Fem saker inför Malmö FF – IFK Norrköping

– Han får ta djupledslöp och vara inne i boxen hela tiden. De trycker saker på honom: han ska göra målen, han ska vara längst fram hela tiden, han behöver inte tänka för mycket på själva spelet. Det har gjort det lättare för honom.

Strandberg hade annars haft en viss ineffektivitet under våren.

– Personligen har jag aldrig varit orolig när jag har haft chanser. Det är som en vanlig dag på jobbet: ibland har man en bra, ibland en dålig. Det värsta som anfallare är om du går på förstaytan och den kommer på andra, du hinner inte in, du väljer fel hela tiden. Då börjar man tänka, säger Rosenberg.

– Men när man har en sådan dag som Sirius borta (där Strandberg missade många chanser)… För Carlos själv är den jobbig, men några dagar senare inser du att ”jag hade kunnat göra fem mål, får jag likadant nästa matcher sätter jag fem och då är alla glada”.

***

Jag ringde runt ett antal tränare för att försöka få grepp om IFK Norrköping, för jag har fortfarande inte kunnat sätta egna ord på varför de är så pass bra.

Ett par av dem tog upp IFK Norrköping som ett oerhört kvickt och bolltryggt lag som sällan ger motståndarna tid att vila. Antingen möter man på hög press, eller när Norrköping har bollinnehav så jobbar har de många smarta och snabba spelare som tar sig igenom linjerna. Det är svårt att kontrollera matchbilden mot dem.

En annan tog upp att Norrköping alltid ser ut att vara med i matcher, oavsett starten på dem. Inga tunga huvuden efter ett tidigt insläppt. I de 13 senaste matcherna där de hamnat i underläge har de fem förluster, men i flera de förlusterna har de varit nära poäng ändå.

Dessutom kan man kolla på deras målskillnad för första och andra halvlekarna:

Första halvlek: 7 gjorda, 8 insläppta (endast några bottenlag och Elfsborg har sämre)

Andra halvlek: 18 gjorda, 6 insläppta (endast AIK har bättre)

***

Uwe Rösler var tydlig under fredagen: de kommer inte tänka på Cluj-matchen när de väljer startelva mot IFK Norrköping. Norrköping är för bra för att vila spelare mot, vilket är en förändring i attityd jämfört med tidigare matcher.

Däremot kan en tänka sig att temperaturen (29-30 grader) påverkar matchbild.

***

På tal om att en match aldrig är död. Förra året var Malmö FF ligans bästa inhopparlag med ett gäng segrar därifrån. I år är det IFK Norrköping. 14 matcher, inhopparna inblandade i åtta stycken mål (runt en tredjedel av målen):

Arnor Sigurdsson fixad straff BP (till 2-1)

IFK Norrköping har i varje match haft minst två av Sigurdsson, Larsson, Jakobsen, och Skrabb på bänken. Bra förändringsmöjligheter varje match.

***

29,4. 29,4. 29,3. 27,0. 27,5. 29,5. Det är snittåldern på Uwe Röslers sex första tävlingsmatcher som Malmö FF-tränare. Fyra höga siffror, och jag frågade honom om han var orolig över det.

– När man spelar för Malmö, med förväntningarna som finns här, så behöver man spelare som kan hantera pressen och som har hanterat det tidigare. Det är därför en högre procent med erfarna spelare. De kan hantera sådana förväntningarna och trycket bättre.

– Å andra sidan tycker jag vi har några unga, intressanta spelare, säger han och nämner Romain Gall, Arnor Traustason, Carlos Strandberg, och Andreas Vindheim.

– Just nu tycker jag vi har (bra balans), men det är definitivt något vi måste ha i tankarna.

***

Tre artiklar inför matchen:

Mål i 27 raka tävlingsmatcher, bara AIK med bättre poängsnitt senaste året. IFK Norrköping mår bra nu. 

Rösler om Sören Rieks’ förvandling till vänster vingback.

Malmö FF lär vara färdigvärvade nu.

@jonas_hansson

Är det laget som vann ligan förra året efter att ha spelat 18 hemmamatcher utan att förlora, och då endast släppte in fem mål? Och som dessutom kom före storsatsande FCSB (tidigare Steaua Bukarest), ett FCSB som bara under förra sommaren la ut över 100 miljoner kronor på några av Rumäniens mest etablerade ligaspelare och största talanger?

Är det klubben som ska återupprepa det som Cluj gjorde i Champions League för fem-tio år sedan? Med tre gruppspel, vinster mot AS Roma och Manchester United, och nästan bara imponerande resultat trots motstånd som även inkluderade Chelsea och Bayern München?

Eller är det en klubb som är i fortsatt osäkert läge? De var ekonomisk kris för bara ett år sedan. De har i sommar tappat sin tränare och sin bästa mittback till Kina, och ersatt med en tränare som har misslyckats (eller inte lyckats) i tre-fyra tränarjobb och vars största positiva tränarerfarenhet var 18 helt okej månader i en annan rumänsk klubb? Och vars stora mittbacksvärvning var bedrövlig i franska andradivisionen i våras?

Är det en klubb som fortfarande inte vet vad de håller på med? Förra sommaren värvade de över 20 spelare på ett par månader, och gjorde ett så uselt scoutingjobb med några av spelarna att de skeppades iväg samma transferfönster.

Vi vet inte. Nu är de tillbaka i Europacuperna efter några svåra år. Hårt kritiserade för att spela tråkig fotboll och vara ett köpelag, men de kommer också från en rejält bra säsong.

Det har tre-fyra rumänska A-landslagsspelare, ett par återvändare från Champions League-åren, några inhämtade bra talanger, ett par bra värvningar från kroatiska ligatvåan, några spelare som gjorde det bra i italienska och turkiska andradivisionen, svårjobbade stora Ibrahima Baldé, och några gubbar. Hur bra är det?

Något annat vi inte vet är vem den egentliga ägaren är, den personen eller de personerna som har pumpat in hundratals miljoner i klubben. En sammanfattning:

Bilhandlaren Arpad Paszkany köpte klubben 2002 och då var de i tredjedivisionen. Sex år senare var de i Champions League-gruppspelet. På drygt tio år hade Paszkany investerat runt en miljard kronor, om man får tro hans egna ord. Mikael Dorsin i en intervju med Sportbladet, när han spelade där 2008:

– Jag får nog mer i lön här än jag skulle få i Premier League, sa Dorsin och pratade då också öppet om klimatet kring potentiellt uppgjorda matcher i högstaligan.

Det blev ett gäng ligatitlar och Europacupgruppspel, men Paszkany drog sig ur 2014. Han har konstant varit under utredning och i rättegångar. Penningtvätt? Organiserad brottslighet? Tog han ur pengar från klubben för att stoppa i egen ficka? Vad hände?

Efter ett år utan Paszkanys miljoner började det pratas om konkurshot för Cluj. Förra sommaren såg det ut att bli verklighet, men då kom det in en ny majoritetsägare. Marian Bagacean köpte 62 procent för ungefär 100 miljoner kronor (Paszkany äger 38 procent), och de betalade direkt av hundratals miljoner i skulder till staten och ex-spelare.

Problemet har varit att Bagacean knappast ser ut att ha så mycket pengar i egen ficka. Är han bara ansiktet utåt för en annan ägare? FCSB:s fullständigt galna ägare Gigi Becali har gjort det till en grej att gissa vem den riktiga ägaren är. Bara för någon vecka sedan var tysken Abri Lelbach den senaste kandidaten som Becali lanserade. Becali har också tagit andra strider mot Cluj i år, bland annat kring Bilel Omrani.

Omrani är en av Clujs stjärnor, och FCSB hävdade att de skrivit avtal med spelaren och att de senare skulle sälja honom för 100 miljoner kronor nästa år. Agenten förnekade och sa att FCSB hade förfalskat Omranis signatur. Spelaren är kvar i Club, som en av få spelare som faktiskt varit där under en längre period (och han har varit där i två år).

Det här är verkligen inte det Cluj-laget som för ett par år sedan var tvunget att kvala för att hålla sig kvar i högstadivisionen. Frågan är hur nära/långt ifrån de är de förra succégenerationerna som tog sig in i gruppspelet.

@jonas_hansson

Källor: GSP, The Times, Guardian, Digisport, Reuters, Transfermarkt, Aftonbladet

För MFF:s del har de börjat om och bytt ut. De har försökt ta sig tillbaka till ungefär samma nivå, men har gjort ett antal analyser för att undvika samma fel/misstag/val som gjordes då. Majoriteten av startelvan, några reserver, och tränaren från de matcherna lämnat. Det enda som är kvar är några fanbärare, ett par från de egna ungdomsleden, plus en återvändande Anders Christiansen.

Det ska inte underskattas hur hårt förlusten tog på föreningen. Jag pratade i våras med en i MFF som sa att det knappt gick att ta en kaffe med Magnus Pehrsson utan att Vardarmatcherna skulle analyseras. För varje intervju jag gjorde om 2017 blev det undantagslöst ”å ena sidan bra med ligatiteln, å andra sidan Vardar”-svar.

För Vardar var resultatet oerhört stort. Jag har sett makedonsk media kalla truppen för en gyllene generation på grund av avancemanget, och det var höjdpunkten på ”projektet” som inleddes 2014.

Sergej Samsonenko från Ryssland hade gjort stora investeringar i både handboll och fotboll i staden. Herrhandbollslaget hade precis vunnit Champions League, damhandbollslaget hade varit i final, och Vardar hade tagit sig vidare mot MFF. I juli 2017 såg allt jäkligt bra ut.

Sedan har mycket kollapsat.

Damhandbollsklubben har släppt alla stjärnor. Herrhandbollsklubben har gjort sig av med en del stjärnor, även om de ändå har ett förhållandevis starkt lag. Herrforbollsklubben åkte i går ut med totalt 0-3 mot Pjunik från Armenien i Europa League-kvalet. De är inne på en svit med tre segrar på 18 matcher, och de slutade 35 poäng från förstaplatsen i ligan i höstas. Det enda positiva som har hänt efter MFF-matchen var avancemanget mot Fenerbahce.

Från matchtruppen som mötte MFF har 13 av 18 spelare lämnat, där bara en av de fyra-fem stjärnorna är kvar. Stjärnorna som har lämnat har ofta gjort det gratis och ibland till och med till ligakonkurrenter, då klubben har misskött många kontrakt.

De har inte bara gjort ett tränarbyte, och inte heller två, utan tre stycken. Det har pratats om för sent inbetalda löner, och i höstas protesterade klubben mot Makedoniens fotbollsförbund genom att slänga in sex-sju U19-spelare i startelvan.

Vardar har blivit rejält misskött i ett års tid, trots att de lyckades gå till Europa League-gruppspel, och allt började egentligen direkt efter MFF-matchen. När de skulle möta Fenerbahce tog de motsvarande 500 kronor per biljett vilket gav hård kritik. Ägaren Samsonenko svar var att han skulle sälja alla Vardarklubbar.

Det tog dock en månad innan han sa att han ”stannar här för evigt”, kritiserade journalisternas ”feltolkningar” och lögner, och sa att han skulle bygga en ny fotbollsarena.

Arenaplanerna verkar knappt finnas kvar, utan han pratade i en intervju om att det behövde investerare. Pengarna, eller viljan att investera, verkar ha avtagit rejält, och han har vi ett par tillfällen fått påpeka att han ska stanna kvar då han knappt märks av längre. Därför ser vi ett klart billigare, och klart yngre och sämre, Vardar 2018 än 2017.

Vardar mot Malmö FF fick stora konsekvenser för bägge klubbarna. MFF kunde dock stabiliseras upp igen, medan Vardar misslyckades med att ta vara på de positiva effekterna och istället påbörjades ett fall. Nästa vecka, mot Cluj, får vi se hur MFF verkligen står sig igen.

@jonas_hansson

Källor: Sport1, Gol.mk, Sportmedia.mk, Transfermarkt

MARKO JOHANSSON
19-årig målvakt med drygt 50 A-lagsmatcher. Spelat alla matcher utom tre under de senaste 18 månaderna (skadad i en, vilad i en annan). Lån från Malmö FF.

Brannefalk och Hörberg: Jäkligt professionell utanför planen. Vi umgås rätt mycket utanför planen, och det är alltid så att han äter rätt, tränar rätt, allting. Han har verkligen siktet inställt på att han ska längre än Trelleborg.

Winqvist: Meningen var att han och ”Fritz” (Persson) skulle konkurrera fullt ut förra året, men sedan valde vi att köra på Marko. Det visade sig vara väldigt klokt.

Han har visat att han har enormt stor talang. Nu måste han börja ta ansvar för allt runt omkring. Om vi kollar på ryktena som går (exempelvis Roma, red anm), att han ska tillbaka till Malmö, så måste han mogna i allting. I alla beslut på och utanför planen. Marko är en stor talang, men han har inte tagit steget fullt ut till en fullfjädrad, gedigen målvakt rakt igenom. Det ska bli roligt att se när eller om han tar det. Vi ställer höga krav på Marko, men det är för att potentialen är så hög.

JOHAN BRANNEFALK
20 år och har spelat på bokstavligt talat varenda position utom målvakt de senaste åren. Främst central mittfältare och ibland högerback. Kom från MFF 2016.

Hörberg: Spelskicklig, helt fantastiska passningar. När Johan styr i mitten vet man att man alltid kan lita på honom. Han kan sin grej.

Winqvist: Han har nog fått jobba en hel del med sig själv och varit ivrig, men under tiden har han byggt på sitt tålamod både på planen men även utanför.

Han tar kliv varje månad i små saker som kanske inte syns utåt. Han börjar mer och mer en spelare man kan lita på fullt ut. Det var därför han fick starta senast mot AIK. Trots att det var en tuff match så gjorde han inte bort sig.

FELIX HÖRBERG
Satt på bänken en cupmatch förra året. Det var allt. Nu 19 år, ordinarie i allsvenskan (nio raka starter), och vårens succéspelare i TFF. Spelade i MFF från nio till 14 års ålder. Främst högermittfältare, kan vara vingback och anfallare.

Brannefalk: Han har gjort det fantastiskt. Gjorde det svinbra på träningarna. (Mattias) Håkansson blev skadad och Felix fick chans som yttermittfältare. Snabb, teknisk, bra avslut. Jag tror han kommer gå långt.

Winqvist: Han är den som överraskat allt och alla mest. Från att ha varit U19-spelare i höstas och då fick ta steget upp för att han hade enormt stark fysik och hängde med tempomässigt. Han har gjort det väldigt lätt för sig genom att följa de instruktionerna som vi har gett honom. Det är den spelaren vi (i ledarstaben) har haft minst att göra med. Vi har inte gjort mycket. Kristian (Haynes) har varit med och varit pådrivande och sett U19, men det är Felix’ jobb rakt av. Sedan är det viktigt att ge honom chansen, men han snappar upp saker väldigt snabbt.

Jag är mer inne på att det inte ska gå för fort ibland. Han har fått en tydlig roll, mycket på grund av att konkurrensen med Mattias Håkansson (som blev skadad), som har liknande egenskaper. Snabbhet, styrka, djupledslöpningar, hårt arbete upp och ner. Sedan har han blivit poängspelare. Spelar enkel fotboll, så jag hoppas han fortsätter spela enkelt så han inte gör det svårare för sig själv. Det är en ganska unik spelartyp på det sättet, som vi har väldigt mycket nytta av. Väldigt stor potential om han får fortsätta att vara oförstörd.

ERIK ANDERSSON
21 år och har gått igenom en korsbandsskada och en längre period utan speltid i MFF. Har trots det gjort över 110 tävlingsmatcher. Central mittfältare.

Brannefalk och Hörberg: Trots att han är så ung så är han så rutinerad. Debuterade som 15-åring i superettan. Hade lite tufft i Malmö, sedan blev han skadad, men är tillbaka i bättre form än vad han hade innan skadan. Viktig för laget.

Winqvist: Habil, bra spelare. Han spelar i en position där han vill vara mycket involverad i spelet, men han har saknat några verktyg i det defensiva spelet som han inte har varit begåvad med från början. Däremot har han hårt arbete och en vilja att lära sig. Han har behövt skolas och han har snappat upp en hel del. En väldigt mogen spelare för sin ålder. Klok, förnuftig, bra att prata med vid sidan av planen.

Han har funnit sig tillrätta och verkar trivas. Han gör mycket nytta för oss i spelet. Utvecklingspotentialen där är kanske samma som med Johan (Brannefalk): blir han en rejäl, gedigen spelare så kommer han hålla en hög lägstanivå. Sedan är det en väldigt tuff position att spela på (för att nå internationell nivå), men jag skulle inte ha några problem om han blir först en tidig ”bloomer” och sen sent blomma ut det sista som krävs.

FREDDIE BRORSSON
21-årig offensiv spelare. Sällan varit den stora talangen, men gjort några starka starter i år. Varit skadad en del. Lillebror till Franz.

Brannefalk och Hörberg: Får alltid med sig bollen. Ibland känns det som att han tappar den, men på något sätt får han med sig den. Krigar hela tiden. Viktig att ha i laget. Han pushar laget när han sätter press. Löpstark.

Winqvist: Han är ju en arbetsmyra i allt han gör. Han fajtas, tacklas, och ligger i och jobbar. Det han behöver jobba med är kontrollen i allt han gör, och då kontroll på kroppen. Där behöver vi aldrig prata en inställningsgrej, för det är han född med. Sedan kanske han ska vara lite mindre hänsynslös. Ibland skyddar han bollar för att få en smäll. Han gillar det, men det är kanske inte alltid det klokaste. Det går mycket energi åt det, men det är få som har det pannbenet som han har. Han är helt oförstående till varför man inte ska sticka in huvudet där andra hade tvekat.

Man underskattar honom utifrån. Det ser avigt ut, men det är ganska funktionellt. Han har blivit bättre på att bedöma att han inte behöver springa 110 kilometer i timmen med boll, han kan skruva lite för att ha tekniken med sig. Lär sig mer och mer det taktiska i försvarsspel. Han är väldigt lyhörd för det. Det är alltid en jobbig spelare att möta, och jag kommer inte vara ett dugg överraskad om han tar kliv trots att han inte har alla ”snygga” finesser.

DENIZ HÜMMET
21 år, har spelat i Ligue 1 och turkiska U21-landslaget. Anfallare som gjorde succé i Gefle förra året.

Brannefalk och Hörberg: Väldigt spelskicklig, han har nog bäst avslut i laget. Fantastiska avslut.

Winqvist: Han är den spelaren som har finast målsinnet och skarpaste avslutsfoten. Där har han internationell kvalitet. Vi har två spelare som är överlägsna sett till avslut per mål, och det är Deniz och Marcus Pode.

Ska man spela Deniz i matcher, vilket vi gjort många gånger, så har han en jätteutmaning i spelet utan boll. När han får bollen vid fötterna är det bara beslutsfattningen kvar. Tekniskt har han förmågan med det mesta, även suga ner bollar och sånt där, men han behöver bli starkare och orka ännu mer. Vissa matcher har han kommit över trösklar där han blir riktigt, riktigt trött, och fajtats, i det offensiva spelet. Tagit obekväma djupledslöpningar, öppnat upp för andra… Han har en smartness i allt han gör, men det handlar kanske om att få mer av Freddies pannben. Studera internationella anfallare som gör grovjobbet.

Men han är intresserad av att lära sig. Pratar man med honom så är det hög intelligensnivå. Han kommer kunna snappa upp det till att få ut det till fotbollsplanen. Det positiva är att han kommer för att fråga hela tiden. Han vill lära sig, ta till sig. Hoppet finns. Sedan kan man irritera sig utifrån att han inte jobbar i försvarsspel, att han inte jobbar i anfallsspel, men det är en egocentrisk spelare och vissa har rätten att vara det. Nu börjar han göra mål för oss. Jag och TFF har tålamod med honom, och vi måste investera tid i Deniz.

OTTAR MAGNUS KARLSSON
Inlånad från Molde när Salif Camara Jönsson blev skadad. Hyllad av Ole Gunnar Solskjaer, men har inte lossnat för honom i TFF. Den enda utan erfarenhet från Malmö FF på listan. Storväxt anfallare.

Brannefalk och Hörberg: Ottar är kanske värd mer speltid med tanke på hur bra fotbollsspelare han är. Han har kanske inte fått ut det i matcher som han har fått på träningar, men han är stark och har fantastiska avslut. Så länge han får sitt genombrott kommer han att gå långt.

Winqvist: Har också en stor potential, men vi hade kanske lite högre förväntningar när han kom. Det blev lite att vi värvade in honom som ett lån för ”Salles” skada, annars hade det kanske inte blivit av. Jag tyckte det såg jäkligt intressant ut och tycker fortfarande det. På vissa träningar gör han jättefina saker, men han blandar mycket. Det är en ambitiös spelare som vill visa sin bästa sida och balanserar då på en skör tråd. Det kan bli en väldig snedspark eller så kan det sitta i krysset då han ofta skjuter med vristen.

Han behöver göra det lite enklare i vissa lägen. Han behöver bli mer polerad och få tajming i det så han kan få nytta av sin fysik och kraft i kroppen. Det är många som är avundsjuka på att ha de förutsättningarna. Vi har absolut inte gett upp honom, vi ska nog få honom rätt. Jag tror han mår bra av med- och motgång i karriären.

@jonas_hansson

Carlnén fick direkta frågor om hur många Europacupgruppspel som MFF kunde missa innan det kom till en brytpunkt, men han parerade bra och gav ingen siffra.

– Jag skulle säga att nu har vi sträckt oss ganska långt (med truppkostnader).

– Sedan gäller det att vi bromsar vid de tillfällena där vi ser ”okej, nu har vi inte gått till Europa på ett-två-tre år, vad gör vi då?”.

Det pratades om att det fanns tydlig styrning beroende på olika scenarion, och att de jobbar mycket i treårscykler. Det var då två år med SM-guld, men också två år utan Europacupgruppspel.

För en normal allsvensk toppklubb hade det varit ett bra scenario. Med Malmö FF:s ambitioner är det lite mer problematiskt. De vill vara något mer än laget som ”bara” vinner ligatitlar.

När jag pratade med Daniel Andersson och Niclas Carlnén i våras sa bägge att de skulle vilja ha två Europacupgruppspel inom fyra år, och föreningen vill öka omsättningen för att bli en mer konstant kraft i Europacuperna. Malmö FF är på en nivå som ingen annan allsvensk förening har varit på under 2000-talet, men de räcker inte och de betalar helt andra summor än övriga föreningar i allsvenskan.

För förra året redovisade MFF 57 miljoner kronor i nyförvärvskostnader, och personalkostnader som var 20 miljoner mer än AIK och 50 miljoner mer än trean på listan. De hade ungefär ett nollresultat i slutkolumnen, men med drygt 50 miljoner mindre i likvida medel jämfört med ett år tidigare. 2017 var ett år där de gasade.

När dessutom Uwe Rösler valde de bästa spelarna i sin första match så var det en startelva med en snittålder på över 29 år och med bara en spelare yngre än 25 år. Det mest troliga nyförvärvet, Guillermo Molins, fyller 30 i höst. Även om det finns bra talanger i truppen, så är det ändå mycket av en trupp som ska prestera som bäst 2018 och 2019. Det kommande 12-18 månaderna är viktiga både för truppen och föreningen.

(En olycklig faktor har varit omständigheter som gjort att det senaste årets nyförvärv har fått laget att vara kvar på samma nivå, snarare än att förbättra sig.)

Samtidigt är det mycket som är bra. Publiksiffrorna har blivit starkare och starkare i några års tid, försäljningen av Mattias Svanberg gav föreningen ett rejält andrum, och trots en floppvår så får nog ändå MFF anses göra ganska många bra saker. Det ser heller inte ut som att föreningen har tagit extrema risker för att försöka höja sig en nivå, utan har bara använt en del av det stora utrymmet som fanns för att satsa.

Men med tanke på hur mycket enklare det blivit att ta sig till Europa League-gruppspel, och hur mycket pengar MFF har spenderat på spelartrupper, så får det nog anses vara en stor besvikelse om det inte blir minst ett gruppspel i någon av turneringarna inom de kommande två försöken (om de ens får ett försök nästa år). Om de inte tar sig in? Då syns det nog på spelartruppen framöver. Inte extremt mycket, men ändå lite här och var.

Och på den positiva sidan: skulle MFF ta sig in i ett gruppspel snart så kanske MFF till och med kan öka. Särskilt då även Europa League har hypats upp och nu ger mer inkomster. Ett gruppspel kan dessutom ge fler positiva effekter, som att exponeringen höjer värdet på flera spelare. Då kan även MFF fortsätta med sina höga ambitioner.

Nåja. Först ut för Malmö FF: Drita för Kosovo med start i dag. Vid vinst: Cluj från Rumänien i CL-kvalet. Vid förlust: Dudelange (Luxemburg) eller Vidi (Ungern) i EL-kvalet. Därefter är det två rundor till innan ett gruppspel.

@jonas_hansson