Sånt är livet

Hemifrån messas det om jordbävningar, mörker o kyla.
Och om det där lilla julbordet på Råsunda när januariturnén ska släppas o tanken är att det vara gemensamt o fint, men ändå sitter alla för sig; journalister i ett hörn, förbundsfolket i ett annat…inte riktigt, men nästan, var värre för något år sen o U21-Lennartsson pratar gärna med alla, även oss i packet.
Själv är jag mest lite irriterad…ja, näst intill upprörd…över att passionsfrukterna var slut när jag kom ned till frukosten i morse.
Tvingades ta en extra mango istället.
Annars har jag det ganska bra.
***
Finns det något som intresserar mig mer än annat från hemmafronten är det skälet till att Daniel Nannskog INTE kommer med i januaritruppen, OM det nu blir så.
Frö gammal? För bra? För ointressant? Eller rent av för frispråkig?
För OM han inte kommer med så måste det finnas ett skäl som man gärna vill veta.
***
Jag har varit med om 4,7 på Richterskalan en gång.
I Limassol på Cypern.
Sängen stod o skakade o jag trodde att jag fått nån sorts bakfyllenoja…80-talet, those were the days.
Jag förstår om folk tyckte det var obehagligt i morse.