussion jag hade med en tränare så kom det upp att han hade varit på många möten där det hade varit powerpoint-presentationer och fina ord, men efter dåliga resultat i tio matcher så slängdes idéerna bort. Sedan försökte klubbarna rädda ut säsongen, klara sig kvar, och började några månader senare om med nya fina ord. Jag tror det fortfarande är så i en del (eller i värsta fall: många) svenska klubbar. Orden är finare än kunskapen är hög.

Annons

Det här blogginlägget är inte riktat specifikt mot Örebro och Hammarby. Jag tycker tvärtom att Simon Åström låter oerhört klok och att Hammarby har många idéer som åtminstone i teorin låter bra.

Jag menar mer att vi ska kolla på samtliga klubb- och sportchefer (och personer med liknande titlar) i Sverige. Egentligen alla som är ovanför huvudtränare i hierarkin. Får man en bra magkänsla om man säger att de ska ta ännu fler av de sportsliga besluten? Ser vi smartare klubbar som har hittat sätt att klara av fotbollens utveckling, eller är det powerpoint-klubbarna vars idéer låter bättre på skrivbordet än det fungerar i praktiken? Tränarutvecklingen har kommit långt. Har utvecklingen högre upp kommit lika långt?

@jonas_hansson

Publicerad 2018-04-04 09:45

Kommentarer

Visa kommentarer

Arkiv

Annons
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto