Som jag alltid fått lära mig: passa dig för religiösa, lastbilschaufförer och kanske framförallt män i mustasch.
Listan kan förstås göras lång, allt från Stalin/Hitler till Paul Breitner, Berndt Schuster, Josef Fritz och den där Mangs i Malmö som gick omkring och sköt folk. Bland många. Alla med faiblesse för mustasch.
Pontus Wernbloom har nu försökt odla sin i mången god dag, men det biter inte. Det tar sig aldrig. Han får göra som jag gjorde, i samband med Mustaschkampen när jag försökte med en tunn Errol Flynn-are, fylla i med kajalpenna.
Det glädjer mig någonstans, ändå.
Wernbloom är en skön lirare och fungerar inte i mustasch; skönt att den vägrar växa.
***
Ödets dagar är här med landslaget och det är med lite skräckblandad förtjusning jag ser fram emot den närmaste veckan.
Det är alltid roligt att jobba med landslaget och landskamperna (som vi på Fyran dessutom sänder), alltid lika spännande med ett svenskt lag i ett mästerskap men det är alltid lite jobbigt med en oroande känsla som gnager och påminner om att det finns risk för att det går åt helvete.
Jag är livrädd för Finland borta.
Jag vet inte varför, men jag är det.
Det är Finland som känns som nyckelmatchen, ett redan klart och avmättat Holland mer som en extrachans att skrapa fram.
***
Landslagets första riktiga träning…den igår var mest stretching och fotbollstennis…inleddes alltså med att Ibrahimovic körde rehab med Ricky Dahan.
***
Ständigt Birro. Överallt Birro.
Hur går det till?
***
Det var stort att träffa Janne Eriksson, den gamle landslagshjälten, på plats på Stockholm Stadion i samband med landslagsträningen.
Han var en mittbacksklippa, helt i klass med dagens Mellberg.
Fantastiskt mål i EM-slutspelet 1992 mot Frankrike (på Limpars hörna), bland mycket.
Jag som gillar sådant uppskattade också att han hade vissa connections med dagens landslag…Hamrén var hans junrrotränare i IFK Sundsvall och i J-landslaget spelade Janne mittback tillsammans med Ricky Dahan.
***
…för att inte tala om Dulee Johnson.
***
Det är alltid en upplevelse att se och höra Olof Mellberg spela fotbollstennis.
Jag kan bara minnas John McEnroe som en sämre förlorare.
***
Det måste såklart ha funnits en anledning för Erik Hamrén att åka och se Celtic-Udinese.
Förutom att han kanske ville spana in Joel Ekstrand; jag är inte helt hundra på att Hamrén känner att han vet var han har Maestro.
***
Det ska påpekas att det förstås finns en och annan med mustasch som är vettig.
Inte många, men ändå några.
Lastbilschaufförer däremot.