Den 28:e mars förlängde Helsingborgs IF kontraktet med Per-Ola Ljung.
Den 12:e juni berättade ordförande Krister Azelius till Kvällsposten att HIF ska ha kvar Ljung (”vi ska fullfölja kontraktet som löper över denna och nästa säsong ”).
Den 15:e juni sparkas Ljung.
Långsiktighet har aldrig varit Helsingborgs grej, det är en förening där man ofta frågar andra om snabba pengar än att fråga sig själva varför det alltid saknas pengar, men det var en Per-Ola Ljung som under våren flera gånger strök under ett budskap: det här behövde mer tid.
Kortsiktigheten och viljan att förändra – det vann över förhoppningen att det ska bli bättre om arbetet får fortsätta. Den här klubben anser sig inte ha råd att åka ur igen.
Ljung pratade flera gånger om att de behövde den allsvenska våren för att bygga upp kropparna, med tanke på spelarnas skadehistorik, fysiska status, och generellt höga ålder. Våren blev klipp-och-klistra med trupp och elvor. Med facit i hand kan man också fråga sig om ledarstaben borde ha lagt upp fysträningen på något annat sätt.
Alexander Farnerud växlade mellan att inte orka hela matcher och att vara skadad. Andreas Granqvist, Andri Bjarnason, och Pär Hansson var skadade. Rasmus Jönsson, Johan Persson, och Wanderson höll fortfarande på att bygga upp sig. Kundai Benyu skadade sig när han var på väg in, och fler spelare missade matcher här och var.
I själva spelet pratades det ofta om att de var ”för dåliga i bägge straffområdena”. Det var mycket frustration kring insläppta hörnor och inlägg. Några kanske påpekar att HIF:s prestationer på sikt förmodligen hade gett fler poäng. Andra kanske säger att om man är ”för dåliga i bägge straffområdena” så är det ofta en fråga om spelarkvalitet. En tredje grupp kanske frågar sig exakt hur spelutvecklingen har sett ut i HIF under Ljung, om saker har gått tillräckligt mycket framåt.
En annan sak var att HIF klarade sig hyggligt bra under de inledande sju omgångarna. De mötte IFK Norrköping (H), BK Häcken (B), Hammarby (H), IFK Göteborg (A), Gif Sundsvall (H), Östersund (B), och Djurgården (H). Åtta poäng på de matcherna är klart godkänt.
Efter det: Kalmar FF (B), AIK (H), AFC Eskilstuna (B), Falkenbergs FF (H), och Malmö FF (H). Blott två poäng.
Det räckte inte. Marginalerna var inte större än så.
@jonas_hansson