Det ligger en rätt tät vinterdimma längs E6:an mellan Malmö och Göteborg, när Huligan-Mange styr oss med fast hand mot nya mål men vi ser förstås ljuset igen.
Vi svävar på ruset från festen i Scandinavium i denna VM-turnering där vi har fått åka hiss i expressfart mellan himmel och helvete.
Fullsatta handbollsmatcher ger ju nästan alltid en kuliss som är oslagbar, minns EM-finalen i Globen; jämn och betydelsefull handboll är idealisk i publiksynpunkt eftersom varenda anfall får ett avgörande avslut och det är många anfall.
Och alla känns alltid “helt avgörande”.
Jag brukar säga att det är lite som höjdhoppsdramatik…anfallen kan likans vid en höjdhoppare som står inför en ribba och alla ställer sig frågan; ska det gå eller inte?
Många hopp blir det och det skapar en rätt oslagbar dynamik.
Sen är det ju…vid sidan av gurkburkar, spärrar, växlar, tandläkarräddningar, övergångar och tellefel…rätt enkelt för alla att förstå – bollen ska kastas i mål.
***
Tänk att Botswanas fotbollslandslag satte tittarrekord i TV11.
***
…sen måste det förstås vara jämna handbollsmatcher för att fånga känslan.
Ojämna handbollsmatcher är lite som att se målarfärg torka.
***
…och tänk att Roger Blomqvist aldrig fattade att det var ironi när jag twittrade om att Botswana satt tittarrekord i TV11.
Humor.
***
Mitt rum på Elite-hotellet i Götlaborg fick duga, även om jag aldrig fick det svarta nyckelkortet som jag såg att Ulf Lundell hade.
Eftersom jag under denna resa ingår i cirkussällskap och alla ska bo tillsammans så blir det INTE Mäster Johan i Malmö, inkvartering sker på Elite-hotellet vid Gustav Adolfs Torg.
Det kommer också kännas konstigt, jag har inte bott på annat hotell än Mäster Johan i Malmö på typ 10 år.
Ska bli intressant att se vad Elite Plaza har att erbjuda.
I Borås…på något som jag inte visste fanns, men som heter Badhotellet…hade mitt rum varit givet:
***
Jose Mourinho, ständigt Jose Mourinho.
Känner han månne att Real inte är tillräckligt starkt att rubba Barcelona och att han inte kan göra något åt det, hur mycket trollkarl han må vara?
***
Genom åren har det blivit så att när Dalibor Doder kommer ut från anfallsbyte så har vi ögonkontakt, i alla fall när Dado har gjort något bra.
Han kommer ut sprängfylld av glädjeadrenalin och tittar åt mitt håll.
Jag har ju ett uppdrag att sköta…hyggligt objektivt, även om det går att vara lite “hejaklack” i landslagssammanhang…så jag kan inte direkt knyta några nävar och känner mig mer som en lugn farbror som nickar förstående och på sin höjd bjuder på en enklare uppskattande gest.
Men eftersom jag och Doder är uppväxta på samma gata, så förstår han återhållsamheten.
I Malmö ska du fantamaj inte tro att du e nåt.
***
Kan Sydafrikas U23-landslag bräcka Botswanas tittarrekord i TV11, imorgon kl
***
Tänk att du numera kan betta på vad fan som helst.
Lite tur att det inte rör sig om “tittarsiffrorna” på Bladets nätsida, då hade det varit chanslöst.
***
Perlskog läste av årets look-a-like: Slovakiens kantstjärna Stravinsky och Myto Max G.
***
Den på Getingen som slog till med rubriken “Batre kan du, David” till en recension om David Batras stand up-show kanske ska tänka på om inte han/hon kan just exakt det: bättre, alltså.
***
Argentinas glädje!
***
På förekommen anledning och eftersom frågar poppar upp vareviga år: Nej, jag och Bygglovs-Mia är INTE släkt.
***
Det känns, minst sagt, lite slöseri med resurser att sätta en begåvning som Adam Alsing på halvtöntigt bilförarprogram och på söndersponsrat Förkväll.
Och ännu jävligare att han är på väg till TV3, av alla.
Han är en god vän, men det hade jag tyckt ändå.
***
När vi nu rullar förbi flacka skånska slätter så skiner solen skarpt och det ser behagligt grönt ut bortom nejder kring Glumslövs backar.
Jag trodde hela landet låg inbäddat i snö.
Men här kan jag faktiskt skönja en glimt av en vår i annalkande.
Redan!
Måste vara vara den där globala uppvärmningen.