Mycket kan hända i Lugano innan MFF-matcherna

FC Lugano, det sämst rankade laget i Malmö FF:s Europa League-grupp, är inte ens en av de största klubbarna i Schweiz. De har bara 2000-4000 åskådare per match, och sju lag i tiolagsserien har bättre odds att vinna ligan i år.

De slutade trea i våras, men titelvinnarna hade nästan dubbelt så många poäng och Lugano kom på samma poäng som tre andra lag. Det som gav Luganos fördelen var målskillnaden.

De har visserligen en budget på cirka 130 miljoner kronor per år, mer än en fördubbling jämfört med för fem år sedan, men ägaren Angelo Renzetti täcker upp för mycket med sina egna pengar.

– De personliga riskerna jag tar är enorma, sa han i en intervju i NZZ am Sonntag för en månad sedan.

Han vill också sälja klubben. Han har försökt flera gånger under de senaste åren, bland annat var Mino Raiola intresserad år 2015. I somras skulle Renzetti sälja en del av sina aktier (han äger 60% av klubben) till minoritetsägaren Leonid Novoselskiy (40%) och investerare från Förenade Arabemiraten, men affären gick inte i lås.

Det jobbas fortfarande på en försäljning, och även om det ser ut att han behåller klubben ett tag till så kan det bli nya ägare till MFF-matcherna.

Vi får också se om Fabio Celestini är kvar som tränare. Lugano har haft en svag säsongsstart, och tenderar att byta tränare ofta.

Det är inte heller en slump att Zdenek Zeman, maximalattackens modertränare, var i klubben för några år sedan. Är man tränare för Lugano så ska man spela attackerande fotboll, även om det inte alltid har varit så under det senaste året.

29-åriga spanjoren Guillermo Abascal anställdes förra våren, men fick inte ens coacha i 20 matcher innan han fick sparken (trots protester från lagkaptenen) för att Renzetti tyckte laget spelade för långsamt.

Siffrorna är inte där än för ersättaren Celestini. Förra säsongen var det bara ett lag i Schweiz som hade färre skott på mål, bara två lag hade mindre bollinnehav, och inget lag var så sällan på motståndarnas planhalva. Hans 3-5-2/3-4-3 tenderar oftast att ge oavgjorda matcher.

Det stora positiva är att stjärnan Carlinhos har stannat kvar, trots intresse från Lokomotiv Moskva, Porto, och Serie A-klubbar. Det har varit erbjudande värda cirka 20 miljoner kronor, men Lugano vill ha cirka 30. Just nu ser det ut som han stannar, men det finns tid kvar för försäljning.

De har fått beröm för sitt agerande i sommarens transferfönster. Filip Holender vann skytteligan i Ungern i våras. Linus Obexer var en av de bästa i andradivisionen i Schweiz. Olivier Custodio får åter spela under Celestini, tränaren som han har presterat bäst under. De har värvat Sandi Lovric, tidigare supertalang inom österrikisk fotboll, och Francisco Rodriguez, lillebror till AC Milans Ricardo Rodriguez. Som vanligt har ett par-tre av spelarna kostat runt tre-fyra miljoner kronor.

I truppen fanns sedan tidigare Alexander Gerndt, Jonathan Sabbatini (krigare från Uruguay som gör sin åttonde säsong i laget), gamla mittbackarna Mijat Maric och Fulvio Sulmoni som kommer från en supersäsong, taktiskt fina och flexibla ex-Serie A-spelaren Fabio Daprela, och stora 23-åriga målvakten Noam Baumann, som var ett kritiserat köp men som har vuxit och vuxit.

Det är dessutom en klubb som har samarbete med Juventus. I somras värvade Juventus två spelare från Lugano för totalt knappt 30 miljoner kronor (suspekt högt pris?), och tog även lagets sportchef till sin egen ungdomsverksamhet.

Genom åren har Lugano värvat spelare med Juventuskoppling, som Paulo Dybalas släkting Lautaro Dybala, och värvat spelare direkt från Juventus som Younes Bnou Marzouk (utlånad till Dalkurd förra året), Roman Macek, och Cendrim Kameraj.

Är det här totalt sett ett lag som är bättre än MFF? Nej. Ett lag som är lika bra som MFF? Nej. Ett lag som, på rätt dag, kan störa MFF? Troligen.

Men vi vet ännu inte exakt vilket Lugano som MFF får möta. Vem är då ägaren, vem är då tränaren, och är Carlinhos kvar?

@jonas_hansson