Mot Belgrad vi styr med Hyland, Axnér, cigarettrökimpregnerade kläder och en sketen poäng med i hyrbilen norrut.
Det kunde varit värre, vi ska inte glömma det: det kan nästan alltid vara värre,
Och jag ser mycket fram emot Belgrad, så som Mästaren (och många med honom) har lovordat denna stad…även om vi ska bo på ett motorvägshotell i Belgrads Upplands Väsby.
Det är alltid spännande med nya upplevelser.
Och alltid kul med handboll och om 4.000 makedonier kunde låta så som de lät igår, om 4.000 makedonier kunde uppbringa en sådan glödande och mastig stämning i Nis – hur låter då 20.000 serber i Belgrad Arena?
Det är dit vi är på väg, in i den belgradska hettan.
***
![]()
![]()
,,
Du inser att basketsporten är stor i Balkan när du strosar omkring, en bit bortom de stora gatorna.
Inne på gårdar i Nis fanns varken gungor, fotbollsmål eller sandlådor. Däremot basketkorgar. Hur ofta hittar du det på allmäna platser i Sverige?
De gillar sin korgboll här, men egentligen allt med boll som är rund: fotboll såklart, handboll och vattenpolo. Världens bästa leksak.
***
Stort om uppgifterna stämmer att Real Madrid på eget bevåg stänger av Pepe, det sänder – som det heter, så fint – rätt signaler till allt och alla.
***
Det kan förstås kännas lite provokativt att se världens båsta linjespelare, Marcus Ahlm, på läktaren i gul landslagströja, sannolikt på plats i samband med ett sponsorgig.
Ahlm har, som bekant, valt att nobba handbollslandslaget i många år av olika anledningar, främst för att han säger att han vill vila. Och hade han varit en av världens bästa fotbollsspelare och toknobbat landslagsspel så kan ni själva tänka er hur stora och svarta rubrikerna hade varit.
Du kommer billigare undan i handbollsvärlden.
Men Ahlm får gärna komma tillbaka…han måste ha vilat tillräckligt nu, alla franska storstjärnor spelar ju ständigt i alla mästerskap, Kim Andersson är med, Balic stapplar fram med skador men är med, med flera, med flera…eftersom han behövs och skulle lyfta Sverige oerhört, framåt såväl som bakåt.
Jag tror att Lövet kan lösa det, om någon.
Lagom till OS i sommar? Det är vad jag tror. Och hoppas.
***
![]()
vv
Världens bästa handbollsspelare, Nikola Karabatic, föddes i Nis och staden kände sig stolta över det – trots att Karabatic representerar Frankrike, han bodde aldrig här särskilt länge. Så när bokhandeln på gågatan skulle propagera för EM så gjorde man det genom att hänga upp Karabatics tröja i skyltfönstret.
***
“Hej pappa, jag har gått med i ett rockband”
Sms från Wilma, 12 år.
Jodå, det är nya tider nu.
***
Jag och Axnér bävar något för den sittning vi måste ta med Kretszchmar i Belgrad efter att ha förlorat ett vad i programmet Stefan und Tomas.
“Bring your painkillers”, säger tysken.
***
Fotbollskanalen Europa är tillbaka igen den 29 januari, nu när Långe Lundh glassar med Stig Helmer i Qatar och jag sitter bakom en handbollsbänk.
***
![]()
n
Det fanns förstås en Donken i Nis, för de poppar upp överallt (mitt ingenstans på motorvägen som förbinder Belgrad med landsbygden hittade vi ett lyx-Donken med McCafé) men jag det är alltid lite mer spännande med sådana där små föräsljningsstånd som säljer lokalt käk. Den här snubben drog på en låda med runda brödringar i olika storlekar som var lite saltade och kostade två kronor.
***
Hotellpersonalen i Nis var världsklass.
***
Tänk att Tyskland var ett missat friläge från en makedon från att vara på väg hem just nu.
Istället är de vidare med fyra poäng och semifinalchans.
Så snabbt kan det vända i idrottens värld.
***
Det där med rökning överallt, hur kunde vi leva med det för några år sen?
Så sjukt äckligt att gå omkring som ett indränkt askfat bara för att man besökt en restaurang.
Som någon skrev på Twitter: att ha en rökfri avdelning på restaurang är som att ha en kiss-avdelning i en swimmingpool.
***
Klart att Dalibor Doder skulle getts en chans att försöka förändra matchbilden mot Tyskland, han om någon. Det behöver du ju inte vara handbollsexpert för att förstå.
***
Om ni inte tror att publiktryck påverkar handbollsstjärnor, då såg ni inte hur Makedoniens relativt mediokra lirare bars fram i Nis eller hur Jicha och Co i det tjeckiska laget dukade under fullständigt.
Än en gång ser vi hur det i handboll (framförallt!) är så viktigt med “hemmaplan” och ett kompakt publikstöd.
***
![]()
”
Gårdagen var helgdag i Serbien och därför samlades mängder av människor vid floden mitt i stan för en tradition som gick ut på att ett kors kastades i vattnet och att några få utvalda skulle dyka efter det i det iskalla vattnet. Den som till slut hittade korset förärades med 30.000 dinarer (ca en tretusing) men framförallt skulle det innebära framgång och lycka.
Damen framför mig på bron följde dramatiken från första parkett, i blåfärgat hår dagen till ära och vi stod andäktigt kvar en stund för att se om de som dök upp hade ett kors med sig till ytan.
Jag orkade inte stanna särskilt länge i kylan för att se vem som lyckades hitta korset, men jag misstänker starkt att det kan ha varit en tysk handbollsspelare