Varför sviker svensken europaspelet?

Och det har man lärt sig genom åren på flygplatser, att de kan ha koll på det mesta som är relativt avancerat – men räkna kan vara svårt.

Vi fick därför gå av planet, radas upp under ena vingen för att sedan gå fram och peka på vår väska, prickas av och gå in i flygmaskinen igen.

Det var lite som i en Monty Python-sketch men på något vis räknades det rätt, väska för väska, passagerare för passagerare.

Och när jag lade ut en bild från föreställningen på Twitter var responsen stor och i stort sett alla menade att mannen i grönt var den skyldige, vet inte riktigt varför?

***

Tänk att vi skriker efter svenska lag i Europa år efter år efter år, men när Malmö FF spelar en helt avgörande match till Champions League så kommer det 15.000. En jippomatch, däremot, såldes ut på en kvart.

Och när Helsingborg ikväll tar sig an Standard Liege i ett avgörande och med ett resultat som inte känns “omöjligt”…då har det sålts cirka 4000 biljetter.

Det brukar komma det dubbla till Olympia för att se Syrianska och Kalmar FF i den allsvenska lunken.

Jag vet inte vad det egentligen säger, men kanske säger det att allsvenskan ändå är så djupt rotad och kanske mer intressant för gemene man än många vill göra gällande.

Ingen högre status, nej. Kvalitativt usel i jämförelse, ja. Men tillräckligt mycket annat för att det ska bli attraktivt nog uppenbarligen.

***

FC Köpenhamn till Europa League och jag tror väldigt många i Malmö gärna ser köpenhamnarna i samma grupp.

***

Di Natale var långa stunder fantastisk mot Arsenal, men det var också hans straffmiss som gjorde att Udinese gick ned sig till slut.

Typiskt, är det inte alltid de stora stjärnorna som missar?

Bättre när en högerback eller något får slå straffarna.

Som Stickan Fredriksson i Blåvitt på 80-talet. Torbjörn, Danne Corneliusson, Tommy Holmgren, Glenn Strömberg, Hysén och ett gäng andra fanns att tillgå – men det var alltid Fredriksson som slog straffarna.

Och det känns som att han alltid satte dom stolpe in.

***

Visst tusan är det upplagt för dramatik på Olympia?

***

Starkt någonstans av Cagliari att gå in och köpa Sebastian Eriksson trots den där knäskadan, ett bevis på att de tror på sitt köp. Minst sagt.

***

Intressant och skakande intervju med Balco-mannen…han som låg bakom kontinuerlig doping av en rad världsstjärnor i friidrott…av Keijo Liimatainen i Bladet idag.

***

Snacket om publik på europamatcher känner vi igen, det har vi varje år.

Men nu är det ju rätt avgörande matcher vi talar om.

***

Det var Viasatsa-kommentator, han som kallas “Dubbelpizzan”, under Rubin-Lyon som basunerade ut att Kim Källström flyllde 30 år igår.

Jag svalde det och många med mig under kvällen.

Kim är 29, men det känns ändå som om tiden har gått rätt fort.

Det var inte så längesen jag såg honom som ung spoling i Häckens A-lag.

Känns det som.

***

Standard får in lagkaptenen (med det svårt klingande namnet) Jelle van Damme samt vanligtvis ordinarie Yoni Buyens, bägge var avstängda senast.

Däremot har inte Noacho Gonzalez hunnit bli frisk och 1-0-matchens målskytt, Tchité, är också borta med skadebekymmer.

Ryktena säger att HIF kör Simon Thern från start som forward med Rasmus Jönsson som kanstspringare, vilket känns spännande.

***

Det fick bli både lunch och kaffe med en fullständigt galen helsingborgare som uppladdning, du hinner inte direkt tröttna då om vi säger så.

En snabbsväng in till Zgander såklart men också till butiken mittemot, Henses, där Jocke Persson stod bakom disken…just den Jocke, ja.

Idag framgångsrik tränare i Ängelholm, på väg mot allsvenskan.

“Coachar du i svid”, frågade jag.

“Nej, jeans och kavaj. I år. Nästa får vi se…då kanske man får byta upp sig”.

Och då kanske han inte direkt har tid att vara klädförsäljare, även om det har sin charm.