Har sakta men säkert börjat smyga in semesterkoma (det brukar ta ett par-tre veckor), somnat som ett barn i solstol, inte funderat så mycket på vad jag MÅSTE göra, kopplat bort, kopplat av.
(Jag hade förstås ett kortare jobbsamtal med Fågelskådaren i samma solstol i eftermiddags, men va fan…det var ju rätt kort och lite jobb måste man alltid tänka).
Det blir perfekt med ytterligare några dagar där kropp och hjärna bara flyter omkring i nuet.
På menyn torsdag…då det vankas regn…står Zgander i Helsingborg, en lunch med fullständigt galen helsingborgare och till slut enklare bjudning på altanen; Bosse Båstad med familj på besök.
Snart når jag den totala avslappningen och då är det dags att börja jobba igen, du får aldrig bli förslappad…lite som Långe Lundhs nomadstrategi; aldrig stanna upp, aldrig stelna till, inte bli för svag i köttet.
***
Tittar du rakt av på AIK:s och Rosenborgs laguppställningar så skiljer det mil, därför är inte 0-1 på Råsunda en sensation.
Nu stod AIK:s hopp till Jonas Thern-fyndet Bangura…en kille som plockats in från IFK Värnamo i division 2.
Uppenbarligen var Bangura AIK:s bäste spelare och det är förstås lite kul och charmigt, men det säger också en hel del, gör det inte det?
Än en gång; eftersom allsvenska mästarlag nästan alltid “förstörs” så är det aldrig så mycket till mästarlag som får kvala till Champions.
Det hinner hända för mycket på åtta månader, inte nödvändigtvis som med AIK…där tog det ett halvår och sen hade vi ett lag som känns ungefär tio gånger sämre…men ändå tillräckligt.
Det enda lag på senare år som lyckats behålla sin trupp till Champions-kvalet var väl Kalmar och de kändes också som ett lag som kunde fixat det (åkte oturligt mot Debrecen, som gick hela vägen). Även Elfsborg kändes hyggligt intakta inför kvalet för nåt år sen, men det gäller att ha lite flyt i lottningen också och Elfsborg fick Valencia.
Det hade varit en helt annan sak om vi haft ekonomisk kraft i klubbarna och landet för att behålla spelare ELLER spela höst/vår; då hade det bara varit två månader mellan guldfest och Champions League-kval.
***
Det känns jävligt trist att en så god arbetskamrat och människa som Lasse Bengtsson ska sluta på Fyran.
Han är en mästare i sitt slag och en yrkeskollega att alltid se upp till.
Dessutom ödmnuk och alltid en man med de godaste av råd.
***
Jag vet inte riktigt vad AIK-Millers grej är, men det känns inte som om det stavas harmoni.
Nu får Flavio skit för att han inte pratar engelska, men brassen pratar ju inte svenska heller och ändå lyckades han “förstå” vad Micke Stahre ville och ledde AIK till ett SM-guld.
När Miller ursäktar sig med att han inte pratar spanska känns det rätt respektlöst; brassar pratar portugisiska (även om många förstår spanska).
***
Trots att Johan Edlund godkänns stå och jobba i kortbyxor så gillar jag Late Night Barcelona.
Roligt, initierat, laidback.
(Vanligtvis borde korta byxor endast godkännas i samband med reportage om gammal hederlig äppelknyckning. Annars icke! Nu känns det lite som Anderssonskans Kalle i rutan.)
***
Iskallt att Eggen släppte sin startelva dagen före match.
Men när han påpekade att en del unga journalister tror att det handlar om “secret service” så har han fel; det är väl snarare de flesta tränare som tycker så i det sammanhanget.
AIK-Miller sa, i samma ärende, att Sir Alex och Wenger aldrig släpper någon startelva.
Well, i stort sett ingen tränare i hela världen gör väl det.
Men jag får en känsla av att Miller gärna vill att vi ska jämföra honom med Sir Alex.
Han är inte riktigt där, om vi säger så.
***
Ett Argentina utan Diego Maradona blir inte riktigt samma Argentina.
***
Du kan tycka vad du vill om att Wanderson flyttar till Saudi.
Men han är mer än nöjd och sannolikt räddade det Gais och deras ekonomi…och då spelar det ingen roll var gör affärer.
Cashen måste in.
Skitsamma om de kommer från Holland, Norge, Saudi eller Ungern.
***
Landslagets nytillskott, sjukgymnasten Richard Dahan, var en gång i tiden en rätt stabil och spelskicklig mittback.
Och han måste vara en av få som nu får “landskamper” i både handboll (han var med under Bengas tid) och fotboll.
Farsan heter förresten Jack, stor profil i den malmötiska ultimafotbollen.
Det här har ju inte med saken att göra, men ändå:
Jack var en bra spelare, även långt upp i åldern…men han erkände sällan ett fel.
När Jack och jag spelade ihop i nån division 5-match eller nåt så slog han en hörna (han tog allt annat också; frisparkar, straffar, inkast, avspark, inspark…) bakom motståndarmålet.
När vi var på väg att ifrågasätta den usla hörnan så ställde han sig bredbent, gestikulerade och skrek ursinnigt till oss:
“Men va fan…ni måste ju röra på er därinne!”
***
Bologna känns som perfekt för Ekdal.
***
Det är nya tider när du blir europamästare på 100 meter, är smal som en rabarber och kritvit.
***
Snart är det augusti.
Vi får försöka leva med det.
Och hoppas lite på våra svenska lag i Europa League…inget av dom är bland de tre första i allsvenskan just nu.
Men med lite rörelse i straffområdet kan det kanske lösa sig.