Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Som att vänta lite på tomten

Imorgon kommer lastbil med bok till Apple Bay.

Jag måste erkänna att det känns lite smånervöst…detta hemmasnickrade lilla enkla bokprojektet har ju växt efterhand; var tänkt som en mindre specialutgåva till alla ni som gärna läst den här bloggen under de senaste sex åren.

Och jag har inte sett boken ens på bild, jag får den imorgon och då ska jag själv vara med och packa, sortera, räkna och distribuera böcker till alla som har beställt, privatpersoner och olika butiker.

Då förstår ni själva hur litet och enkelt detta hemmabygge utan förlag är…jag tror inte alla “författare” paketerar och skickar böcker till köparna.

Skitsamma: det ska bli väldigt kul – fantastiskt att intresset varit så stort – och jag känner mig lite som ett barn inför tomtens ankomst…spänd, förväntansfull och lite skraj.

***

Aldrig har väl Alexander Gerndt varit så given som landslagsman som i dessa dagar?

Med tanke på form. privata problem och skadebekymmer så känns det som att Gerndt inte direkt hade haft någon given plats i ett landslag på ett tag.

Men det här handlar förstås om så mycket annat om fotboll, på alla sätt.

I grunden är det mest ett sorgligt kapitel för de närmast inblandade – My Gerndt, Alexander Gerndt, deras två små barn och närstående.

Vi kände alla till hur snacket gick om parets stormiga förhållande eftersom fru Gerndt gärna gjorde det väldigt offentligt via sin blogg, där beskrev hon bland annat i skämtsamt tonläge den där bollen som sparkades på hennes ben när de (enligt inlägget) skojade loss i trädgården och som är en av punkterna som Gerndt fälls för.

Men det gick förstås aldrig att ana att det skulle sluta med en sån här familjetragedi, jag kan hoppas att alla inblandade får den hjälp de behöver.

I grunden går det inte att låta bli att känna olust för hur alla inblandade har drabbats.

Kvinna som misshandlats av sin man, två små barn som far illa.

Ung man som hävdar att han är helt oskyldig och som pga sitt yrke som välkänd fotbollsstjärna för alltid kommer vara utpekad som gustrumisshandlare, även om han skulle bli friad i Hovrätten.

***

Jag signerar boken i Äppelvikens Bokhandel i Aplle Bay downtown på lördag kl 12-14.

Ska bli intressant att känna sig lite som Alex Schulman gjorde i den där underhållande krönikan om när han skulle signa böcker i ett köpcentrum och ingen (eller ytterst få) dök upp.

Men jag har inga problem med att vistas i Äppelvikens Bokhandel, en fantastisk liten fin och klassisk bokaffär.

Är du inte i krokarna så kan du beställa boken före jul HÄR. 129 bananer kostar den.

***

Förbundets hantering av hela Gerndt-affären gränsar förstås till tjänstefel. Så naivt får man inte agera i en sån här fråga. Att Lagrell (eller någon annan, för den delen) inte trodde att det skulle bli så stor uppmärksamhet när en landslagsman (med i truppen det senaste året) fälldes för ett sånt här brott är ofattbart.

När de väl handlade så tog de ett beslut som var väntat.

Alexander Gerndt kan inte representera landslaget så länge han är dömd för ett sånt här allvarligt brott.

Den svåra frågan är ju hur lång avstängningen är – är den för alltid? – eftersom det är ett knivigt fall med villkorlig dom. Eller om kille ska ges en andra chans?

Jag tror dock att Alexander Gerndt – som läget blivit – inte hade haft någon större lust att vara landslagsman, med all den uppståndelse det hade fått, om han ens blivit uttagen.

Tid får läka sår, om det nu går.

***

David Villa har inte haft sin roligaste säsong, om vi säger så.

***

Jag har inga invändningar mot den trupp som plockade ut till januariturnén förutom en: varför Kalmar FF:s högerback Mattias Johansson inte bleb uttagen förstår jag inte, så många unga och bra högerbackar vimlar det inte av direkt.

Mest intressant: Viktor Claesson.

***

Det är så många hjälporganisationer som hört av sig i december – oftast via reklanbyråer och andra – för att presentera idéer om hur jag kan hjälpa till.

Jag har inga problem med det, men det går inte att ägna tid åt att hjälpa alla. Därför måste man säga nej och det gör förstås lite ont.

Och helst skänker jag anonymt utan att “alla” ska behöva veta.

***

En lastbil kommer lastad. Snart.

Publicerad 2011-12-15 kl 13:33
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER