Idag gjorde Ryssland som Sverige

Familjeägda Toppharm Apotheke Gellert någonstans i ett vanligt bostadsområde någon kilometer bort från St Jakob Park hade öppet efter midnatt.
De sålde olika wurstar från en grill, en del öl från ett vanligt kylskåp o gjorde sig säkert en liten extrahacka som vi sett så många andra schweizare göra längs Basels gator i egna försäljningsstånd.
De hade ställt upp två bord o på kanten av det ena en mini-TV vars antennsladd var förlängd från balkongen på första våningen.
Jag o Långe Lundh hade gått vilse utanför det ointagliga fort som en EM-arena är under en matchdag.
Vi slog oss ned, tog ett par korvar med stark senap o "det vita giftet" (Långe Lundhs benämning på vitt bröd).
Vi hade gått o gått o visste inte om vi var i Schweiz, Frankrike eller Tyskland.
Säg så här: Lost!
Vi bad apotekets ägarinna ringa en taxi o hon försökte i en halvtimme utan lycka; inga svar.
"Jag kan köra er til hotellet, inga problem, det är inte långt".
Det var överväldigande.
Jag har aldrig sett en så liten bil…o då kör jag ändå miljöbil själv…vi lyckades veckla ihop Lundh i baksätet o på vägen till hotellet berättade hon att man fick söka tillstånd till extraförsäljning o det var inga problem, att alla hade varit så trevliga o att på måndag morgon väntade ett klientel som inte direkt var detsamma som korvätande fotbollsfans, det var det som var tjusningen.
Det var inte alls en kort bit till vårt hotell, det var snarare ganska långt.
Hon vägrade ta betalt, hon gjorde det för att alltid var en glädje för henne att träffa o försöka hjälpa andra människor.
Det är i stunder som denna som jag trots allt känner ett visst hopp för mänskligheten i den här världen.
***
Det går inte att hämta sig från Rysslands makalösa anfallsuppvisning i går kväll:
Attack, attack, en Rysslandsattack!
***
Ryssarna kör för övrigt en Sverige idag: gör nada.
De spelare jag mött på hotellet idag ser ut att ha kört Nyhetsmorgon i ett par veckor.
Helt utslagna o i avsaknad av rejält med sömn, men efter den genomköraren o en lååång natt…jag förstår dem.
***
Tvåorna vidare i störst utsträckning är såklart det klassiska att du inte ska vara som bäst den 7 juni, utan två veckor senare.
Men kanske säger det också att det alltid finns en fara att vila ett helt lag i betydelselösa matcher.
Ibland får jag en känsla av att det får motsatt effekt, spelarna som vilat tappar stuns i steget, har svårare att komma igång.
Se Portugal o Holland som färska exempel.
***
Sky Sports Premier League-kommentator nr 1, Martin Taylor, sa också igår:
"I know Hiddink very well, but here is one question I have never asked him yet…why are you bringing the same doctors everywhere you have been…"
Hmmm.
***
Bladet skickade tolvtusen pers till EM i år, inte minst reportrar o en hel drös krönikörer.
Anrell fick stanna hemma, skriva om dopade skidnissar, titta på TV o sitta i en sportpanel på morgonen i Fyran med andra som tittat på TV.
Jag förstår att han är bitter.
***
Basel är förstås mycket mera fotboll än Lugano.
Men också, tyvärr, en hel del Vattenfestival.
Öltält o Baja-Major har alltid varit för mycket white trash för min smak.
Och hur jag än gör kan jag inte för mitt liv förstå varför man som holländare drar till Basel utan biljett för att se matchen bland tusentals aspackade via en storbildsskärm på ett torg.
Varför inte se det på en storbildsskärm i Holland istället? Whats the difference?
Sådant är jag för trög för att riktigt greppa.
***
"Tror du Ryssland vågar anfalla?"
"I wish’em good luck..!"
Som Marco van Basten har fått tugga i sig det svaret.
***
Folk simmar i Rhen som "de gjorde förr i tiden" i sjöar, floder o sånt.
Värmen var tryckande i dag o längs floden slängde folk paltorna o hoppade i.
Lite coolt att se mitt i stan, även om jag inte vet hur rent vattnet är…de runtomkring fimpade inte sina cigg i askfat, om vi säger så.
Tur ändå att vi är i Schweiz, hade vi varit en kvart bort över gränsen till Tyskland så hade det stått ett gäng vakter o tvingat upp varenda jävel som hade haft fräckheten att hoppa i vattnet med annat än tajta Speedo-shorts.
Dagens bild
Den här är inte så mycket dagens, tagen i Salzburg när Sverige slog Grekland. Jag satt nere vid svenska bänken o framför mig en sån där funktionär som hela tiden sitter på en pall, vänder ryggen åt matchen o tittar på publiken.
Han hette Jurgen Krupp o jag frågade hur han kunde låta bli att vända sig om, eftersom jag kände att det måste vara en bedrift att hela tiden koncentrera sig på publiken o inte för en sekund på matchen.
Han påpekade att han inte var så förtjust i fotboll, att det var ganska bra betalt (han behövde ett extraknäck) o att man fick behålla Adidas-skorna.
Ja, men då så.