Därför skrek Zlatan EKWALL på träningen

Jag drack varm Toblerone till kaffet i morse.
Det är sant…jag valde länge mellan mörk eller vit Toblerone som fanns i sådana där behållare med kran som man brukar ha te i.
Det fick bli den mörka o I want to tell you my side of the case; det var ohyggligt äckligt…den söta smaken, klibbet o hela konsistensen.
"It is hot chocolate", sa frukostvärdinnan.
Jo, så kan man också se det.
***
Zlatan var magnifik på den regnvåta mattan under träningen här i eftermiddags, distinkt i både steg o skott, såg hur fräsch ut som helst…håller bara knät lovar det väldigt gott.
På spralligt humör, dessutom.
Mitt under träningen skrek han ut mot mig som stod vid sidan av: "Ekwall!" o så gjorde han den där walking head-gesten med två fingrar under hakan som Bojan lärt honom o som han älskar att håna mig med – med det bredaste av leenden på läpparna.
***
Maestro o jag talades vid en stund efteråt o vi kom överens om att schweizarna kan skrälla, men att de är känsliga för skador.
Just Maestro är för övrigt det mest stilrena vi har på plan, alltid rak i ryggen o ALLTID strumporna stramt uppe, perfekt nedvikna strax under knät…tänk på det me Maestros strumpor, de sitter som ett par stay ups under knät, alltid!
***
Ljungberg lyckades glida snyggt runt frågan från en utländsk journalist om Zlatan var den viktigaste spelaren i laget.
Det slutade med något om att "…but we have other strikers that are really good players…"
***
Luganos fotbollslag har inte spelat i högsta divisionen på flera år nu o senast slutade det med katastrof, fick vi berättat idag på ståplats.
Klubben gick i kånken o presidenten tog livet av sig.
Hockeyn däremot…med John Slettvoll som tränare…är ständigt bland Schweiz allra bästa.
***
Bäst under vår direktsändning på fotbollskanalen.se från presskonferensen var när en schweizare helt abrupt tryckte sig in mellan mig o Långe Lundh – mitt under sändningen, ofattbart att han missade att vi sände eftersom vi stod en meter från kameran.
"I am sorry, we are live here", sa jag.
"Oupps", sa schweizaren o dök som en fisk ner under vårt bord.
Gå in o se presskonferensen på slutet så hittar ni episoden.
***
Elmander tycker nog inte att allting är så kul som läget är.
***
Inte en enda journalist från vare sig Ryssland, Spanien eller Grekland på plats under Sverige-träningen idag.
Antingen är vi iskalla.
Eller så ligger Lugano lite för långt bort från allt o alla.
***
Det blir alltid stor humor när någon försöker göra en situation större o farligare än den är.
Det studsade omkring ett oändligt antal män i mörka kostymer me saker instuckna i örat utanför Villa Sassa (svenskarnas hotell)innan laget skulle anlända…det var avspärrat med stora grindar som skulle avskilja folket o fansen från bussen o väldigt långt från ingången, poliser överallt o jag vet inte vad.
Det fanns två TV-kameror o två pressfotografer på gatan utanför o till slut kom det tre tonårskillar som gick förbi o undrade vad som var på gång, så de stannade en stund…thats it.
Ändå en bevakning som hade fått Condoleezza Rice att rodna av avund.
Det är stort, men inte såååååå stort alla gånger.
***
Det är glamour i mediavärlden när mediacentret vid arenan stängs av för "säkerhetskontroll" o Soffan, Maudan, Wern får jobba i duggregn vid vårt studiobord på en parkeringsplats o Långe Lundh sitter o skriver dubbelvikt i baksätet på vår hyrbils-Audi.
***
Inte nog med att vi bara fått en kostym med oss att jobba i under en månad (o de börjar redan tappa form efter lite duggregn) o inte nog med att det är lite busschaufförskänsla över dom: Securitas i Lugano har nästan exakt likadana blå!
När jag o Långe Lundh vandrade till en direktare vid Luganosjön i kväll glodde folk på oss längs uteserveringarna o kände sig genast lite säkrare.
***
För övrigt är Lugano sagolikt.