Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Nej, 0-0 efter en timme mot sanmariner kan aldrig vara "ganska bra"

Det var inte direkt så att sanmarinerna (jag vill hela tiden skriva “samarinerna”) gick man ur berget för att se EM-kval men de som kom och såg sina arbetskamrater (rörfirmorna, budbilsfirmorna, caféerna, bagerierna eller vad det kan vara) och sina släktingar spela mot Zlatan, de var åtminstone ganska roade.

Efter en dryg timme började nog även dessa luttrade fotbollsfans tro på Miraklet men ett långskott från “han, den där killen som spelar i Lyon” förstörde deras drömmar och sen var det lite som att alla visste att det skulle gå som det brukar gå; rätt mycket åt helvete.

Sanmarineras uppdämda och synbara förhoppningar och de lätt ångestdämpade vrålen som lätt hördes nerifrån Erik Hamréns bänk, någon vansinnig räddning från San Marinos målvakt…det var då jag kände – och det ska villigt erkännas – att TÄNK OM! Tänk fuckingom. OM!

Tänk om det inte löser sig, tänk om vi inte fick in det där målet som man vet öppnar alla dammluckor.

Och det är klart, sitter du och tänker så efter en timmes spel mot världens sämst rankade fotbollslandslag – då kan det fan inte ha varit särskilt bra, hur många målchanser som än har skapats.

5-0 är 5-0 är 5-0 är tre poäng, fine.

Men räck gärna upp en hand…eller skicka ett pressmeddelande…alla ni som tyckte att det var bra nog innan Kim sköt sanmarinerna i sank?

(Alla landslagsmän som läser detta kan ta ned händerna nu)

***

Jag skrev i en krönika i Getingen i lördags att rätt mycket kan se bättre ut när vi räknar tabeller efter tisdagens matcher.

Så blev det också.

Ganska många resultat gick Sveriges väg och nu “räcker det” att vi vinner de bägge återstående matcherna så är vi i slutspelet.

Jag tror dessutom att det är möjligt, det kan hända väldigt mycket med spelare i landslaget på en månad (och det får vi väl hoppas också).

Vi behöver få upp fart, timing och touch på några av våra nyckelspelare. Vi behöver få tillbaka Olof Mellberg. Allt det där kommer nog efter några ligamatcher i kroppen.

Och jag tror fortfarande att Holland kommer till Råsunda med en EM-plats helt klar (de möter Moldavien hemma) och med rätt många spelare mitt uppe i viktiga klubblagsfighter som inte gärna vill döda för att spela mot Sverige i en betydelselös match.

Det behöver inte betyda att de har ett “dåligt” lag…för det har de aldrig…men viljan att vinna kan inte vara överväldigande.

Men först Finland. Det kan bli tillräckligt jobbigt.

***

Den här gången går det inte att skylla allt på en vänsterback.

***
Det går inte att bara skylla på  “missade målchanser” eftersom det ingår i liksom i hela paketet, det går ut på att göra mål – även om jag inte är dummare än att jag förstår att 1-0 efter en kvart ger oss en helt annan match.

Jag stördes mer av attityden hos spelarna.

Jag ville se ett svenskt landslag som hungriga revanschsugna vargar efter förlusten mot Ungern, jag ville se ett lag äta upp de stackars sanmarinerna…rankat SIST i världen.

Jag fick gåfotboll.

Och lycka-till-fotboll.

Jag såg en provocerande nonchalans hos Ola Toivonen (ska man inte visa lite mer aggresivitet när man vill VISA efter petningen senast?), jag fick en Zlatan utan timing och touch, en världsstjärna som spred passningar och som drog två frisparkar i bra läge lågt och mitt i muren.

Landslagskaptenen visade dock prov på vilja och FÖRSÖKTE.

Backar missbedömde passningar, mittfältare försökte mest genom en blå mur i mitten, kantspelare kom aldrig runt och allt gick ett tempo som kändes behagligt även i de Serie C2-ligorna som San Marinos killar huserar.

Det är klart att folk blir förbannade framför TV:n då.

Det är klart att de och vi måste kunna kräva mer.

Så när i stort sett varenda spelare menar att de gjorde en “ganska bra” första halvlek så känns det bara Bagdad-Bob. Jag utgår från att man upplever det oerhört annorlunda när man är på planen, men ändå: 0-0 mot San Marino i paus kan ALDRIG bli “ganska bra” om man spelar i ett svenskt fotbollslandslag.

***

Sebastian Larsson bidrog med väldigt mycket energi när han kom in, Hysén med lite speed och klurighet.

Då var förvisso San Marino nere på 10 man, men jag gillar ändå attityden.

***

Chippen Wilhelmsson!

***

Det var en fin gul svensk vägg på ena långsidan och de svenskar jag talade med nedanför ena läktaren efter matchen höll inte riktigt med Hamrén och Co i deras analys av första halvlek.

***

Skandinaviens brassar gjorde vad de skulle mot Drillofotbollen.

Mange tack!

***

Tidigt under onsdagen lämnar vi sluttningsfolket högt uppe på det berg vi bott i ett Grand Hotel som stått still sen 60-talet.

Inrökt, inkrökt, en hel del lagda blå italienska tanthår och lite blekdammig servispersonal i gräddvita uniformer med stora guldiga knappar.

Nu ser vi fram emot Finland och Holland…jag tror vi kommer fixa det, jag har den känslan…och hoppas på en EM-plats nästa sommar.

Sanmarinerna får drömma vidare, närmast om att åtminstone få göra ett mål…det var ett tag sen.

Publicerad 2011-09-07 kl 01:37
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER