Mycket bok blev det idag.
Inte så mycket jobb som att ta del av reaktioner kring omslag och titel, via artiklar, bloggar, twitter, sms och en del samtal.
Det har varit givande på alla sätt.
Många av mina trogna bloggläsare gillar (och förstår) självironin i titeln och omslaget i stort.
Haters talar om storhetsvansinne och varför jag har en bild på mig själv om en bok om mig själv.
Andra tror att armen/handen på bilden tillhör någon annan.
Vissa uppskattar undertiteln och den om en kanin.
Några har inte riktigt förstått att boken är ett ganska litet och enkelt projekt och undrar därför hur jag kan ge ut en bok när Zlatan-trycket är på; well, jag ser inte den här lilla boken som en konkurrent någonstans, det här ett roligt och givande bokprojekt som jag länge velat göra och hoppas att trogna blogg/twitterläsare vill ta del av. Inte svårare än så.
Har du inte hängt med i bloggen så är det fullt förståeligt att man ifrågasätter huvudtiteln, som Axel Schulman gjorde HÄR.
Den kan kanske vara svår att förstå ändå, men något måste ju bokjäveln heta…Resume valde att bygga vidare på titelspåret HÄR.
Roligt, spännande och intressant att bara “omslagsläppet” skulle få sådan effekt.
Nu hoppas jag att innehållet bakom omslaget får någon form av genomslag, jag har trots allt kämpat lite längre med det.
***
Socrates var förstås en hjälte, såsom många andra brassar var 1982.
Vi älskade alla klacksparkarna och straffarna utan ansats.
Och pannbandet!
***
Vi gratulerar SvT:s Andre Pops som valts till Årets Sportjournalist i Stockholm.
Det är en skön snubbe som saknas ute på fältet, det var ett tag sen han var där.
På den tiden hade vi bland annat en klassisk taxiresa i Yokohama efter VM-final i fotboll 2002, oförglömlig.
***
Leifby Live kan konsten att skriva och beskriva väldigt roligt.
Man ser ju gärna fram emot den dagen han gör en lustig reflektion över sin kollega Patrik Sjögrens tunga insatser för tidningen.
Eller för den delen hur Bladet försökte vända deras totala nedsvinande av Bojan Djordjic till att allt var någon annans fel och att det därför var synd om Bojan.
Istället för att kolla storyn om den man som VAR deras egen bloggare. Det är ju inte så att han är svår att få tag på.
Men så högt i tak – att Leifby Live skulle få skoja om det – är det kanske inte på Bladet?
***
Det var verkligen synd om Sebastian Larsson.
Och jag vet inte om det var så jäkla mycket filmning egentligen.
Nog flög och överdrev Larsson lite för teatraliskt.
Men om han bara sprungit rakt fram hade han väl ändå blivit fälld av ett klumpigt utsträckt ben? Frågan är väl snarare om det var innanför?
Och förra veckan – när Larsson orsakade en straff – hette det att det var hans eget fel när en motståndare gick in framför och föll utan att behöva vare sig hoppa över eller röra något larssonskt ben…då agerade Sebastian klumpigt och fick skylla sig själv.
Det är aldrig lätt.
Och straffarna ska han alltid slå stenhårt med den där magiska insidesträffen, målvakterna tar inte dom – även om de går en kvart för tidigt.
***
Om jag inte skulle ha en bild på mig själv på det där omslaget till en bok om mitt bloggande (och en del nyskrivet), vem skulle jag då haft bild på?
Kalle Corneliusson? Ylva Nowén? Carl Bildt?
Folk är konstiga.
***
Men Zico och Eder var mina favoriter.
***
Vill du få chansen att förhandsboka boken “Svår, svårare EKWALL” och få hem den före jul, skicka då din intresseanmälan med rubriken BOKEN till ekwall@tv4.se
Har du en butik och vill sälja böcker så hör du av dig till samma mejladress. Eller om ditt företag vill köpa till kollegorna.
***
Englands öde i Champions är förstås oerhört intressant.
***
På tal om alla böcker så fick jag ett ex av Mästarens kokbok “Mitt Balkan”.
Den är en liten pärla med fantastiska bilder och en underbart liten målande berättelser.
Säkert också god mat, jag växte upp sidan om en juggefamilj i Malmö och har käkat en del av det som erbjuds.
Men, som sagt: mästerligt av Mästaren.