Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Idag tog vi död på en myt

Jag pysslar inte med musik, men först lurade Mårten iväg mig på Axis of Awesome, igår valde jag självmant att se Niklas Strömstedts “30 år av kärlek” på Boulevardteatern Bakom Muren och nu funderar jag skarpt på en favorit som Tom Jones, på Tyrol 21 november.

Eftersom jag inte kan musik och inte har någon större anledning att behöva vara särskilt präktigt bajsnödig i ämnet så står jag för att jag verkligen uppskattade Strömstedts behagliga konsert…med två allkonstnärer som den bedårande Marika Willstedt och slagverksvirtousen Mats Persson, bägge tungt mångfacetterade.

Right up my alley, som Långe Lundh, hade uttryckt det.

Jag förstår så pass mycket att de som pysslar med musik lite mer av vad jag gör lätt kan uppröras och bli lite som folk som håller på olika lag.

Idag sprang jag på filmkritikern Ronny Svensson på Fyran, han viftade med en tidningsartikel som sågade Håkan Hellström och påpekade upphetsat att han och Monsieur Mont ingick i nån sorts “hur-orkar-man-lyssna-på-Håkan-Hellström”-klubb och så frågade han mig vad jag tyckte.

Jag tyckte ingenting.

Jag har nog bara hört två låtar med Håkan Hellström och tycker väl mest att han inte direkt bygger sin karriär kring sångrösten typ hela Amanda Jensen-grejen, men vad vet jag om musik (och Niklas S är ju inte direkt Tompa Jones)

Folk får väl tycka om vad de vill; Hellström eller Strömstedt, falukorv eller bruna bönor, Liverpool eller Arsenal, Bakom Muren eller Östermalm, Pops eller Peppe.

Jag har svårt att bli upprörd.

Framförallt över musik.

***

Varför har de ens möten i Guldbollen-juryn?

Nu vet jag.

De får gå på middag.

Snacka om att äta och dricka mer än det behöver pratas.

(Annat än de telefonkonferenser vi hade i galajuryn).

***

Idag spelade vi in helgens (TV4Sport, lördag kl 20) Ekwall vs Lundh med killen som nominerats som “Årets försvarare”, “Årets allsvenska spelare” och som ledde Malmö FF till SM-guld: Daniel Andersson.

Han kom i jeansskjorta och backslick (vi spelar in på Östermalm, fungerar perfekt), gjorde ett väldigt klokt och sympatiskt intryck.

Dessutom hade Daniel väldigt mycket vettigt och intressant att berätta.

Bland annat tog vi upp den gången han blev vansinnig på mig och dessutom dödades en myt som odlats i samband med Ljungberg-Mellberg-fighten i Miyazaki 2002.

***

…å andra sidan ser jag att Bladets Erik Niva anser att Johan Elmander efter säsongen 2010 är en av hans fem kandidater till Guldbollen.

***

Det känns väldigt stort att Johan Cruyff besöker Fotbollsgalan.

Av de fotbollsspelare jag upplevt…och jag hann se Pelé i slutet av hans karriär…så är han av de allra största, även om det aldrig går att jämför generationer.

Cruyff hade elegansen, den mästerliga tekniken (vem har stått och nöt på Cruyff-finten), smartness, ett rörelsemönster likt en gazells över planen och förmågan att leva upp till sitt rykte.

Samt ett ego som fotbollsvärlden sällan sett.

Det gjorde honom också till en framgångsrik tränare, inte minst i Barcelona.

Det är han, Maradona, Pelé och Zidane i mina ögon.

***

…om Daniel hade tagit med sig bucklan till studion så hade jag plockat fram bilnyckeln och ristat in “Kung Hulda” på insidan.

***

Sprang på Hasan Cetinkaya i Sturegallerian, han gled omkring i svårt lapfodral från Louis Vuitton, såg ut att må bra och bad mig hälsa till Lundh.

***

När jag påpekade att jag hade svårt att se Mona Sahlin som ny statsminister fick jag skit av en och annan vänstermänniska.

Nu vill inte ens sossarna ha kvar Sahlin som sin ledare.

Det svänger snabbt.

Tänk om det blir Boda som tar över? Hur ska han då hinna med TV-lagets matcher i sommar? Och hur skulle det se ut; jag tror inte att Boda är sosse på riktigt.

***

Tänk att gamla anrika Örgryte IS, som alltid varit socitetsklubben i stan, kan gå i konken vilken dag som helst.

***

Än en gång: Andreas Alm!

Bygg något nytt med en tränare för framtiden istället för att släcka bränder med panikvärvingar som Uhrin, Money och Miller.

***

Jag blickar fram emot några galna dagar som har både det ena och det andra.

Musik, bland annat, faktiskt.

Publicerad 2010-11-11 kl 23:47
Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons