Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Zlatan/Elmander fungerar inte - det ser ju alla

Jag fick åtminstone påbättrat flås under arbetspasset på Wembley.

Du får vara glad för det lilla ibland.

Jag har varit på en hel del feta arenor genom åren…allt från San Siro, Camp Nou till rätt många av de där mastodontbyggena i USA samt Japans sanslösa till VM 2002…och jag tror jag har på fötterna när jag säger att ”nya” Wembley är stort. S-T-O-R-T!

Vi hade en ”studioposition” några våningar upp på ena sidan av arenan, vi hade en så kallade flashposition på den andra, vid markplan.

Jag skulle vara på bägge. Inte samtidigt, men nästan.

Då får du röra på dig en del. Upp, ned och långt, i tunnlar, gångar, korridorer, via hissar, trappor och innerplan.

Hade det inte varit för all hjälp från Kentaro-Matilda så hade vi aldrig hittat, mitt lokalsinne fungerar som bäst inne i en tändsticksask.

Jag kan inte säg att jag var utmattad efteråt, men det kändes åtminstone som att jag hade sprungit lika mycket som en svensk landslagskapten.

***

Ska vi se det krasst, hade vi mött Danmark eller England på bortaplan i ett kval så vet jag inte om jag hade räknat med några poäng. Det skulle vara en bonus i sådana fall.

Och även hur mycket du än försöker intala spelare att ”EM börjar här och nu” så känner ju en ganska bred stomme i landslaget att de har sin EM-plats som i en liten ask.

Jag tror inte att alla kunde uppbringa den kraft och motivation som vi gärna ville se, jag tror  att urladdningen mot Holland satte sina spår – i alla fall mentalt.

Någonstans kan jag känna likadant.

Vi tog oss till EM, det var det primära och det var tillochmed lite överraskande.

De här två träningsmatcherna var lite häftiga sett till motståndare och spelaplatser, men de var träningmatcher.

Å en sida.

Å den andra, det går inte att blunda för det faktum att Sverige spelat rätt många landskamper den här hösten och det har inte varit bra.

***

Det är klart att Erik Hamrén måste se sådant som de flesta andra ser; anfallsduon Johan Elmander/Zlatan Ibrahimovic vill inte fungera ihop.

Vi kan skita i statistik och vi kan skita i alla åsikter om för eller emot, svart eller vitt, tro eller övertro. Vi kan titta på matcherna, bara rakt upp och ned: på matcherna.

Det är ju inte bra. Det har inte BARA att göra med de här två spelarna….fotboll är ett LAGspel som så många fotbollsstjärnor själv gärna vill påpeka när det passar…men det klickar inte någonstans.

Jag tror jag har sett en enda vägvinnande kombination dom emellan på hela året och det var Zlatans briljanta direktpassning till Elmander vid vårt mål mot Ungern i Budapest.

I defensivarbetet/presspelet springer Elmander som en skållad och tappar kraft.

Zlatan är längst fram men vill hellre möta och var target, lite spelfördelare.

Elmander är ”nr 10” men vill nästan bara skapa utrymme genom att dra iväg i djupled.

Jag är övertygad om att Hamrén åtminstone måste se över möjligheten att byta plats på de två, jag undrar varför han inte gärna gör det?

Om inte de här hösten, om inte de här två matcherna mot bra motstånd var ett bevis på att vi har kraftiga problem att etablera ett anfallsspel samt skapa tillräckligt mycket hot med duon Ibrahimovic/Elmander som 9/10 så vet jag inte vad.

Vill man inte se det, då ljuger man bara för sig själv.

***

Det var i övrigt mäktigt att få uppleva Wembley-bygget, även om Andorra uppenbarligen drar större publik.

***

Zlatan kan möjligen skylla på att bokuppståndelsen tog kraft.

Men så trött och oengagerad som han varit i de här två landskamperna har jag inte sett honom på länge.

Ville han ens spela dom?

Är det en landslagskapten så handlar det ju också en hel del om attityd och utstrålning, att leda sitt land…vi kan pissa rätt mycket på John Terry och hans personlighet som privatperson, men igår gick han ut och lade famnen om hela sitt lag och var LEDAREN på alla sätt och vi i sitt beteende på planen (och hade sen inga problem att som kapten tala med media i den mixade sonen om matchen).

Det hade ju varit en sak om Ibrahimovic varit ur form eller saknat självförtroende, men i Serie A leder just nu han ett världslag som den klart lysande stjärnan och kom till landskamperna direkt efter en imponerande period.

Nu såg han ut som vilken ordinär spelare som helst och då är det ju någonting som inte stämmer, du behöver inte vare vare sig före eller emot för att vara kapabel nog att se det.

***

Jag har inte sett en hörna skruvas rakt in i mål sen Bosse Larssons dagar.

Nu var Rasmus Elm oerhört nära att göra det.

Det var vår enda riktiga målchans i matchen tills Chippen Wilhemsson kom in på slutet…ja, ni hör ju själva.

***

England kom en B-uppställning men det var ett bra lag med spelare som VILLE slå sig in i en engelsk EM-trupp.

Det ska vi inte glömma.

***

Och vi ska heller inte glömma att det fanns fler svenska spelare som underpresterade…vi glömmer lätt det eftersom vi självklart ställer högre krav på spelare med högre status, igår fanns det inte mycket att glädjas åt.

Jag älskar Mellberg skoningslösa offervilja, även om han slår bort en passning då och då, han VISAR åtminstone att han VILL och vi vet hur det gått utan honom ibland.

Jag tycker Kim Källström ständigt försöker hålla i bollen och hitta lösningar som gör att vi kommer ut ur siuationer med boll inom laget.

Jag känner att Isaksson gång på gång visar en oerhörd stabilitet så länge han slipper vara mannen som ska inleda våra anfall.

Jag kan inte komma ifrån att Chippen känns som den enda spelaren som på allvar lyckats göra sin motståndare fler gånger om.

Annars: not so good.

Majstorovic slet tappert och var bättre än sitt rykte, Jonas Olsson gjorde en stark inledning men avslutade sin halvlek med att sprida bollar överallt.

Lustig fick åka iväg rätt rejält när han ständigt hamnade i numerärt underläge, Martin Olsson såg lite för bekväm ut (och kanske nervös?) när han kände att han har sin plats klar på vänsterbacken men hängde trots allt med Walcott i en del löpdueller.

Wernbloom slog en skön utsidespassning i första men sen blev det mest att springa i vägen och brunk på, lite för sent, lite för ofta.

Rasmus Elm vill vi gärna ha med, men är lite malplacé på kanten och Sebastian Larsson fick ägna mest kraft åt att (rätt ofta) pressa intensivt i försvarsspelet på engelsk planhalva, men hade aldrig kraft eller möjlighet att hota offensivt.

***

Oj, Holland som hade vunnit allt under en period fick först däng av Sverige, sen en 0-0-match häromdan och så 3-0 i det orange arslet mot Tyskland igår.

***

Vi får aldrig glömma att det hinner hända väldigt mycket med ett landslag som Sveriges under ett drygt halvår.

Allt från skador, till dagsform.

Det är när vi ställs inför en EM-premiär som det gäller….det ska spelas träningmatcher inför, det ska liggas på läger, det ska analyseras motståndrae, det är en helt annan grej och en helt annan verklighet som uppstår så snart du är på plats för ett mästerskap.

Och då har vi för längesen glömt de här bägge macherna.

***

Jag drar förvisso till Kiev i början på december för EM-lottningen.

Men nu lägger vi ned landslageriet på ett tag.

Nästa stora fotbollshändelse sker på lördag kväll i Göteborg (Wallenstamhallen, Göteborg) när TV-laget lirar five-a-side i en turnering som arrangeras av Mario, värsta juggen.

Vi flyger in Geert den Ouden, han är vår stjärna men nöjer sig fortfarande med reguljära flighter.

Publicerad 2011-11-16 kl 14:43
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER