Mitt stora El Clasico-minne: Laudrups återkomst!

Mitt första El Clasico “på riktigt” var speciellt.

Det var kvällen när Michael Laudrup kom tillbaka till Camp Nou som en Galactico.

Laudrup…som alltid varit någon sorts fotbollshjälte i min värld, jag älskade det kattlika steget, den blicken, ödmjukheten, språket, finessen…välkomnades mest bara som något som börjar på p.

Och slutar på uta.

Det var sådär, helt ärligt.

Hattet lyste i allas ögon och matchen i sig kändes ointressant för de upp emot 100.000 som gick in på arenan på den tiden.

Alla ville bara visa sin avsky för Laudrup.

Färre ville glädjas åt Barcelonas seger, jag tror det blev 3-0 och att Kluivert gjorde två mål.

Men det var också någon sorts kvitto på hur mycket den här matchen betyder som inte har så mycket med fotboll att göra…och det är i sig fascinerande att få ha upplevt.

PS: Jag ska än en gång ta tillfället i akt och tacka Thomas Svensson, då handbollsmålvakt i FC Barcelona, som fixade biljetterna till mig och fotograf Sterner samma kväll som matchen skulle spelas.