Jod

Måndag 1 januari kl 19:20 2007
Ett nytt år kan också börja så här:
Efter sittning från 22-tiden o först med hjälp av Lidberg via Elvan o V…vidare till Solidaritet (max 10 minuter) o White Room me Japan o Lillebror Filip…oceaner av champagne…knoppade sen inne i stan hos polare o när jag efter alldeles för få timmar sömn o alldeles för lite alkoholfri vätska i kroppen stegade ut på St Eriksplan vid 13-tiden hade jag de rätt svåra svart-vita gangsterskorna från Sand, helsvart supéklädsel o päls…päls!…det var runt 14 plusgrader o där kom jag i päls o festkläder o det kunde lika gärna ha varit skrivit i pannan med stora lila bokstäver o jag hade verkligen hoppats på tomma gator o en skön promenad i frisk luft, men hela jävla stan var full med hurtigt flanerande barnfamiljer men inte en enda taxibil o jag borrade ner blicken i trottoaren o tog mig framåt i rask takt med champagneångesten studsande likt en flipperkula från den ena tinningen till den andra….o det är vid just exakt sådana tillfällen som man verkligen älskar att bli igenkänd på stan.
Jodå, varmt välkommen sköna 2007.
Jag traskade i snålblåsten via St Eriksbron, Fridhemsplan hela vägen förbi Thorildsplan, Fredhäll o över hela jättelika Tranebergsbron, in under Alviks Strand innan jag landade i Apple Bay efter ett kortare stopp för inhandling av kvällisar o en 150 grams hamburgare med bröd som hade gjort Arbogabonden stolt.
Mår nu efter omständigheterna väl men har lovat mig själv att aldrig mer gå i rätt svåra svart-vita gansterskor från Sand över Tranebergsbron i januari.
***
Marko hade alkoholfri afton eftersom medicinen mot den brutna foten inte tillät intag.
Han såg inte helt bekväm ut.
Men han hade förstås haft den goda smaken o köpt en likadan vansinnig DG-kavaj som jag hade valt för kvällen.
Nu är det andra gången jag träffar någon på tillställning med just den där kavajen.
Senast var det Christer Björkman på Kristallen o det var väl OK, gayfolket har god smak i klädsvängen…men en finne?
***
Jag har ännu inte förstått varför varenda människa i Stockholm hade valt att gå ut o promenera på Stockholms gator o torg just idag?
***
Det finns trots allt få ögonblick som kan vara så varmt rofyllda som att eftermiddags-somna i soffan framför en en engelsk ligamatch.
Gav mig sköna flashbacks till Leif Larsson-referat nån snöig februarilördag 1987.
Vackert så.
Men nu är det nya tider, då kan man aldrig grotta ned sig i det som en gång har varit.
Det var nämligen aldrig bättre förr.
Det var annorlunda.