Tour de V. Karup - tuffare än du tror

Den som säger att Skåne är platt har aldrig satt sig på en 24-växlad och trampat Båstad-Västra Karup, via Italienska vägen och Boarp; vilken mardröm.
"Berget" upp till Boarp ville aldrig ta slut och när jag var nere på ettans växel så kändes det mest som om jag stod helt stilla och trampade i luften som en fucking gnu.
Men jag ville verkligen "se" Västra Karup, byn som har ett division 4-lag i Olympics serie, och jag slet mig vidare för att sen svänga vänster förbi golfbanorna och ännu fler mördande backar – i motvind.
Motiverades då mest av att jag ändå skulle vända, känna vinden i ryggen och rulla snyggt ned till Båstad downtown igen.
Väl i Västra Karup försökte jag hitta en idrottsplats…herregud det är en by med kossor runt knutarna, ett ålderdomshem, en liten Ica och alltså ett divison 4-lag…men hittade aldrig och vände likt en Tommy Prim för att avrunda bergspriset med en enkel resa hem i gul ledartröja.
Jodå, tjenare: självklart började det spöregna.
En himmel öppnade sig på vid gavel och jag fick fisa nedför Italienska vägen med stenhårda regndroppar i ansiktet som gav noll sikt, bilar som skyfflade vatten över min cykel och helt skräckslagen över att köra omkull på glashal asfalt.
Så mycket till vacker och skön hemresa blev det.
Dyngsur har jag nu kommit hem, fullständigt utsliten och med ben som skakar likt spagetti.
Men jag hade rätt svåra cykelkläder, det hade jag.
Shit the same.
Nu ska jag göra som Hegerfors cyklister; lägga mig någonstans och byta ut lite kroppsdelar.