Till slut var frågan “När?”. Riktningen under det senaste halvåret har varit att sportchefen Thomas Andersson-Borstam skulle lämna Kalmar FF, och i dag hände det. Eller snarare: i dag kom beskedet, i slutet av augusti blir det faktiska avskedet.
Magnus Pehrsson har haft klart mer att säga till om än tidigare huvudtränare. Föreningen behöver spara pengar och en enkel väg då är att slimma organisationen. Andersson-Borstam har jobbat mycket och länge utan avbrott, och det är ganska få som klarar av att pumpa ett sportchefsjobb många år i sträck.
KFF kommer inte att ta in en ersättare, utan klubbchef Mattias Rosenlund, huvudtränare Pehrsson, assisterande tränare Jesper Norberg, och akademichef Jens Nilsson ser ut att bli de fyra som tar olika delar av Andersson-Borstams arbetsuppgifter. Andersson-Borstam själv sa att han ville göra något nytt, och även spendera mer tid med familjen.
Det är ingen som sätter sig emot att Andersson-Borstam är en uppskattad person. En oerhört positiv människa, och jag har hört flera från Kalmar som har varit rejält kritiska mot honom, men han bryr sig inte om det. Hur hårda ord som än sagts från någon så struntar han i det när man väl pratar med honom. Jag kan inte minnas någon jag intervjuat som har varit så skicklig på att skilja på yrkesrollen och människan.
När det gäller sportchefen Andersson-Borstam så är åsikterna klart mer splittrade, och har gått mot det mer negativa hållet under de senaste åren.
På hans stora pluskonto finns det att han har dragit ner kostnaderna på spelartruppen utan att åka ur allsvenskan. Trots detta har han fått spelare att vara villiga att komma till, och stanna i, Kalmar FF. En i KFF beskrev honom som en som vet hur man ”får dealer gjorda”. Han har jobbat med nästan inga ekonomiska marginaler och sällan ens kunnat använda övergångssummor (även om det har ändrats under det senaste året).
Hans bästa affär i KFF var Marcus Antonsson: värvad från HBK:s bänk, 25 mål på 47 matcher, och såld dyrt till Leeds efter 18 månader.
Samtidigt har det varit långt ifrån sex problemfria år och totalt sett så har resultaten på planen endast varit godkända.
KFF har heller inte gjort så många eller stora spelarförsäljningar som de har behövt. Det har varit sex år där det ofta har varit spelarmissnöje mot tränare, spelsätt, och saker runt omkring. Där har Andersson-Borstam haft ett stort ansvar för att sätta ihop en proffsig organisation som ställer höga krav (Magnus Pehrsson-anställningen ser dock bra ut än så länge).
Den största grejen sett har dock varit värvningarna.
I ena hörnet finns visserligen Antonsson, Viktor Elm, Rasmus Elm, Viktor Agardius, Jonathan Rings halvår, och några helt okej/bra allsvenska spelare till.
I andra hörnet finns Tor Öyvind Hovda, Melvin Platje, Pär Ericsson, Sebastian Starke Hedlund, den andra Romário, Hiago, Nixon, Gbenga Arokoyo, Cesar Santin, Jajá, och ett gäng andra som gjort lite nytta, men inte tillräckligt sett till förhoppningarna. Det har varit många passagerare som har hängt med något halvår eller ett år, utan att de fick ut något av dem. Det är många miljoner som har gått åt till spelare där det aldrig blev rätt.
Alla handplockades inte av Andersson-Borstam, utan tränare har haft saker att säga till om, men sportchefen har ytterst ansvar för alla övergångar.
Träffsäkerheten på nyförvärven har varit alldeles för dålig. Det påpekas ofta att han har värvat sju tidigare Mjällbyspelare (få av dem har gått så bra som KFF hoppats), en tidigare Mjällbytränare anställdes, ytterligare några värvningar var genom gamla Mjällbykontakter, och att det varit fler ex-Mjällbyspelare på väg in. Mjällbykopplingarna har gränsat lite mot det absurda ibland.
Scoutingområdet har aldrig känts särskilt stort, och trots det så har det ofta varit saker som inte har stämt för spelarna som till slut kom in. En spelares skadehistorik som följer med in i KFF, eller en spelare som inte passar in i det som KFF eftersökte, eller en spelare som inte gör skillnad, eller…
KFF behövde nya metoder för att scouta nyförvärv. Pehrsson och Norberg inledde det arbetet i vintras. Än så länge har ett par defensiva värvningar varit väldigt bra, men KFF vill (av olika skäl) ge mer tid åt de offensiva värvningarna, som knappt gjort nytta efter tio omgångar.
I vinter går dessutom kontrakt ut med spelare som Papa Diouf, Måns Söderqvist, Mahmoud Eid, Herman Hallberg, Viktor Agardius, Emin Nouri, Rasmus Elm, och målvakterna. Nu finns det gott om tid att skapa en lite ny trupp med nya ögon, och där nya personer kan ta beslut om några av spelarna som är på gränsen till om de ska erbjudas förlängningar.
@jonas_hansson