Jag, Hyland, Frau Frick och Axnér dränkte kollapsen mot Polen med sen middag på Public på Kosancicev Venac 29 och därefter promenad runt hörnet till Soho Republic på Pariska nr 1 som Mästaren hade styrt upp.
Public var tre getingar med carpacciio på planka, en lite underlig portion med ribs och en strålande dessert; chokladmousse med chili och körsbär. Montenegrinskt vin till det.
Men Soho Republic var fantastiskt!
Mästaren hade ordnat ett svårare bord till oss och vi (jag och Axnér) hade att jobba av ett vad som förlorats mot Kretszchmar i den omtalade programserien “Stefan und Tomas” som gått i exakt ett enda avsnitt.
Tysken ville förstås ha Jim Beam och coke.
Då fick det bli Jim Beam och coke.
Tyskarna konstrar sällan till det med single malt och annat fint, vare sig det är whisky eller bourbon, de blandar ändå ut allting med cola och Kretszchmar sa när de kom in med en flaska Black Label att “vi kan ta in en White Label istället, jag smakar ändå ingen skillnad och då får vi två flaskor till priset av en”.
Soho Republic ligger insprängt som ett skyddsrum, men var snyggt kitschigt, designat och luftrening som det jobbats med i ett hav av människor där i stort sett alla hade en tänd cigg fastklämd mellan läpparna.
De körde tung house och mixade det med livesång; en dam med stor röst i vårt hörn, en kille med helt vansinnig kavaj upp på bardisken, saxofonist i ett tredje hörn och då och då avslöstes någon av dom med en svår kråka som gick loss med mikrofonen.
Högsta klass i underhållningsväg och jag börjar ana varför Belgrad fått pris för sitt nightlife.
Det var högt vatten men jag höll mig stark i medvinden och när det lastades in shots på plommonbrännvin så körde jag en Pepes Bodega, klarade mig därför från Kretszchmar-sittningen med livet i behåll och när jag vaknade ute i förortens vackra solsken till ackompanjemang av skällande hundar och kacklande höns så kände jag att jag överlevt.
Det är aldrig fel efter bättre sittningar.
***
Både Rasmus Elm och Ola Toivonen inledde ligasäsongen med snygga mål.
***
Jag lyckades hitta en match i serbiska division 2 här ute i Zemun, en match med Partizans farmarlag mot FK Indija ute på Partizans träningsanläggning “Zemunello” men valde bort, kändes lite för kallt och lite för trist med farmarlag.
Kanaler som sänder Premier League är inget som Hotel Zlatnik införskaffat, så det gick bort.
Istället fick det bli afrikanska mästerskapen, Elfenbenkusten-Sudan, i Malabo – huvudstaden i Ekvatorialguinea som ligger på ön Bioko.
Som ofta med den här turneringen, rätt trist fotboll och rätt många stora stjärnor som bara går på halvfart. De välmeriterade ivorianerna var väldigt överlägsna sina motståndare som bara kom med spelare från sin inhemska liga.
Men du får en intressant resa i geografins värld när du följer afrikanska mästerskapen.
***
Det var väldigt stor skillnad på makedoniernas publiktryck och serbernas, även här i Belgrad. Lite som under VM i Malmö förra året när svenska fans satt som tysta möss och överröstades av danskar.
***
Nu är jag ganska långt från en plats i ivorianskt fotbollslandslag…ja, jag är långt från att ta en plats i något fotbollslandslag…men om vi leker med tanken att jag tagit en plats: det hade avslöjats en del när jag klämt in min överkropp i den tajta landslagströjan, är jag rädd.
***
Efter två dygn på Hotel Zlatnik ute i förorten, där närmaste omgivningen består av hönsen utanför mitt fönster, en fin kyrka, en idrottsplats och et gäng affärer som säljer däck, fälgar och andra former av reservdelar till bilar, så börjar jag förstå det där med hotelltristess som drabbade Kåmark, Ljungan och Co i samband med EM 2000 i Oisterwijk.
Zemun är Serbiens Oisterwijk.
***
Vi gratulerar Redaktör Pol Pot…som numera går i Ringarts fotspår och är TEAMLEADER…han fyllde 48 år idag och det känns som om det vara var igår vi firade hans 40-årsdag på ett handbollsmästerskap någonstans.
Om två år blir Pol 50 år. Under EM i Danmark.
***
Look-a-like: Kameruns målvakt och Eddie Murphy.
***
Det är inte lätt alla gånger och jag tror att de flesta av oss säger “makedoner” om någon från Makedonien, det känns nästan vedertaget.
Det helt superkorrekta ska nog vara “makedonier”.
Vilket den här arga tittaren uppmärksammat:
“Jag vill kritisera handbolls kommentatorerna Robert Perlskog,Claes Hellgren och Peter jihde. Deras uttalande där de kallar makedoner för makroner är kränkande, förolämpande och hets mot folkgrupp vilken inte är tillåtet. Tänk på att det finns minst 5000 makedoniska familjer i sverige, som både respekterar sverige och makedonien. Detta göra uttalandet väldigt kränkande från en sidas sätt. Vi kräver att ni ska vara opartiska i framtiden åtminstonde när Sverige inte spelar. Vi kommer föra detta vidare men kräver i första hand en offentlig ursäkt till både min och resten av makedoniska familjerna i Sverige”
“Makaroner” tror jag dock inte att någon kallat makedonier.
Däremot har vi hyllat både deras vilt kämpande och välspelande handbollslandslag samt deras fantastiska publik som satt färg på den här turneringen.
Därför tror jag – med all respekt – att vi avstår den offentliga ursäkten för det som tittaren menar är hets mot folkgrupp.
Vad är det med folk egentligen?
***
Det var verkligen ett helt fantastiskt vårväder i Belgrad denna förmiddag, det hade fungerat med en kaffe på uteservering.
***
Game, set & Mats – allra bäst från Australian Open!
***
Min lördagskrönika i Getingen handlade – bland annat – om hur det hade sett ut om Pepe och Co hade spelat handboll.
Läs den HÄR.
***
För mig får handbollslandslaget stänga sina träningar från media om de så vill, det är inte direkt så att vi journalister lever för att titta på en handbollsträning eller tre.
Och det är aldrig några problem att få prata med tillmötesgående handbollsspelare när som helst (till och med under matcher)…i det sammanhanget skiljer det oceaner i jämförelse med fotbollen där man tror att spelare svävar mellan liv och död om han ska besvara en fråga timmen före en match.
Men podium-presskonferenser…snälla, det tar vi bort va?
Ola Lindgren, Lövet och Staffan Olsson är sköna lirare och ledare med fantastiska meriter. Men hysterin kring dessa tre är liksom inte som den runt Zlatan. Om vi säger så.
***
Lugnare idag och vi laddar för en spännande måndag.
Kanske en middag någonstans utanför hotellet?
Och kanske kan Perlskog visa oss vägen, han promenerade bort från Upplands Väsby idag och nådde en och en annan restaurang efter en halvtimme.
Då hade han förvisso fått rygga tillbaka från arga skällande hundar med fradga runt munnen.
Möjligt att de var från Makedonien.